De senaste 10 åren har många svenskar sökt sig till börsen. En undersökning som Fondbolagens förening har gjort visar att det idag är 73 procent av befolkningen som har ett fondsparande, jämfört med 65 procent 2014. Bland unga har siffran stigit från 54 procent till 72 procent. Det kan dels förklaras av att investeringssparkonto och digitalisering gjort det både billigare och enklare att investera på börsen. Det kan också förklaras av att det mer eller mindre inte varit någon ränta på kontosparande under en lång tid vilket gjort att det inte funnits andra alternativ för att få avkastning på sina pengar. Och med stora uppgångar på börsen under många år har fler och fler blivit allt mer riskbenägna. Börs och investeringar har blivit en identitet och många har anslutit sig till FIRE-rörelsen (Financial independence, retire early) som syftar till att kunna leva på avkastning. En ganska naturlig utveckling eftersom vi tenderar att vara just riskbenägna i goda tider.
I kristider blir vi istället mer försiktiga och söker efter trygghet i en annars osäker värld. Den ekonomiska omställning som vi nu befinner oss i gör att vi vill skapa trygghet genom att säkra upp vår egen ekonomi så vi står stadigt när det blåser. Det kan vi konstatera att svenska hushåll har gjort den här gången, vilket är föga förvånande då en klar majoritet känner trygghet av att ha ett sparande. Sedan april 2022, när första räntehöjningen annonserades, har det skett ett skifte i hur svenskarna sparar där kontosparande har blivit allt mer populärt. Bland unga är det idag nästan 9 av 10 som sparar på konto jämfört med för 1,5 år sedan då det var 7 av 10. Man placerar därtill en större andel av månadssparandet på konto idag. Från ungefär hälften till att nu lägga nästan två tredjedelar på sparkontot. Andelen som sparar på börsen fortsätter också att öka, men man är mer försiktig och lägger en mycket mindre summa på värdepapper.
Att fler sparar på konto och dessutom lägger en större andel där än tidigare har gett resultat. Trots att det blivit dyrare att leva och att vi har en negativ reallöneutveckling står fler hushåll stadigare idag jämfört med för ett år sedan. Det är en större andel som byggt upp ett buffertsparande och man skulle klara sig en längre tid vid ett eventuellt inkomstbortfall idag än för ett år sedan. Dessutom har antalet som skulle klara en oförutsedd utgift på 30 000 kronor ökat.
Hur man som ung värderar kontosparandet har också ändrats. För ett år sedan stack personer mellan 18-29 år ut när det kom till hur de skulle hantera en oförutsedd utgift. Det var färre än i övriga befolkningen som planerade att använda sig av ett buffertsparande och fler som planerade att istället sälja av värdepapper. Något som tyder på att många inte hade någon vidare buffert på konto utan snarare var överviktade på börsen. Och skulle de få en extra inkomst var det dött lopp mellan om pengarna skulle placeras på konto eller i värdepapper. Idag är det fler unga som skulle använda sig av buffertsparande för oförutsedda utgifter och dubbelt så många som skulle välja att placera en extra inkomst på konto framför börsen.
Det är tydligt att dagens ekonomiska läge har fått svenskarna att förstå vikten av en ekonomisk krockkudde. Inte minst bland unga som fått uppleva sitt första ekonomiska bakslag. Och det är positivt att man väljer att sprida sparandet i olika sparformer för olika syften. Intresset för börsen och viljan att få god avkastning växer fortfarande, men man har blivit mer försiktig och balanserar upp med en rejäl buffert. För något vi alla blivit varse om senaste åren är att det är svårt att sia om framtiden. Det har lett till att många idag är trygghetssökande buffertsparare framför risktagande FIRE-anhängare. Vad den ekonomiska trenden kommer vara i framtiden går det inte att säga något om. Men en sak kan jag konstatera – buffert är helt klart det nya svarta.
