Detta är marknadsföringsmaterial och utgör inte något investeringsråd.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar och andra finansiella instrument kan både stiga och falla i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital. Faktablad, hållbarhetsrelaterade upplysningar och prospekt finns på seb.se/fonder.
Med all sannolikhet hade Boye inte räntemarknaden i åtanke när hon skrev de raderna, men faktum är att man skulle kunna beskriva dagens räntemarknad likartat. De senaste åren har varit som en lång, kall vinter, men nu har våren äntligen kommit och öppnat upp för intressanta placeringsmöjligheter.
Den senaste tvåårsperioden har nog de flesta hushåll upplevt som utmanande och kanske just smärtsam. Riksbanken har höjt styrräntan med fyra procentenheter, vilket har tryckt upp räntorna på bolån till nivåer som vi inte har sett på 15 år. Yngre personer, som har köpt sin första bostad under de senaste tio åren, tvingas nu uppleva räntor som man kanske inte ens hade trott var möjliga. Samtidigt har sparare i räntefonder i praktiken fått uppleva hur räntematematik fungerar – hur stigande räntor ger lägre obligationspriser – och 2022 var ett ovanligt svagt för ränteplaceringar.
Bättre förutsättningar än på många år för ränteplaceringar
De stigande boräntorna kanske gör att just räntor är det sista många idag vill tänka på. Men som man brukar säga: ”det finns inget ont, som inte har något gott med sig” – och för ränteplaceringar är så verkligen fallet.
Stigande räntor, som på kort sikt påverkar avkastningen negativt, medför samtidigt att den framtida förväntade avkastningen stiger. Förutsättningarna för ränteplaceringar ser nu bättre ut än vad de har gjort på många år. Det högre ränteläget innebär idag att ränteplaceringar ”tickar på” i en god takt, och samtidigt slutar avkastningen hämmas av stigande räntor, givet att ränteuppgången avtar. I stället kommer räntematematiken då att verka åt det motsatta hållet: När räntorna faller tillbaka betyder det högre priser på obligationer.
Den stora frågan är så klart om ränteuppgången verkligen är inne på slutrakan. Mycket talar för det. Riksbanken valde nyligen att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. De signalerar förvisso fortsatt en beredskap att höja räntan under nästa år om inflationen inte skulle falla som förväntat men vår tro är att vi nu har sett räntetoppen. ECB och Fed, de för räntemarknaden tongivande centralbankerna, sänder ett likartat budskap. Inflationen, som fortfarande är för hög, faller och kommer fortsätta göra det. Det är tydligt att åtstramningen som centralbankerna redan har levererat dämpar den ekonomiska aktiviteten och att de fulla effekterna ännu inte har nått den reala ekonomin. Därför är det högst troligt att ränteuppgången närmar sig slutet och att framtiden för ränteinvesterare är ljus.
Korträntefond är ett bra alternativ till kontosparande
Bäst avkastning ger obligationer när räntan från början är hög och sedan faller. Räntesänkningar tror vi fortsatt ligger en bit bort, men det läge där vi nu befinner oss – i räntetoppen, med centralbanker som ligger still – är tämligen attraktivt för ränteplaceringar. Dagens räntor ger en god förräntningstakt, vilket är den avkastning man får om räntorna står still, och den dag räntesänkningar kommer får man ytterligare avkastning, via stigande priser på obligationer.
Givet dagens utgångsläge ser SEB Korträntefond väldigt attraktiv ut för sparande på kort sikt. Korträntefonden är en räntefond med låg ränterisk – låg känslighet för stigande eller fallande räntor – och tämligen låg kreditrisk. Med dagens förräntningstakt på cirka 4,3 procent, efter avgift, ser fonden attraktiv ut jämfört med att låta pengarna ligga kvar på bankkonton.
Mjuklandning skulle gynna företagsobligationsfonder
För pengar med en något längre placeringshorisont ser en annan typ av räntefond attraktiv ut – nämligen kreditfonder med ränterisk. Kreditfonder är räntefonder som placerar i företagsobligationer, alltså obligationer som har givits ut av företag. När man placerar i företagsobligationer får man högre ränta än för statsobligationer, eftersom risken är högre.
Det finns flera typer av företagsobligationsfonder. Vissa fokuserar på det högavkastande segmentet, så kallad High Yield, medan andra fokuserar på bolag med högre kreditvärdighet –Investment Grade. Det finns även fonder som fokuserar på FRN-lån där den så kallade kupongräntan är rörlig, vilket innebär att ränterisken är låg. Andra fokuserar på obligationer med fast kupongränta, vilket medför en högre ränterisk.
Under lågränteregimen fanns ringa skäl att investera i fonderna med högre ränterisk då man inte kunde förvänta sig att räntorna skulle falla särskilt mycket, men däremot stiga. Det fanns alltså bara nedsida i att ta ränterisk. När nollräntan nu är ett minne blott är förutsättningarna annorlunda och det är rimligt att tro att även förhållandet mellan kreditrisk och ränterisk normaliseras.
Skulle ekonomin utvecklas sämre än väntat kan företagen få det tufft, vilket skulle drabba företagsobligationer negativt. I ett sådant läge tror vi att centralbankerna kommer att sänka räntan, vilket kommer att gynna räntefonder med ränterisk. Kreditfonder med ränterisk ser därför attraktiva ut, givet nuläget.
Huvudscenariot bland de flesta prognosmakare idag är det man kallar för en mjuklandning, alltså en konjunkturförsvagning som inte blir särskilt allvarlig. Det är ett scenario som kommer att gynna kreditfonder, då företagen över lag kommer klara sig tämligen bra, samtidigt som räntorna inte torde fortsätta stiga. Men skulle utfallet bli värre än väntat, det blir en hårdlandning istället för en mjuklandning, så torde räntorna falla och kreditfonder med ränterisk – såsom exempelvis SEB Företagsobligationsfond eller SEB Corporate Bond Fund SEK – hjälpas av de fallande räntorna.
Alternativ för den som inte själv vill välja
De flesta av våra räntefonder ser attraktiva ut i dagens nya räntemiljö. Valet av fond handlar som alltid om risktolerans och syn på den framtida utvecklingen. För den som inte själv vill välja vilken typ av obligationer man ska investera i kan ett alternativ vara SEB Dynamisk Räntefond. Det är en flexibel fond där vi som förvaltare gör de avgörande valen åt dig och fonden kan ha såväl väldigt låg ränterisk som tämligen hög, och allt från låg kreditrisk till en hyfsat stor andel investerad i företagsobligationer. Allt beror på hur vi bedömer utsikterna för stunden...
Sammanfattningsvis medför det nya ränteläget nya möjligheter för ränteplaceringar och förändrar förutsättningarna för hela finansmarknaden. I den nya räntemiljön kan man åter få avkastning utan att ta oskälig risk. Så även om det nu blir allt kallare och mörkare utomhus har våren äntligen kommit till räntemarknaden. Men visst gör det ont när nollränteknoppar brister?
