Särkullbarn ändrar arvsordningen

Idag är det vanligt att gifta sig och flytta ihop med någon som har barn från en tidigare relation – bonusbarn, men som även kallas särkullbarn i juridiska sammanhang. I ett sånt fall är det viktigt att känna till att bonusbarn ändrar arvsordningen om en förälder dör. I värsta fall kan det uppstå problem för de efterlevande. Men det finns sätt att skydda sina närmaste. Vår familjerättsjurist Monika Selvin reder ut begreppen och ger tips på vad man kan göra för att planera den framtida arvssituationen.

Så fungerar särkullbarns arvsrätt

Särkullbarn har samma arvsrätt som ett gemensamt barn – men med en viktig skillnad. De har rätt att få ut arvet från sin biologiska förälder direkt, även om styvföräldern fortfarande lever.

I värsta fall kan det innebära att den efterlevande styvföräldern tvingas att sälja hemmet, säger Monika Selvin.

Testamente kan förhindra problem

Men det finns sätt att eventuellt förhindra det.

– I ett testamente kan föräldern be särkullbarnet att vänta med att ta ut sitt arv tills den efterlevande makan eller maken har avlidit, förklarar Monika Selvin. Särkullbarnet blir därmed så kallad efterarvinge på samma sätt som de gemensamma barnen. Det innebär att barnet får vänta på en del av sitt arv tills dess att även styvföräldern har avlidit. Särkullbarnet har dock alltid rätt att direkt få ut halva sin arvslott, den så kallade laglotten.

Vad är arvslott och laglott?

Laglotten är ett barns halva arvslott. Här är ett exempel:

Låt oss säga att arvet efter en förälder är 800 000 kronor efter bodelningen. Den avlidne har två barn, ett gemensamt med sin make och ett barn sedan tidigare. Arvslotten för särkullbarnet är då 400 000 kronor i och med att arvet delas efter hur många barn den avlidne har. De andra 400 000 kronor tillfaller maken.

Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga 200 000 kronor. Barnet har därför rätt att få ut 200 000 kronor direkt, även om det finns ett testamente. Den andre delen – det så kallade efterarvet på 200 000 kronor – har barnet rätt att få ut när den efterlevande maken har avlidit, om det är inskrivet i testamentet. Om det inte finns något testamente har barnet rätt till hela sitt arv direkt, det vill säga 400 000 kronor.

Om det är aktuellt med efterarv eller inte, beror på om den efterlevande maken ärvt den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt eller med fri förfoganderätt.

Vad är fri förfoganderätt och full äganderätt?

– Fri förfoganderätt innebär att man blir ägare till egendomen, men med vissa begränsningar. Till exempel får du inte testamentera eller skänka bort kvarlåtenskapen hur som helst i och med att det finns ett efterarv att ta hänsyn till. Däremot får du konsumera upp den, förklarar Monika Selvin.

– Om du istället ärver kvarlåtenskapen med så kallad full äganderätt gäller inte dessa begränsningar för då är efterarvet utsläckt. Tänk också på att efterarvet är en andel, inte specifik egendom eller ett specifikt belopp. Reglerna om efterarv visar hur viktigt det är med korrekta formuleringar i sitt testamente.

Livförsäkring en annan väg

Det är med andra ord inte självklart att det finns något kvar av det uppskjutna arvet när styvföräldern avlider.

– Det kan förstås vara ett skäl till att, trots allt, låta särkullbarnet ärva hela sin arvslott direkt, säger Monika Selvin. Då slipper man även den extra administrationen det innebär att särkullbarnet kommer in igen som dödsbodelägare vid den efterlevande makens dödsbo när efterarvet ska delas ut.

Istället kan du skydda din efterlevande make genom att till exempel teckna en livförsäkring. Genom ett förmånstagarförordnande kan du se till att livförsäkringen inte ingår vid beräkningen av arvslotterna. Då tillfaller försäkringspengarna ograverat den efterlevande maken, som i sin tur kan använda pengarna för att lösa ut särkullbarnets arvslott (eller laglott om det finns testamente).

Äktenskapsförord en god idé ibland

Utöver testamente är det i vissa fall en god idé att skriva ett äktenskapsförord när man gifter sig och det finns särkullbarn med i bilden från tidigare relationer. Många föräldrar lever i tron att om det endast finns särkullbarn (och inga gemensamma barn), får särkullbarnen allt som den avlidne föräldern äger vid sin död. Det är inte helt korrekt.

– Särkullbarnet har visserligen rätt att få ut sin del av arvet direkt när föräldern avlider. Men när ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning först göras mellan makar innan man kan fastställa hur stort arvet är. Det kallas för giftorätt, förklarar Monika Selvin.

I och med att det finns en så kallad giftorätt mellan makar, har den efterlevande rätt att få ut hälften av värdet av båda makarnas totala nettotillgångar. Den andra hälften är arvet efter den avlidne som ska fördelas enligt lag eller enligt testamente. Om den ena maken har stora giftorättstillgångar ska alltså dessa först bodelas. Den efterlevande maken får därmed hälften via bodelningen. Den andra hälften blir arvet. Har man inte tänkt på bodelningskonsekvensen kan särkullbarnet därmed eventuellt ärva mindre än vad som var tänkt från sin förälder. Vill man förhindra att viss egendom ska ingå i en bodelning behöver man upprätta ett äktenskapsförord där man gör egendomen till ägarens enskilda egendom. Men tänk på att ett äktenskapsförord även får konsekvens vid en skilsmässa. Därför är det bra att noga reda ut följderna av ett sådant avtal.