Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Är sparande till barn den viktigaste parametern för att barnen själva ska spara som vuxna?

I en rykande färsk rapport skriven av Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi på SU, som fokuserar på fondägandets struktur, kan man läsa om sparande och investeringar i Sverige med fokus på olika demografiska variabler. Det finns många intressanta resultat och trender – men rapporten öppnar också upp för fler frågor kring hur vi kan främja ett mer diversifierat sparande som kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar för fler.

Inte så oväntat så visar studien att fondkapitalet ökat väsentligt de sista 40 åren; både som direktägda fonder via till exempel ISK-konton och som en del av kapitalförsäkring samt pensionssparande. Fonder är dessutom Sveriges mest utbredda sparform och nästan hela Sveriges vuxna befolkning äger fonder, om det så är direkt, eller via pension eller försäkring. Det är alltså en otroligt utbredd sparform!

Ungefär 45 procent av befolkningen har ett så kallat direkt fondägande, alltså fondandelar som ägs via till exempel banker och förvaras på ISK- eller fondkonton. Det skiljer sig lite mellan olika grupper i samhället och här kan man göra några intressanta spaningar med hänsyn till kön, utbildning, ålder och barnspar.

Kvinnor äger mer (på medianen) men män äger mest (i medelvärde och totalt)

Lite större andel kvinnor än män äger fonder, 46 respektive 44 procent. I genomsnitt äger män ca 15 procent mer än kvinnor. Men utgår man istället från medianen ser vi att män äger ca 7 procent mindre än kvinnor. Att det ser ut så här betyder på att det finns en grupp män i den övre delen av distributionen som äger större belopp och därmed drar upp medelvärdet. Det är uppfriskande att se att det se att fondägande är relativt jämställt!

Utbildning är avgörande

Det var inte direkt någon högoddsare att utbildningsnivå påverkar ägande av fonder. Det är nästa dubbelt så stor andel av de som har en högskoleexamen än de som högst gått ut grundskolan som har ett sparande i fonder. Men det är slående att skillnaden sedan kvarstår när man tar hänsyn till inkomst.

Vikten av föräldrars utbildningsnivå lyser också igenom när det kommer till fondsparande för barn; det är många fler av barnen med föräldrar som gått ut gymnasiet eller högskolan som har ett sparande än de med grundskoleexamen. Och i förhållande till det uppstår ett frågetecken kring barns lika möjligheter. Den här känslan förstärks när man sedan tittar på andelen av befolkningen i olika åldergrupper som har ett sparande. Det skiljer sig inte så mycket; det är ungefär lika många personer som har ett sparande i fonder oavsett åldersgrupp. Frågan blir om det är ungefär samma personer? Det tror jag. Om det är så innebär det bland annat.

- Utifrån bankers och andra fonddistributörers perspektiv så går rekryteringen av (helt nya) fondsparare långsamt. De som har fonder som barn, har sedan fonder som unga vuxna och över livscykeln ökar den grupp med ca 10 procentenheter som mest. Sen kan förstås belopp och värden öka även om andelen fondsparare i befolkningen inte gör det i samma utsträckning.

- Eftersom föräldrars utbildningsnivå är avgörande för huruvida ett barn har ett fondsparande så är blir det i förlängningen även en avgörande faktor i huruvida en vuxen person senare i livet har ett fondkapital. Den ekonomiska rörligheten är låg.

För att kunna främja ekonomiskt välstånd och att fler kan få ekonomiska förutsättningar och frihet att bygga de liv de vill ha så blir det allt viktigare att öka utbildningsinsatser i privatekonomi, sparande och investeringar samt att skapa förutsättningar för föräldrar att spara åt sina barn. Ju tidigare dessa insatser kan göras desto bättre.

Vill du barnspara i (hållbara) fonder?

Emma Heikensten
Senior Sustainability Specialist

Emma Heikensten

Senior Sustainability Specialist

Emma Heikensten