Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

En spartanke – rekordstort pensionsgap hotar ungas framtid

Det råder ett rekordstort gap mellan förväntad och önskad pension bland unga vuxna i Sverige. Skillnaden har dessutom ökat drastiskt de senaste åren. Unga agerar på gapet och drygt hälften har påbörjat ett pensionssparande, kanske med förhoppningen att kunna gå i pension före 70-årsdagen. Men är det tillräckligt?

En färsk undersökning av SEB visar att unga vuxna förväntar sig att de kommer att gå i pension vid 72 års ålder. Samtidigt är den önskade pensionsåldern 63 år. Gapet mellan den förväntade och önskade pensionsåldern är det största sedan mätningarna inleddes 2008. 

Det stora gapet är problematiskt för unga, men lätt att förstå. Svenskarna behöver arbeta längre och orsaken stavas: åldrande befolkning. Vi är pensionärer i allt längre tid och pensionssystemet behöver anpassas, annars riskerar pengarna att inte räcka till. Riksdagen – i bred politisk enighet – röstade igenom ett antal åtgärder för långsiktigt hållbara pensioner 2019. En central åtgärd var införandet av höjda pensionsåldrar genom s.k. riktåldrar för olika åldersgrupper. Riktåldern är inte tvingande, men påverkar när det är möjligt att ta ut allmän pension och grundskydd. För unga är den framför allt ett tydligt signalvärde. Prognosen för riktåldern visar att dagens 25-åringar förväntas arbeta tills de fyller 70 år. Att ungas förväntningar på pensionsålder stigit sedan riksdagsbeslutet 2019 visar att budskapet har nått fram, även om den önskade pensionsåldern inte följt med.

Önskad och förväntad pensionsålder över tid

Källa: Undersökning av Demoskop på uppdrag av SEB. Avser åldersgrupp 18-29.

Att behöva arbeta längre än man vill kan leda till flera problem. Dels kan det väcka missnöje med välfärdssystemet och minskad framtidstro, dels kan det göra att det inte finns kraft att arbeta in i 70-årsåldern. Följden kan bli fler sjukskrivningar och/eller ”quiet quitting ” (anställda som gör minsta möjliga) vilket riskerar att undergräva syftet med riktåldern.

Ett längre arbetsliv kräver gemensamma ansträngningar. Politiken och arbetsmarknadens parter kan underlätta, vissa kollektivavtal har redan infört full pensionsavsättning vid deltidsarbete efter en viss ålder, fler semesterdagar med åldern och höjda tjänstepensionsavsättningar. Arbetsgivarna kan bidra med flexibla lösningar för den anställde, motverka åldersdiskriminering och skapa en god arbetsmiljö. Även individen bär ett stort ansvar att genom ett eget pensionssparande försöka överbrygga pensionsgapet.

52 % av vuxna mellan 18–29 år har ett eget pensionssparande 2025.

Idag pensionssparar redan varannan ung, vilket är upplyftande. Många förbereder sig inför framtiden trots att den kan kännas avlägsen. Samtidigt är det ungefär lika många som ännu inte påbörjat sitt pensionssparande vilket innebär en stor risk för besvikelse längre fram. Även den som vill arbeta långt upp i åldern kan förlora förmågan och möjligheten. Då blir pensionssparandet en nyckel i framtidsstrategin. Det behöver varken handla om stora summor eller vara komplicerat.

  • Vänta inte, starta ditt pensionssparande idag!
  • Sätt ett automatiskt månadssparande i en eller flera breda aktiefonder och låt tiden göra jobbet. Som tumregel kan ett pensionssparande på 5 procent av lönen vara en bra start, men utgå från dina förutsättningar och mål.
  • Gå igenom sparandet någon gång per år, du måste inte ändra något. Se hellre över sparandet för sällan än för ofta. Då undviker du att fatta kortsiktiga beslut på bekostnad av långsiktig avkastning, till exempel att lämna börsen vid en tillfällig börsnedgång.
Elsa Boyer de la Giroday
Privatekonomisk analytiker

Elsa Boyer de la Giroday

Privatekonomisk analytiker

Elsa Boyer de la Giroday


Upp