Denna extra krockkudde var egentligen en konsekvens av att det inte fanns möjlighet att konsumera i samma utsträckning under pandemin. I brist på resor och restaurangbesök att spendera pengarna på samlade man dem istället på hög. Något som visade sig vara passande med tanke på den kraftiga vändningen i ekonomin där allt plötsligt blev betydligt dyrare. Räntekostnaderna är ett sådant exempel där en stor andel svenska bolåntagare väljer rörlig ränta på sina lån. Hushållens räntekvot, räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ligger idag på över 8 procent. En fördubbling jämfört med för två år sedan. För många har buffertsparandet haft stor betydelse för att klara av att hålla huvudet ovanför vattenytan. Ibland rent av avgörande. För den som varit med om sitt första ekonomiska bakslag har det blivit tydligt varför det är viktigt att ha pengar undansparade för en regnig dag.
När bolåneräntorna sjunker och reallönen stiger kommer vi sakteliga återfå vår köpkraft och i takt med att marginalerna i privatekonomin kommer tillbaka kan det vara frestande att börja konsumera mer igen. Men förhoppningsvis har hushållen tagit lärdom av de senaste åren och börjar i andra änden istället, med sparandet. Efter att ha vant sig vid en snävare kostym är det ett bra tillfälle för en nystart i privatekonomin.
För att använda det extra utrymmet på rätt sätt kan det vara i sin ordning att lägga upp en plan. Inte minst om man ska spara till flera mål parallellt och med olika tidshorisont. Det långsiktiga sparandet kanske inte behöver en lika stor del av kakan som buffertsparandet eller sommarens reskassa. Vilka mål man har skiljer sig såklart åt beroende på var man befinner sig i livet, men det finns tre delar som kan vara bra att fokusera på när ekonomin tillåter.
