Spara till pensionen – myt eller sanning?

Samtidigt föreslår SEB, likt de flesta banker och försäkringsbolag, att redan från tidig ålder pensionsspara för att få en pension motsvarande 80 procent av slutlönen. Det motsäger inte att det svenska pensionssystemet är omfattande och en viktig del av vår välfärd. Varför förespråkas då att man ska spara till sin pension och börja tidigt?

Friheten att bestämma själv

Dagens pensionssystem bygger på ett eget ansvar i högre utsträckning än tidigare pensionssystem. Det går inte att veta hur livet kan komma att se ut flera decennier fram i tiden. Om orken och viljan för att jobba till riktåldern kommer finnas¹. Därtill visar flera undersökningar att önskan att gå i pension tidigare än riktåldern är stor. Att ha ekonomiska muskler att kunna välja själv innebär inte bara en frihet. Det minskar också såväl psykisk som fysisk stress över hur framtiden kommer se ut. Med ett extra tillskott är sannolikheten därtill större att det finns utrymme för att kunna göra precis det som man drömmer om som pensionär.

Det perfekta arbetslivet finns inte

För den som har tjänstepension, börjar arbeta i ung ålder, jobbar heltid under hela arbetslivet, har låg frånvaro i form av sjukskrivning, arbetslöshet och föräldraledighet, och dessutom jobbar fram till riktåldern är sannolikheten stor att det egna sparandet får marginell betydelse för den framtida lönen. Men för de flesta är så inte fallet. Arbetslivet, som livet i stort, ser olika ut för alla. Ett eget sparande kan kompensera frånvaro som inte går att förutse.

Tiden är spararens bästa vän

Små summor kan med tiden bli ett stort kapital på börsen varför det är bra att börja pensionsspara tidigt. En 25-åring som sparar 200 kronor i månaden, med en genomsnittlig avkastning på 6 procent per år, har 380 000 kronor till 65-årsdagen. En 55-åring skulle behöva spara över 2 300 kronor i månaden för att komma upp i samma sparkapital till 65-årsdagen. Det är inte för intet som ränta-på-ränta-effekten har kallats för världens åttonde underverket.

Den demografiska utvecklingen sätter systemet i gungning

Den allmänna delen av pensionssystemet förlitar sig på att det finns personer som arbetar och finansierar utbetalningarna till dagens pensionärer. Ett smart system som står på egna ben, utanför statsbudgeten. Men det fungerar bara så länge det finns tillräckligt många sysselsatta som täcker upp för pensionen som ska betalas ut till den allt växande gruppen pensionärer. Samtidigt föds det färre barn som systemet i framtiden ska förlita sig på, och försörjnings­­bördan väntas bli tyngre. Det ökar risken att pensionssystemets inbyggda broms aktiveras i framtiden, vilket innebär lägre allmän pension.

Ett alternativ när arbete inte är det

Att ha ett långsiktigt sparande kan vara fördelaktigt utifrån fler aspekter än enbart pension. Att bli av med jobbet eller behöva sjukskriva sig under en längre tid är inte ovanligt. En betydande andel av de som börjar ta ut sin pension gör det direkt från sjukskrivning eller arbetslöshet. Med ett eget sparande finns det en buffert för att klara ekonomin när livet händer.

Det svenska pensionssystemet är omfattande och svenska pensionärer har det gott ställt ur ett internationellt perspektiv. Samtidigt bygger pensionssystemet på varje individs specifika arbetsliv där var och en påverkar sin egen framtida lön. Att ta ansvar för att få den pension man önskar är en stor del i den konstruktionen. Ett sätt att optimera pensionen är genom att ha ett långt arbetsliv på heltid, med få avbrott. Men eftersom det inte går att förutse framtiden kan det vara bra att ha en plan B om allt inte går som tänkt eller för att skapa frihet längre fram. Då kan ett eget sparande vara ett bra komplement. Och ju tidigare man börjar, desto mindre behöver man månadsspara.

¹Riktåldern påverkar från vilken ålder man tidigast kan ta ut sin allmänna pension samt har rätt till garantipension och bostadstillägg. Den anpassas i takt med att medellivslängden stiger.