Det kampanjen ger uttryck för baseras på forskning och fakta som har sammanställts av tankesmedjan Ownershift. Ownershift arbetar för att öka kvinnors ägande, med övertygelsen att det skulle gynna hela samhället.
Årets rapport är tankesmedjans femte på temat och berör ägande av företag, med fokus på privatägda bolag som tjänar pengar. Ägare definieras som personer som tar ut inkomst genom sitt ägande – som utdelning eller näringsinkomst. Såväl enskilda firmor, som aktie-, handels- och kommanditbolag är inkluderade.
Det vi kan se är att 30 procent av de 460 000 personer som är ägare till de 418 000 aktiva bolag som ingår är kvinnor. Alltså är 70 procent män. Siffrorna skiljer sig inte särskilt mycket utifrån storlek på bolag eller bolagsform.
- Gällande ålder så varierar det lite, men det verkar inte finnas några särskilda mönster. Med andra ord verkar könsskillnaderna bestå i alla åldersgrupper
- Över landet ser vi inga kommuner där företagsägandet är jämställt. De kommuner som är mest jämställda är höginkomstkommuner – såsom Lidingö, Danderyd, Höganäs, Lund – och på det hela taget verkar jämställt företagsägande vara en klassfråga.
- Även med hänsyn till om ägaren är inrikesfödd, utrikesfödd, eller har utrikesfödda föräldrar är skillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive grupp, på det hela taget, större än skillnaderna inom respektive kön mellan inrikesfödda, utrikesfödda, och de med minst en förälder född utomlands.
Analysen av bolagsägare kompletteras även med en kortare analys om kapitalvinster från ägande och inkomst från ägande – både vad gäller privata och publika företag, men också andra typer av värdepapper. Skillnaderna är stora även här, motsvarande 56 miljarder – pengar som kan användas både för egen konsumtion och för investeringar i andra personer och bolag, för att på så sätt påverka samhällsutvecklingen.
Vad beror skillnaderna på?
Skillnaderna i ägande har många förklaringar, men vi har sammanställt de hinder som forskningen visar på i tre olika kategorier. Först och främst så handlar det om normer – vårt historiska bagage. Det skapar stereotyper som kan leda till diskriminering. Sen har vi pengaflöden som går förlorade. Här handlar det om sådant som löneskillnader, ojämnt uttag av föräldradagar och vabb. Slutligen handlar det även om beteenden och motreaktioner som sker i samband med att en individ beter sig på ett sätt som frångår sin norm.
Vad kan vi göra åt dessa hinder?
Komplexa problem och många hinder innebär också att det finns många lösningar. Jag tror att det är viktigt att alla inser att deras insats behövs – ingen enskild bransch eller person kan lösa detta. Alla kan och behöver bidra.
Här är några exempel:
- Alla har psykologiska tillkortakommanden (bias), som påverkar vår förmåga att utvärdera personer och idéer på ett objektivt sätt. Men här finns det hjälp att få i form av forskning och olika verktyg, som kan stötta både i samband med rekryteringar och för att utveckla metoderna som används för att utvärdera bolag och team. För rådgivare på SEB finns det i en utbildning i anti-bias, med syfte att förbättra kundmötena.
- Var förebilder för era och andras barn. För att motverka en struktur behöver vi engagera oss lite extra i att skapa intresse för sådant som är icke-stereotypt. Det kan till exempel handla om att peppa flickor att investera mera och visa på förebilder i branschen.
- Spara långsiktigt i en fond som investerar i bolag med mindre löneskillnader och större jämställdhet – då ökar kapitalet i de bolag som faktiskt skapar förebilder som kan bryta normer och minska lönegapet. Det påverkar i sin tur möjligheterna att äga.
Att köpa fonder innebär en risk. Du kanske inte får tillbaka dina insatta pengar. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Aktier kan både stiga och falla i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital. Denna text är endast avsedd som allmän information och utgör inte rådgivning.
Läs mer:
