Hoppa till innehållet
3 minuters läsning

En spartanke: Vem är rik?

Att bli rik är något många drömmer om. Att kunna göra vad man vill och köpa det man vill ha, när man vill ha det. Ofta väcks längtan efter dyra saker redan i ung ålder. Men vem är egentligen rik? Är det den som har den dyraste bilen eller mest pengar på banken? Eller är det något annat som gör oss rika?

När lyxen alltid finns i flödet

Med sociala medier är det lätt att få intrycket att många i vår omgivning har gott om pengar. Vi ser bilder på influencers och andra kända personer som omger sig med lyx: exklusiva bostäder, dyra bilar och resor till exotiska platser.

Märkeskläder och dyra handväskor har blivit statussymboler allt längre ner i åldrarna. Allt yngre tjejer lägger också mycket pengar på avancerade hudvårdsprodukter. Det har gått så långt att flera apotek för några år sedan införde en 15-årsgräns för vissa hudvårdsprodukter.

Vi jämför oss med andra. När vi ständigt matas med den polerade bild som visas upp i sociala medier, där alla andra tycks ha det senaste, dyraste och finaste, är det lätt att känna att vi också behöver ha det. Människan är trots allt ett flockdjur.

Enligt Ungdomsbarometern kommer ”tjäna pengar” på andra plats bland det som är viktigast för unga just nu. Utseende, jobb och ekonomi hör samtidigt till det som stressar flest. Många unga hamnar också hos Kronofogden på grund av konsumtionsskulder. Det är baksidan av att det i dag är så lätt att handla, oavsett om pengarna finns på kontot eller inte.

Bilden av en hög inkomst förskjuts

Vi blir också lätt fartblinda. I SEB:s undersökning Sparkollen fick svenska hushåll svara på var gränsen går för att någon ska räknas som höginkomsttagare. Det genomsnittliga svaret var en månadslön på 59 000 kronor. Det stämmer väl överens med att 90 procent av svenskarna har en lön under 60 000 kronor i månaden.

Mer intressant är hur svaren skiljer sig beroende på den egna inkomsten. Personer som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden ansåg i genomsnitt att gränsen för en höginkomsttagare går vid 90 000 kronor. Bland personer med en månadslön på minst 70 000 kronor såg dessutom två av fem sig själva som medelinkomsttagare.

Det är ett vanligt fenomen. Vi tenderar att uppleva att vi har det sämre än vi faktiskt har, inte minst eftersom det alltid finns någon som verkar ha det bättre. Det räcker ofta att öppna sociala medier för att bli påmind om det.

Vad krävs för att känna sig rik?

När hushållen fick svara på vad som skulle krävas för att de skulle känna sig rika blev den genomsnittliga månadslönen drygt 150 000 kronor. En hög lön spelar alltså stor roll för känslan av rikedom, vilket två av tre också uppgav.

Men lönen var inte det viktigaste. Närmare åtta av tio förknippade rikedom med att ha mycket pengar på banken eller att äga tillgångar, till exempel en bostad eller värdepapper.

Högst upp på listan hamnade något annat: att kunna leva utan att behöva oroa sig för pengar. Det uppgav drygt 90 procent av de svarande. Det är inte så konstigt med tanke på hur mycket stress ekonomin kan skapa. Tidigare undersökningar från Sparkollen visar att vart fjärde hushåll känner oro eller ångest när de tänker på sitt sparande. Ungefär lika många skulle inte klara en oförutsedd utgift på 30 000 kronor.

Prylarna gör oss inte rika

Det materiella visade sig vara betydligt mindre viktigt. Åtta av tio ansåg att dyra saker saknar betydelse för om man känner sig rik.

Bland unga spelar prylarna visserligen en större roll. Tre av tio uppgav att dyra saker är viktiga, men betydelsen minskar med åldern. Det är ändå ett sunt tecken att vi, trots en konsumtionsdriven omvärld, verkar inse att det inte är prylarna som gör oss rika.

Det viktigaste är helt enkelt att slippa oroa sig för pengar. En hög lön kan förstås hjälpa. Den kan ge utrymme att bygga upp en buffert och investera i tillgångar som en bostad eller värdepapper. Men det avgörande är inte inkomsten i sig, utan vad den gör det möjligt att bygga upp.

Rikedom är att kunna stå emot det oväntade

Det enda vi vet säkert om framtiden är att vi inte vet vad som kommer att hända. Med ekonomiska marginaler kan ett hushåll lättare hantera det oväntade utan att privatekonomin blir ytterligare en källa till oro. Det kan handla om en ny pandemi, en räntechock, arbetslöshet eller en längre sjukskrivning.

Ekonomiska marginaler kan förstås också skapa utrymme för sådant vi längtar efter, som en resa till en exotisk plats eller en stunds lyx i vardagen. Skillnaden är att upplevelsen inte behöver finansieras på bekostnad av framtiden.

Så vem är egentligen rik? Den som bär de dyraste märkeskläderna och kör den lyxigaste bilen? Eller den som kan hantera en oförutsedd utgift och slipper känna oro över sin ekonomi?

Frågar man svenska hushåll är svaret det senare.

Amie Berglund
Företagarekonom

Amie Berglund

Företagarekonom

Amie Berglund


Upp