En spartanke – finns det hopp för Gen Z

Generation Z, dit de som är födda från 90-talets mitt fram till och med 10-talet hör, brukar bland annat definieras som en trygghetssökande, digitalt driven och rastlös grupp. Med stor oro för klimatet och omvärldshändelser letar man efter stadiga punkter i sin omgivning där en stabil ekonomi är viktig. Samtidigt har den här generationen vuxit upp jämsides med att världen blivit alltmer digital och har redan från tidig ålder haft tillgång till mobiltelefon och internet. Där går allt fort och finns alltid tillgängligt, vilket lett till att man är otålig och snabbt tappar intresset. Samtidigt har den här generationen fått erfara en ekonomisk guldålder med rekordbilliga lån, ständigt stigande bostadspriser och starka börsuppgångar som inte ens gav vika för en pandemi, vilket gjort dem något naiva när det kommer till de utmaningar en hushållsekonomi kan ställas inför.

Sökandet efter trygghet har bidragit till att dagens unga vuxna är duktiga sparare. Man sparar en större andel av inkomsten än andra generationer och man väljer bort konsumtion för att kunna spara. En prioritering man hållit i även när ekonomin varit mer ansträngd. Det målmedvetna sparandet har också varit en viktig komponent för att kunna spara ihop till en kontantinsats när bostadspriserna stigit.

Digitala personer utan tålamod

Den otåliga sidan har bidragit till att många valt att ge sig ut på börsen för att pengarna ska växa. Inte minst då man fram till för ett par år sedan inte fick någon ränta på sparkonto. TINA (there is no alternative) var begreppet som florerade och det blev en stor ekonomisk trend att investera på börsen. Idag är det dessutom enklare än någonsin att investera på börsen. Det finns inget behov av en bankman eller krav på stora belopp, och jag kan dessutom göra det i telefonen medan jag står och väntar på bussen, vilket är perfekt för den digitala personen som inte har något tålamod. Därtill finns det idag information att tillgå från många olika håll och så kallade ”finfluencers” (personer som på sociala medier ger investeringstips) har blivit allt vanligare. Under den ekonomiska guldåldern uppkom också nya investeringsalternativ i form av kryptovalutor och NFT:er (non fungible token), som såldes in med hjälp av Hollywood-kändisar, och som kunde generera ännu större avkastning för den som tyckte att aktier och fonder var lite för tråkiga.  

Eftersom generation Z mer eller mindre bara varit med om börsuppgångar blev risken som finns med att investera sina pengar i värdepapper mer teoretisk än verklighetsbaserad. Att hitta den snabbaste lösningen till att tjäna pengar kanske därmed också togs lite för lätt på. Även om viljan att tjäna pengar snabbt förvisso inte är signifikant för dagens unga utan något som människor har velat göra i alla tider. När det ekonomiska läget sedan slog om och det i stället var räntorna som steg och börsen som föll fick sig dagens unga en kalldusch när sparkapitalet minskade i värde. Frågar man personer under 30 idag är det i stället viktigare att inte förlora pengarna än att de ökar i värde. Viljan att ta risk har därtill minskat markant och sparpengen läggs i större utsträckning på ett sparkonto idag än för två år sedan.

Eventuellt blev det lite för enkelt att köpa värdepapper och med bilden av en säker börsuppgång i bakhuvudet blev man fartblind och glömde bort att granska sina källor. I stället tog otåligheten över. Men precis som allt annat kommer också dessa händelser prägla oss och påverka hur vi fattar ekonomiska beslut i framtiden. Förhoppningsvis får den trygghetstörstande sidan av generation Z ta mer plats i framtiden samtidigt som den otåliga sidan insett att det är bättre att skynda långsamt än att springa i full fart och inte hinna stanna i tid. En bra utgångspunkt med tanke på att den digitala utvecklingen fortsätter och det kommer bli alltmer tillgängligt att placera pengar, både i befintliga och nya investeringsalternativ.