Att börja studera innebär ofta stora förändringar. Förutom själva studierna är det många som lämnar hemmet och för första gången i sitt liv blir ekonomiskt självständiga.
– Då är det bra att börja med att göra en budget, så att du får koll på dina fasta och rörliga utgifter. Det är oftast enklare att påverka de rörliga kostnaderna, men även en fast kostnad som boendet går att påverka, exempelvis genom att dela lägenhet med någon. Du kan även ansöka om bostadsbidrag, vilket kan resultera i några hundralappars stöttning.
En stor kostnad som studenter råkar ut för i början av terminen är all den kurslitteratur som ska inhandlas.
– När jag pluggade försökte jag alltid hitta de böcker jag behövde på bibliotek eller på andrahandsmarknaden. Det är i regel stor efterfrågan på kurslitteratur, så när du inte längre behöver en bok kan du sälja den vidare och på så sätt tjäna en slant.
Studenter med fullt studiemedel, det vill säga med både lån och bidrag, har närmare 11 000 kronor per månad att röra sig med.
– Det bästa du kan göra då är att ha ett månadssparande så att pengarna du vill sätta undan automatiskt förs över till ett särskilt sparkonto så fort studielånet betalas ut. Annars är risken stor att du känner dig rik och kanske bjuder alla kursarna på öl i början på månaden, och så får du äta nudlar varje dag tills nästa utbetalning.
Ofta mer utrymme att spara än du tror
Det är kanske inte alltid enkelt att gå plus med en inkomst på 11 000. Bara boendet brukar landa på fem, sex tusen per månad, och sedan tillkommer mat, litteratur, resor och fester som brukar höra till livet som student. Men enligt Américo finns det ofta mer utrymme än man tror.
– En tumregel är att alltid spara minst tio procent av dina inkomster. Med en inkomst på 11 000 så innebär det lite drygt 1000 kronor i sparande varje månad. Med 1000 kronor skulle jag lägga hälften av pengarna på ett målsparande, som exempelvis en resa. Den andra femhundringen skulle jag placera i ett investeringssparkonto, ISK, och där välja en billig, bred globalfond. Och väljer du en automatisk överföring så vet du att sparandet blir av.
– Ett annat sätt att spara in pengar är att undersöka var det finns studentrabatter. Det gäller exempelvis gym, restauranger och resebolag. Och tro mig, det finns det gott om!
Börsuppgång får fler att intressera sig
Det senaste årets starka börsutveckling har gjort att många studenter börjat intressera sig för att investera i aktier.
– Att intressera sig för börsen kan vara ett bra sätt att lära sig om risk – pengarna kan växa och försvinna. För dig som är intresserad av börsen och samtidigt vill lägga allt sparkrut på den framtida kontantinsatsen så skulle jag råda att spara ²⁄3 på konto och 1⁄3 på börsen. Då kan du känna dig trygg att du faktiskt har en stor del av sparandet garanterat kvar den dag du behöver det, men samtidigt vidgar möjligheten till högre avkastning genom att placera på börsen. Det finns skräckexempel på studenter som placerat hela studielånet på börsen i hopp om att få ihop pengar till en kontantinsats för framtida lägenhetsköp. Det här är helt fel strategi. Lånade pengar ska aldrig placeras på börsen. Du kan förlora allt och då har du låneskulden kvar.
Många studenter väljer att jobba extra för att dryga ut sin inkomst. Tänk på att det finns beloppsgränser för hur höga inkomster du kan ha innan lån och bidrag börjar reduceras. De gränserna kallas för fribelopp och framgår av ditt beslut från CSN. Fribeloppen gäller per kalenderhalvår. Hur mycket du kan tjäna beror bland annat på din studietakt och hur många veckor du studerar. För den som studerar på heltid under en hel termin kan från och med den 1 januari 2023 tjäna 71 174 kronor innan lån och bidrag börjar reduceras.
– Det viktigaste är att ha koll på beloppsgränserna och att meddela CSN om något ändras under studietiden.