Det händer ofta att kunder kommer fram och vill ställa en fråga efter att jag hållit föredrag för börsintresserade på något av våra kontor. Men den här äldre mannen, på en träff i Ljungby för många år sedan, hade en annan agenda. Han sa: ”jag har hittat ett idiotsäkert sätt att tjäna pengar på börsen, vill du höra?”
Innan jag hann svara satte han igång. ”Du förstår jag har tittat på hur börsen har gått varje dag de senaste 10 åren”, sa han och halade fram ett papper fullt med sifferkolumner, ”och jag har hittat tre datum när börsen alltid gått upp, borträknat de år när datumet varit en helgdag.”
Han sänkte rösten, såg sig omkring så ingen tjuvlyssnade och kungjorde de tre magiska datumen. Jag blev lite ställd. Man vill ju inte omedelbart förkasta – eller dissa, som kidsen säger – hans arbete och övertygelse, men tanken på att börsen som av någon naturlag skulle gå upp, bara för att almanackan säger 10 mars, verkade osannolik. Jag försökte, lite försiktigt, förklara att statistik liksom funkar så. Med flera hundra datum och två möjliga utfall – upp eller ner – så kommer vissa dagar, av en slump, att få samma resultat alla år. Förr eller senare kommer det ju också att bli klave fem gånger i rad, om man bara singlar slant tillräckligt många gånger. Men det garanterar förstås inte att det blir en sjätte klave … Mannen lyssnade inte på det örat, så jag tackade för hans bidrag och önskade lycka till.
Jag känner exakt samma grundskepsis som ovan inför de artiklar som ofta publiceras så här års och som bygger på den gamla tesen ”köp till sillen och sälj till kräftorna” – alltså att börsen skulle gå bra mellan midsommar och kräftpremiären i augusti. Och nästan lika ofta brukar skribenter påpeka att det engelska talesättet ”sell in may and stay away” faktiskt talar i motsatt riktning. Statistiken visar också att även om det fanns en period i slutet av förra millenniet när sill och kräft-hypotesen faktiskt fungerade ganska bra, så har de senaste decennierna visat på motsatsen.
Min skepsis till trots, eller kanske på grund av den – att ifrågasätta sin kunskap är ändå ett av de bättre sätten att utveckla den – så har jag funderat lite kring om det kan finnas några säsongsmönster på börsen. Jag har svårt att acceptera att det skulle ske drivet av väder eller andra icke-ekonomiska faktorer, men visst kan det ändå finnas saker som talar för viss upprepning.
Vi vet att det vid vissa tillfällen sker saker som kan påverka börsen. Här i Sverige betalas ju till exempel premiepensionskapitalet ut, och ska placeras, mot slutet av året. Vidare lämnar de allra flesta börsbolagen utdelning under vårmånaderna. Båda de här faktorerna skulle kunna tänkas påverka flödesbilden och därmed kurserna. Man kan också tänka sig att många placerare kan vara intresserade av att låsa in vinsterna mot slutet av ett bra börsår, vilket skulle skapa ett säljtryck.
Fler faktorer av denna sort finns såklart, men min skepsis grundar sig i det faktum att det kollektiva medvetandet är dynamiskt. Det jag menar är att om det vore en ”sanning” att börsen under vissa perioder går upp, på grund av ett skäl som de ovan, så skulle placerare snart börja köpa innan, för att kunna ta del av uppgången och sälja mot slutet av den. Om tillräckligt många gör det så blir mönstret till slut det omvända: att kurserna stiger innan de ”borde”, att hela uppgången tas ut i förskott och att den förväntade effekten uteblir (eller blir omvänd).
Så jag tror inte på säsongsmönster. Tror jag. För en sak stör mig här: aktier är en typisk vintersport. En närmast förkrossande statistik visar nämligen att börsen går bättre under perioden oktober till april än under sommarhalvåret. Så det kanske finns ändå beständiga mönster, även om jag har svårt att se förklaringen. Återstår bara att citera min gamla husgud Tage Danielsson: ”utan tvivel är man inte klok.”
Investeringar i finansiella instrument innebär en risk.
