Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

En spartanke – det spricker upp på den privatekonomiska himlen

Amie Berglund, Privatekonomisk analytiker
Amie Berglund: "När sparplanen fallit på plats kan man unna sig att öka sin konsumtion."

Innan pandemi, energikris, hög inflation och räntechock slog till spådde många att vi skulle gå in i det glada 20-talet. Nu tyder mycket på att 2024 är året det äntligen kommer vända till det bättre. För hushållen handlar det snarare om att dra lärdom av senaste årens omställning än att dras med i en ny konsumtionsvåg när det börjas skönjas vår i svensk ekonomi. 

2023 kan läggas till historie­böckerna som ännu ett turbulent privat­ekonomiskt år. Hushållen har däremot visat på en förvånansvärd stark motstånds­kraft. Både tack vare överskotts­sparandet som byggdes upp under pandemin, och en avtagande konsumtion. Om året började med regn avslutades det däremot med några efterlängtade ljusglimtar. Inflationen föll tillbaka och styrräntan lämnades oförändrad med tydliga signaler om att ytterligare höjningar inte kommer behövas. Det smittade av sig på börsen som återhämtade sig och stängde på +13,5% (OMXSPI). 

Definition av OMX och OMXSPI

OMX är en förkortning för ”Oberoende Marknadsindex”. Det är ett aktieindex som visar värdet av aktierna som handlas på de nordiska börserna. OMX består av cirka 300 av de största bolagen noterade på Stockholms­börsen, Helsingfors­börsen och Köpenhamns­börsen.

Det mest omtalade indexet i Sverige är det som kallas OMXSPI, eller Stockholm all-share. Det väger samman värdet på alla aktier som är noterade på Stockholmsbörsen. När vi talar om hur ”Stockholmsbörsen går” är det OMXSPI vi menar.

Blickar vi ut över 2024 kan vi vänta oss att ljusglimtarna håller i sig och blir fler. I takt med att inflationen faller och når målet på 2 procent väntas vi få en reallöne­ökning, det vill säga att lönerna stiger mer än inflationen, och köpkraften börjar återvända. Även om vi enligt Konjunktur­institutet får vänta mot slutet av decenniet innan vi kommer tillbaka till 2021 års reallöne­nivåer innebär det att hushållen får mer pengar att röra sig med. Dessutom har vi sedan årsskiftet ett förstärkt jobbskatte­avdrag och ett uppräknat grund­avdrag som innebär ungefär 400 kronor mer i plånboken efter skatt för den som tjänar 35 000 kronor i månaden.

Den fallande inflationen talar också för att Riksbanken successivt kommer börja sänka räntan redan innan sommaren så att vi mot slutet av året har en styrränta på 3 procent. Det bidrar också till att hushållen får mer luft i sin ekonomi när bolåne­räntorna börjar sjunka framåt hösten. Vid utgången av 2025 beräknas styrräntan ligga på 2,25 procent, vilket kan ses som en neutral ränta som varken gasar på eller bromsar in ekonomin. Det sammanfaller dessutom med när överskotts­sparandet som hushållen byggt upp beräknas vara slut. Ett ganska angenämt samman­träffande.

För den som varit med om sitt första ekonomiska bakslag har det blivit tydligt varför det är viktigt att ha pengar undan­sparade för en regnig dag.

Denna extra krockkudde var egentligen en konsekvens av att det inte fanns möjlighet att konsumera i samma utsträckning under pandemin. I brist på resor och restaurang­besök att spendera pengarna på samlade man dem istället på hög. Något som visade sig vara passande med tanke på den kraftiga vändningen i ekonomin där allt plötsligt blev betydligt dyrare. Ränte­kostnaderna är ett sådant exempel där en stor andel svenska bolån­tagare väljer rörlig ränta på sina lån. Hushållens räntekvot, ränte­kostnader som andel av disponibel inkomst, ligger idag på över 8 procent. En fördubbling jämfört med för två år sedan. För många har buffert­sparandet haft stor betydelse för att klara av att hålla huvudet ovanför vattenytan. Ibland rent av avgörande. För den som varit med om sitt första ekonomiska bakslag har det blivit tydligt varför det är viktigt att ha pengar undan­sparade för en regnig dag.

När bolåne­räntorna sjunker och reallönen stiger kommer vi sakteliga återfå vår köpkraft och i takt med att marginalerna i privat­ekonomin kommer tillbaka kan det vara frestande att börja konsumera mer igen. Men förhoppningsvis har hushållen tagit lärdom av de senaste åren och börjar i andra änden istället, med sparandet. Efter att ha vant sig vid en snävare kostym är det ett bra tillfälle för en nystart i privat­ekonomin.

För att använda det extra utrymmet på rätt sätt kan det vara i sin ordning att lägga upp en plan. Inte minst om man ska spara till flera mål parallellt och med olika tidshorisont. Det långsiktiga sparandet kanske inte behöver en lika stor del av kakan som buffertsparandet eller sommarens reskassa. Vilka mål man har skiljer sig såklart åt beroende på var man befinner sig i livet, men det finns tre delar som kan vara bra att fokusera på när ekonomin tillåter.

Fokusera på dessa tre delar när ekonomin tillåter:

  • Efter att ha använt bufferten till precis det den är till för är det dags att bygga upp den igen. Anpassa storleken efter hur stora de månatliga utgifterna är.
  • Sätt en sparplan för framtida konsumtion med tydliga ramar. Vare sig det handlar om en renovering som blivit skjuten på framtiden eller sommarens reskassa är det viktigt att hålla sig till sin budget för att inte hamna i ekonomiskt trångmål.
  • Bygg på det långsiktiga sparandet för en trygg framtid. Genom att ta risk och investera i fonder ges pengarna möjlighet och växa över tid. 

När sparplanen fallit på plats kan man unna sig att öka sin konsumtion.

Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund


Läs mer

Lär dig mer och jämför sparformer

Ska jag välja investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring, fondkonto eller sparkonto? Vi hjälper dig att ta reda på vilken typ av konto eller försäkring du ska välja för att det ska passa dig och ditt sparande.