Varför påverkas börsen av kriget i Mellanöstern?
Krig för alltid med sig geopolitisk osäkerhet, vilket innebär att de ekonomiska utsikterna för de involverade länderna försämras. Det pågående kriget i Mellanöstern är dessutom nära förknippat med Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja transporteras. När passagen stängs bidrar det, utöver den allmänna osäkerheten, också till snabbt stigande oljepriser.
Det är just dessa två faktorer, ökad osäkerhet och stigande oljepriser, som tillsammans får stora spridningseffekter och får börsen att falla. Många ekonomier har fortfarande ett stort beroende av olja som insatsvara i sin produktion. Därtill tenderar höga oljepriser att driva upp risken för inflation och högre räntor, vilket varken gynnar företag eller ekonomin som helhet.
När konflikter trappas upp tenderar investerares riskaptit att minska, samtidigt som småsparare följer flocken och säljer av, vilket ytterligare spär på börsfallen. Den pågående vapenvilan mellan USA och Iran fick börsen att initialt vända upp i förhoppning om fred. Men i skrivande stund är vapenvilan tillfällig, vilket innebär att nya händelser snabbt kan skapa kraftiga svängningar igen.
Finns det historiskt någon tid som liknar den vi är i just nu med orolig börs?
Mediabevakningen har varit intensiv, vilket kan ge bilden av att det är historiskt svängigt på världens börser, men så är inte riktigt fallet. Om man ser till VIX-index, känt som "skräckindex" – ett mått på den förväntade volatiliteten på börsen – har det sedan kriget inleddes legat mellan 20 och 30 enheter. Dessa nivåer förknippas med ökad osäkerhet men måttlig rädsla och är relativt vanliga ur ett historiskt perspektiv. Nivåer tydligt över 40 indikerar ofta hög rädsla, panik och kraftig turbulens, vilket vi såg i samband med finanskrisen, pandemin och förra årets tullkris. Men där är vi alltså inte än.
