Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Börsnedgångar får man räkna med – tids nog vänder det

Bakom oss ligger två sura börsmånader. Med 10–15-procentiga nedgångar på flera marknader på vår egen börs har årets fina uppgång raderats ut. Köpsugen? Så där, va? 

Men hur ska man tänka när tidningarna fylls av dystra rubriker och det egna fondsparandet minskar i värde? Sälja allt och rädda det som räddas kan? Men det bär ju emot. Vi har här tidigare skrivit om begreppet förlustaversion – vår stora ovilja att acceptera förluster. Forskning visar att vår negativa känsla kring en förlust är mer än två gånger starkare än den positiva vid en vinst. 

Men det finns också rationella skäl till att det kan vara en dålig idé att sälja, ”bara” för att det gått ner. Här finns en lite märklig egenskap hos de flesta av oss, inklusive undertecknad. När vi ser en placering som stigit mycket i värde tänker vi gärna ”den där borde jag köpa!”. Men hallå – det som har hänt är ju faktiskt att den har blivit dyrare. Inte tänker vi så när vår favoritklädaffär har höjt priserna – ”nu ska jag passa på att handla, kläderna måste ha blivit mer prisvärda!” 

Jag vet, liknelsen haltar, men jag tror att du – måhända lite skamset – kan se poängen. Och samma gäller ju när det går ner på börsen: Det man då vet är att det har blivit billigare. Faktum är att nedgångar på 10–15 procent, som den vi nu har sett, är vanliga. För ett par år sedan läste jag en undersökning som visade att New York-börsen på 57 år hade 56 nedgångar på över 10 procent bakom sig. Samtidigt stannade de allra flesta nedgångarna på mindre än 20 procent  – och av dem var de flesta under 15 procent – för att sedan följas av en uppgång.

Nu är det köpläge … eller?

Statistiskt är det alltså köpläge! Men sakta i backarna. Nedgångar sker av en anledning. Uppgången innan kan ha varit ”för stor”, så att aktier blivit övervärderade. Och ibland blir ju förutsättningarna för aktier faktiskt sämre, till exempel gör en lågkonjunktur att vinsterna utvecklas svagare och en ränteuppgång att ränteplaceringar blir mer attraktiva, som alternativ till aktier. 

Hm. Det är väl precis där vi är just nu? Räntorna har stigit kraftigt, i flera fall till de högsta nivåerna på 15–20 år. Ekonomin har också tydligt bromsat in i Sverige och Europa, samtidigt som mycket talar för att amerikansk tillväxt är på våg åt samma håll. Så ”räcker” den nedgång vi sett hittills, eller blir det värre innan det blir bättre? Det vet ingen med säkerhet. Vår bedömning är att vi i alla fall får leva med osäkerhet och en skakig börs en tid till. 

Men någonstans efter årsskiftet kan vi både hoppas och tro att placerarna börjar räkna med räntesänkningar framöver. Då, om inte förr, kan det vara dags att resa sig efter höstens börssmäll och konstatera att detta bara var en ”vanlig börsnedgång på 10–15 procent”.  Och när den insikten kommer borstar vi dammet av eventuella pengar på kontot eller lågriskplaceringar och vågar spana mot börshorisonten igen. 

Men kom ihåg, som alltid gäller det här långsiktiga pengar där vi kan leva med nedgångar. För nedgångar som höstens, det får man räkna med.  

Investeringar i finansiella instrument innebär en risk.

Foto: Johan Hagbarth
Placeringsstrateg

Johan Hagbarth

Placeringsstrateg

Johan Hagbarth