Hoppa till innehållet
2 minuters läsning

Spartanken – spenderartåget lämnar stationen

Nytt år, nya möjligheter. Att börja träna, äta nyttigare, minska på dåliga vanor och inte minst, sätta upp nya sparmål. Redan där kom ångesten. Men det nya året för också med sig nya möjligheter att sätta sprätt på pengarna. För nu gott folk går vi officiellt in i bättre tider där spenderartåget börjar gå igen – hänger du på?

Allt möjligt har fått stå tillbaka de senaste åren till förmån för högre räntekostnader, dyrare mat och urholkade löner. Svenska hushåll har varit rekorddeppiga och vi har behövt hålla hårt i våra slantar. Till och med bostadsmarknaden, som vanligtvis går som ett tåg utan broms, har i stället tuffat på i sakta gemak och ligger mer eller mindre på samma prisnivå idag som för ett år sedan.

Svenska hushåll har trots bistrare tider ändå hållit fanan högt när det kommer till privatekonomin. En tydlig majoritet har fortsatt att spara, hushållens sparkapital har växt till nya rekordnivåer och tre av fyra skulle klara av en oförutsedd utgift på 30 000 kronor enligt senaste Sparkollen. En siffra som hållit sig ganska konstant de senaste fyra åren. Det är i stället konsumtionen som fått stå tillbaka. Under ett par år var antalet varor och tjänster som vi köpte relativt konstant. Något som är ovanligt då konsumtionen som regel stiger hela tiden. I Konjunkturinstitutets barometerindikator har hushållen också sänt sitt tydliga budskap om att det är läge att spara framför att konsumera. Vare sig det handlar om mindre köp, större kapitalvaror eller bostad.

Nu talar siffrorna i stället sitt tydliga språk om att vindarna har vänt mot en mindre restriktiv inställning till konsumtion. Hushållens totala konsumtion har succesivt stigit senaste året och sedan i somras har den varit högre än det historiska snittet. I höstas planerade hushållen att lägga mer pengar på julklappar än året innan och tittar man på Konjunkturinstitutets barometerindikator har hushållen börjat lätta på bromspedalen. Hushållens förtroende är visserligen fortsatt dämpat, men har tydligt förbättrats och allt fler planerar att köpa bil och bostad kommande året. Detsamma gäller för inköp av kapitalvaror. Indikatorerna har återhämtats till att nu vara i nivå med våren 2022. Det hänger ihop med att viockså är på samma reallönenivå som vi hade 2022. Vi får alltså lika mycket för vår lön idag som vi fick för fyra år sedan.

Under 2026 väntas flera ljuspunkter för hushållen. Den svenska ekonomin har börjat återhämtas, tillväxten väntas ta fart och arbetsmarknaden visar på några gröna skott.

Hushållen kommer dessutom dra nytta av förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt matmoms och diverse andra plånboksåtgärder vilket lättar trycket på privatekonomin. För en tvåbarnsfamilj med två vuxna som har genomsnittslöner kan det bli uppemot 1 500 kronor i extra utrymme varje månad. Samtidigt väntas reallönerna stiga med 2,2 procent i år vilket skulle ge ytterligare någon tusenlapp i extra plånboksutrymme för familjen. Pengar som kan ge lite guldkant på vardagen igen. Och visst har vi väl förtjänat det?

Man ska dock inte underskatta den psykologiska effekten. För trots att vi får mer pengar i plånboken, ekonomin tuffar på och vi vänt från uppförsbacke till lätt nedför är pulsen fortsatt hög och det kommer ta ett tag innan vi kan njuta av utsikten. Att fortsätta framåt med försiktighet är fullt rimligt med tanke på de spår som har satts hos många hushåll. Därtill kan det finnas en vilja att i första hand hitta en nivå på sparande som känns bra innan spenderarbyxorna åker på.

Sparandet kan å ena sidan dämpa konsumtionen, men å andra sidan kan det också leda till ett ökat spenderande. Det kan låta motsägelsefullt men om våra investeringar stiger i värde känner vi oss rikare och blir mer optimistiska. Börserna 2025 gick starkt vilket ger ytterligare en skjuts till det goda humöret. Om den positiva trenden håller i sig under 2026, vilket ligger i korten, kan det glada humöret bli ännu bättre.

Som ekonom skulle jag dock mer eller mindre begå tjänstefel om jag inte föreslog att i alla fall en liten del av det extra plånboksutrymmet går till det där tråkiga – sparandet. Att lägga undan en peng varje månad kan bidra till livskvalitet på andra sätt. Exempelvis att man kan leva gott i framtiden, eller slippa känna oro för om man har råd om en extra utgift plötsligt uppstår. För trots att vi svenskar är ett sparande folk och majoriteten inte skulle ha något problem att betala en oförutsedd utgift, så skulle det ändå bli tufft för en av fyra. Det kanske inte är möjligt att lägga undan stora summor, men en sparad krona är ändå en sparad krona som med tiden blir många kronor. Det tar bara lite längre tid.

Äntligen vänder de ekonomiska vindarna alltså, och svenska hushåll får mer pengar i plånboken. Det sker kanske med försiktighet i början, men när hushållen hittar en balans i den nya ekonomin kan vi vänta oss att konsumtionen kommer komma tillbaka till sin tidigare trend. Och nog kan vi få unna oss lite efter några tuffa år. Skippa de överambitiösa nyårslöftena i år och fokusera i stället på att hitta just den här balansen. Spendera pengar när plånboken faktiskt tillåter det igen. Men glöm inte att lägg undan en del för att bygga på den långsiktiga livskvaliteten. Spenderartåget lämnar nu stationen, har du hoppat på?

Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund


Upp