Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
Läs mer om rekommenderade webbläsare
Här har vi samlat verklighetstrogna exempel på bedrägerier och tips på hur du undviker att bli utsatt.
”Etta på 25 kvm uthyres i andra hand. 5 000 kr/mån. Nära universitetet och t-bana.” Så fort Sam såg annonsen i sitt Facebookflöde tog han kontakt via Messenger. Lägenheten på bilderna såg helt perfekt ut – och han hade ju redan tackat ja till sin studieplats i Stockholm.
Uthyraren, Johanna M, svarade snabbt. Flera hade redan hört av sig, men ingen hade ännu gett besked. Om Sam kunde bestämma sig snabbt fanns fortfarande chansen. Först ville Johanna bara ta en kreditupplysning, en UC, på honom. För bådas säkerhet, förklarade hon.
Johanna bad Sam att identifiera sig via mobilt Bank-ID. Sam öppnade appen, slog in sin kod och godkände. Den falska uthyraren kunde då legitimera sig som Sam i hans bank, komma åt hans konton och föra över pengar till sig själv ...
Vad var det som lät så förskräckligt? Jaså, telefonen. Beatrice svarade. Det visade sig vara en trevlig, ung man från Skatteverket som ringde. Tydligen skulle Beatrice få återbäring – pengar tillbaka på skatten.
För att inbetalningen till Beatrices konto skulle kunna genomföras behövde hon identifiera sig med sin digipass. Hon hajade till, mindes något om att aldrig lämna ut sin PIN-kod. Men det var ju PIN-koden det – inte alla de där andra siffrorna som visades efter att man slagit in den. Och trevligt folk brukade man som regel kunna lita på. Beatrice gjorde som den unge mannen sa.
Med hjälp av svarskoden från Beatrices digipass kunde bedragarna komma åt hennes konto och tömma det på pengar ...
Eva satt på bussen och slösurfade när ett sms trillade in. ”Hej mamma. Min telefon har gått sönder, här är mitt nya nummer. Skulle behöva hjälp med att betala hyran också, då jag inte har BankID just nu.”
Eva skakade på huvudet. Typiskt Frida. Hon var vuxen och pluggade i Uppsala, men fortfarande i behov av mammas hjälp. Eva ringde upp det nya numret. Inget svar. Efter en stund kom ändå ett nytt sms: ”Jag kan inte prata just nu …”, följt av en beskrivning av hur hon skulle betala hyran. 5 500 kronor, via Swish. Okej, det fick väl gå. För den här gången.
Eva swishade 5 500 kronor, rätt in på bedragarens konto.
