Hoppa till innehållet

Frågor och svar om börsen och kriget i mellanöstern

Varför påverkas börsen av kriget i Mellanöstern?

Krig för alltid med sig geopolitisk osäkerhet, vilket innebär att de ekonomiska utsikterna för de involverade länderna försämras. Det pågående kriget i Mellanöstern är dessutom nära förknippat med Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja transporteras. När passagen stängs bidrar det, utöver den allmänna osäkerheten, också till snabbt stigande oljepriser.

Det är just dessa två faktorer, ökad osäkerhet och stigande oljepriser, som tillsammans får stora spridningseffekter och får börsen att falla. Många ekonomier har fortfarande ett stort beroende av olja som insatsvara i sin produktion. Därtill tenderar höga oljepriser att driva upp risken för inflation och högre räntor, vilket varken gynnar företag eller ekonomin som helhet.

När konflikter trappas upp tenderar investerares riskaptit att minska, samtidigt som småsparare följer flocken och säljer av, vilket ytterligare spär på börsfallen. Den pågående vapenvilan mellan USA och Iran har fått börsen att vända upp i förhoppning om fred. Men i skrivande stund är vapenvilan tillfällig, vilket innebär att nya händelser snabbt kan skapa kraftiga svängningar igen.

Finns det historiskt någon tid som liknar den vi är i just nu med orolig börs?

Mediabevakningen har varit intensiv, vilket kan ge bilden av att det är historiskt svängigt på världens börser, men så är inte riktigt fallet. Om man ser till VIX-index, känt som "skräckindex" – ett mått på den förväntade volatiliteten på börsen – har det sedan kriget inleddes legat mellan 20 och 30 enheter. Dessa nivåer förknippas med ökad osäkerhet men måttlig rädsla och är relativt vanliga ur ett historiskt perspektiv. Nivåer tydligt över 40 indikerar ofta hög rädsla, panik och kraftig turbulens, vilket vi såg i samband med finanskrisen, pandemin och förra årets tullkris. Men där är vi alltså inte än.

Ni säger att man ska sitta still i båten - men hur länge? Hur lång tid kommer återhämtningen att ta?

Devisen om att sitta still i båten bygger på vetskapen att svenska hushåll i regel investerar på börsen månatligen i mindre belopp, och att de största uppgångarna historiskt ofta kommer direkt efter stora börsfall. Den som sitter still och undviker att trycka på säljknappen av rädsla och stress har större möjlighet att ta del av efterföljande uppgångar.

I turbulenta tider tenderar småsparare som sitter still i båten dessutom att få fler aktier eller fondandelar för sitt investerade belopp, eftersom börsfall innebär att tillgångar blir billigare.

Hur lång tid återhämtningen tar är omöjligt att veta. Men det betyder inte att man måste sitta still med sina investeringar för alltid. Med jämna mellanrum bör man ställa sig flera frågor: Har jag för mycket pengar på börsen? Har jag rätt risknivå? Tror jag på mina investeringar framåt? Och kanske viktigast av allt – förstår jag vad jag har investerat i?

Svaren på dessa frågor kan ge en indikation på om man behöver sälja, köpa mer eller omallokera till andra investeringar. Gemensamt för alla dessa beslut är att de bör vara långsiktiga, med en tidshorisont på minst fem år, och inte syfta till att tajma kortsiktiga rörelser.

 

Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund


Upp