Listan på bakslag kan göras lång. Elprischocker, matprisrusningar och, kanske framför allt, en räntestorm. I skrivande stund har bolåneräntorna på mindre än två år gått från i snitt 1,5 procent till runt 5 procent, vilket innebär att mångas räntekostnader trefaldigats. Både el- och matpriserna har kommit ner efter den värsta perioden, men har trots det fortsatt gröpa ur köpkraften hos hushållen. Därtill har börsen svängt till ordentligt, vilket har lett till att fondsparandet i omgångar tagit stryk och att många hushåll valt att sälja av delar av sina investeringar för att upprätthålla en allt dyrare konsumtion.
Äntligen ränterespit för hushållen
Vad väntar då under 2024? Kommer inflationen verkligen att falla tillbaka? Kommer Riksbanken att sänka styrräntan och kommer det bli ett privatekonomiskt glädjande år? Vi gör ett försök att sia om nästa års ekonomiska landskap.
Det kan verka kontraintuitivt att svagare arbetsmarknad, sämre prishöjningsmöjligheter för företag och hushåll som drar åt svångremmen skulle vara positiva drivkrafter. Men sammantaget kommer det pressa ner inflationen och samtidigt möjliggöra för Riksbanken att snabbare lätta på räntepedalen och inleda räntesänkningar till hösten 2024. Det skulle äntligen ge hushållen lite ränterespit! Dessutom kommer regeringens verktygslåda i form av skattesänkningar och riktade stöd att växa, om rädslan för inflation dämpas.
Parallellt med det här väljer allt fler hushåll att placera en större del av sitt sparande på sparkonto – dels för att ränteläget har blivit mer attraktivt, dels för att behovet av en lättillgänglig buffert ökat. Ett sunt privatekonomiskt beteende från hushållen som dessutom kommer bygga upp en extra motståndskraft som kan komma att behövas under 2024.
En naturlig effekt av en minskad konsumtion, fortsatt höga räntor och en ökad försiktighet hos hushållen är att skuldviljan minskar. I slutet av 2023 ligger hushållens skuldökningstakt strax över nollstrecket, vilket är den lägsta nivå som uppmätts sedan man startade mätningarna i mitten på 90-talet. Det gör att utrymmet för att driva upp bostadspriser minskar och talar för att vi under första halvåret 2024 får en fortsatt avmattad bostadsmarknad utan stora rörelser. En tydlig vändning bör först föregås av en vändning i hushållens köpkraft och räntesänkningar från Riksbanken.
Övervintra i väntan på vändningen
Vid en första anblick kan utsikterna för nästa år verka något otydliga – varken någon rejäl recession eller stor ekonomisk återhämtning ligger i korten. Den bästa sammanfattningen är nog ”lagom”, med tydligare ljusglimtar under andra halvåret. Först och främst ligger ändå den stora räntestormen bakom oss, vilket bör vara ett välkomnande besked för många hushåll.
För bolåneräntorna innebär det att den rörliga tremånadersräntan inte kommer visa på någon ljusning förrän Riksbanken går från ord till handling och sänker styrräntan. Däremot kan det finnas goda möjligheter att de bundna räntorna faller redan under våren, i takt med amerikanska centralbanken signalerar räntesänkningar.
Inflationen väntas också falla tillbaka tydligt och köpkraften vända till plus. Men eftersom vi kommer från två exceptionellt dyra år kommer det inte upplevas som någon stor vändning i plånboken. Nästa år påbörjas alltså en försiktig återhämtning mot en normalisering. Men i väntan på den slutdestinationen bör man ställa in sig på en tid av övervintring och sunda privatekonomiska prioriteringar för att stå stadigt när de positiva ekonomiska vindarna väl tar fart.
