Lär dig mer och jämför sparformer
Ska jag välja investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring, fondkonto eller sparkonto? Vi hjälper dig att ta reda på vilken typ av konto eller försäkring du ska välja för att det ska passa dig och ditt sparande.
Män har i snitt högre pensioner än kvinnor. Grovt förenklat förklaras det av att män i regel har högre lön och jobbar avlönat i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Mycket har däremot hänt under de senaste 50 åren. Då, 1974, infördes föräldraförsäkringen som gjorde att inte bara mamman, utan också pappan kunde vara hemma med barnen. Ett första steg mot en mer jämställd ekonomi. Men förskola fanns knappt, eller var väldigt dyrt, så man tjänade ofta mer på att den ena föräldern var hemma än att barnen gick på förskola så att båda föräldrarna kunde jobba. Eftersom gapet mellan kvinnor och mäns löner var ännu större då än vad det är idag, och könsnormerna var desto starkare, tog också mammor näst intill all föräldraledighet och var hemmafruar eller jobbade deltid för att kunna ta hand om barnen.
Andelen kvinnor som arbetar har ökat sedan 70-talet, från 60 procent till 77 procent, men många arbetsmönster håller i sig. Kvinnor har fortsatt mer frånvaro från arbetet, då de tar majoriteten av föräldraledigheten och VAB, samtidigt som de i högre utsträckning väljer att gå ner i tid. Ofta med argumenten att det är mer lönsamt att den i förhållandet som har lägre lön gör det. Något som blivit ett starkare argument de senaste åren då det ekonomiska läget gjort att fler behövt vända på kronorna. Och det stämmer såklart i det korta perspektivet, men vad man missar i det långa perspektivet är att det får stora konsekvenser för den framtida lönen. Med lägre lön och färre arbetade timmar blir också avsättningen till allmän och tjänstepension lägre, eftersom dessa är baserade på inkomst. Det förvånar mig därför inte att kvinnor har 30 procent lägre pension än män och att 2 av 3 kvinnliga pensionärer är beroende av garantipension jämfört med 1 av 4 män.
Förutom att kvinnor har lägre avsättningar till allmän och tjänstepension är det därtill färre kvinnor som pensionssparar enligt SEB:s senaste kvartalsundersökning Sparkollen. 4 av 10 kvinnor sparar inte till pensionen, jämfört med 3 av 10 män. Men egentligen har kvinnor ofta ett större behov än män. I alla fall om man ser till det faktum att kvinnor i regel har just lägre allmän och tjänstepension än vad män har och därför behöver ha det där extra sparandet. Och bland de som pensionssparar sätter kvinnor i genomsnitt av 350 kronor mindre varje månad än män. Det kan te sig som en liten summa, men på 30 års sikt kan det handla om över 300 000 kronor i extra pension.
Hur når vi jämställda pensioner?
Det är tydligt att familjebildningsfasen är den springande punkten för en ojämnställd ekonomi, med anledning av den fördelning man har idag. Så hur når vi då jämställda pensioner? Med lika löner och lika uttag av föräldraledighet, VAB och deltidsarbete skulle vi komma långt och nästintill nå jämställda pensioner. Men det är såklart lättare sagt än gjort. Alla vill eller kan inte vara hemma med barnen lika länge, eller gå ner i tid. Att från politiskt håll gå in och bestämma att det måste delas lika kanske skulle vara effektivt. Men det inskränker på människors rätt att bestämma själva över hur de vill göra. Det finns däremot andra verktyg för att normera ett jämställt uttag av föräldraledighet. Ett sätt skulle kunna vara att ha en likafördelning som standard hos Försäkringskassan, i vilken man sen kan ändra. Eller att för den delen inte anse att en 60/40-fördelning motsvarar jämställt.
Dessutom handlar det inte om att allt måste delas exakt lika. Man bör kunna ha den fördelningen som passar familjen bäst. Men då behöver man också göra annat i form av att kompensera den part som avstår lön och avsättningar till pension till fördel för familjen. Det handlar inte heller om att det inte kommer påverka pensionen att bilda familj. VAB är exempelvis ett nödvändigt ont som man inte kommer undan. Däremot handlar det om att fördela förlusten av sparande och avsättningar lika mellan sig, så att båda parterna i ett förhållande kan få så bra förutsättningar som möjligt.
Att skapa en medvetenhet om vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, för att man själv ska kunna göra välinformerade val, blir därför viktigt. Också att öka kunskapen kring vad som påverkar pensionen. En vanlig missuppfattning, inte minst bland unga, är att det främst är genom eget sparande som man kan påverka utfallet. Men en minst lika stor, om inte större faktor, är hur arbetslivet ser ut. När man börjar jobba, hur mycket heltid man arbetar och när man går i pension kommer ha stor påverkan på utfallet av pensionen.
Så länge kvinnor tar mer föräldraledighet, VAB och deltidsarbete för att få livspusslet och vardagsekonomin att gå ihop kommer det vara svårt att nå jämställda pensioner. Vad var och en kan göra är att i den mån det går ändå försöka dela lika. Och om inte, i alla fall kompensera varandra så att avsättningarna blir så lika som möjligt. Dagens unga är redan duktiga sparare och det är bra att de fortsätter att upprätthålla det beteendet för att bygga på sitt pensionskapital. Minst lika viktigt blir det att se över det regelbundet. När det sedan är dags för familjebildningsfasen är min starkaste rekommendation att lyfta blicken och titta på de långsiktiga konsekvenserna och inte bara på hur mycket pengar man har att röra sig med här och nu. En bonus med att dela mer lika på föräldraledighet och dylikt är att båda dessutom får tid med sitt barn. Förhoppningsvis har det hänt mer om 50 år än det gjort sedan 1974.