7 frågor och svar om räntesänkningen
Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procent den 20 augusti. Det var förväntat menar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. Läs sju frågor och svar med Jens analys av räntesänkningen.
-0,25%
Riksbankens sänkning den 20 augusti 2024.
3,50%
Nuvarande styrränta från den 21 augusti.
- Varför sänkte riksbanken styrräntan nu?
Den viktigaste anledningen är att inflationen nu har sjunkit rejält och Riksbanken bedömer att den kommer att ligga kvar nära målet på 2 procent framöver. Med en inflation på normala nivåer finns det inget behov av höga räntor och därför fortsätter man nu med de räntesänkningar som inleddes i maj. Skulle man fortsätta hålla lika hög ränta trots att det inte behövs, riskerar Riksbanken både att inflationen blir alltför låg och att svensk ekonomi bromsas onödigt mycket, med t.ex minskad konsumtion och ökad arbetslöshet som följd. - Är du förvånad över beskedet?
Nej, inte alls. Det här var det förväntade beslutet mot bakgrund av hur inflationen, Riksbankens kommunikation och ekonomin i stort sett ut den senaste tiden. Vi förväntar oss också fler sänkningar under hösten, vilket även det är i linje med Riksbankens egen kommunikation och prognoser. - Om, det ska sänkas fler gånger, varför slår inte Riksbanken till och sänker i ett stort steg redan nu?
Riksbanken vill nog vara lite försiktiga. Den höga inflationen har varit en stor påfrestning för hushållen och för svensk ekonomi i stort och Riksbanken vill inte riskera att den kommer tillbaka. Med en liten sänkning hinner man se hur ekonomin reagerar innan man går vidare med nästa sänkning. Då märker man om inflationen visar tecken på att komma tillbaka eller om t.ex. den svenska kronan visar tecken på att försvagas oroande mycket. - Men finns det inte risker med att sänka räntan alltför långsamt?
Jo, det finns det absolut. En åtstramande ränta har negativa effekter på t.ex. tillväxten, företagen, hushållen och arbetsmarknaden. Det är därför Riksbanken och andra centralbanker sänker räntan nu när möjligheten finns. Det går dock aldrig att vara säker på vad som är exakt rätt takt för räntesänkningarna och därför blir det lite debatt kring det. Det finns bedömare som menar att Riksbanken borde göra större och snabbare sänkningar men Riksbanken tycker nog att det allra viktigaste är att undvika en ny inflationsuppgång och tar det därför lite försiktigt. - Hur påverkar räntebeskedet bolåneräntorna?
Lägre räntor är förstås goda nyheter för landets bolånetagare. Det är framförallt tremånadersräntan (det som ibland kallas ”rörlig ränta”) som påverkas direkt av Riksbankens förändringar av styrräntan. Tremånadersräntan har ju redan tydligt börjat komma ner från toppnivåerna och den utvecklingen lär fortsätta nu när styrräntan fortsätter att sänkas. En rimlig utgångspunkt är att om Riksbanken sänker med 0,25 procentenheter så tenderar även tremånadersräntan att sänkas på motsvarande sätt. Ibland kan det ske innan, i samband med eller efter Riksbankens besked. Sedan finns det andra saker som också påverkar räntan så det är inte säkert att sänkningarna blir exakt lika stora, men som huvudregel fungerar det. Man ska dock komma ihåg att det för hushåll med rörlig ränta i snitt dröjer ett par månader innan det syns i plånboken, eftersom den rörliga bolåneräntan trots allt är bunden i tre månader. - När kommer nästa räntesänkning?
Vår prognos är att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter vid varje möte resten av året. Det betyder att nästa sänkning kommer den 25 september och att styrräntan vid årets slut ligger på 2,75%. Men mycket kan förstås hända till dess och vi fortsätter att följa både inflationen, Riksbanken och ekonomin noga. - Hur påverkar räntesänkningarna bostadspriserna och ekonomin i stort?
Bostadspriserna styrs av många olika faktorer. Hittills i år har bostadspriserna mestadels rört sig sidledes och vi räknar med en måttlig uppgång för året som helhet, runt två procent. Men i takt med att räntesänkningarna blir fler bör de få en stöttande effekt på bostadsmarknaden och vi räknar med att prisuppgångarna 2025 och 2026 blir större än i år. Även ekonomin i stort gynnas av räntesänkningarna. Lägre bolåneräntor, tillsammans med lägre inflation, större köpkraft och en mer expansiv finanspolitik, kommer att förbättra hushållens ekonomi, och stötta konsumtionen. Det bidrar till att vi tror att svensk tillväxt kommer att utvecklas betydligt bättre under 2025 än vad vi har sett under de svaga åren 2023 och 2024.