Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Räntefonder – så väljer du rätt räntefond

Räntefonder är fonder som placerar i ränte­bärande värde­papper, till exempel stats­skuld­växlar och obligationer. Generellt sett har räntefonder mindre värde­svängningar än aktie­fonder och passar när du inte vill ta så stor risk i ditt sparande, men ändå få möjlighet till avkastning. Det finns många olika typer av ränte­fonder och skillnaden i risk och avkastning kan vara stor.

Investeringar innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Räntefonder kan passa dig som 

  • vill få möjlighet till bättre avkastning än ett sparkonto, men till lägre risk än aktiefonder
  • ska spara på kortare sikt och behöver dina pengar om något år
  • vill sprida risken i ditt totala sparande och få ett bra komplement till aktiemarknaden.

Vad är en obligation?

En obligation är en typ av räntebärande värdepapper och egentligen detsamma som ett lån eller ett skuldebrev. Staten, en kommun eller ett företag kan ge ut obligationer för att få in pengar till sin verksamhet. Den som köper obligationen får i gengäld ränta för att låna ut sina pengar. Obligationer har en bestämd löptid och en förbestämd ränta. När löptiden är slut får långivaren tillbaka sina pengar.

Hur fungerar räntefonder?

En räntefond placerar i en mängd olika räntebärande värdepapper. Gemensamt för alla räntefonder är att de påverkas av vad som händer på räntemarknaden, och inte så mycket av vad som händer på börsen. Avkastningen för en räntefond styrs av räntenivån på innehaven, men också av förväntningar om var marknadsräntan ska ta vägen. Räntefonder ökar i värde när marknadsräntan förväntas gå ner, och minskar i värde när marknadsräntan förväntas gå upp.

Olika typer av räntefonder

Räntefonder delas in i olika kategorier utifrån vilken sorts räntepapper som fonderna placerar i.  De vanligaste är korta räntefonder, långa räntefonder och företagsobligationsfonder, men det finns även andra typer av räntefonder som vi beskriver här.

Korta räntefonder 

Korta räntefonder placerar i räntepapper med en löptid kortare än ett år, och kallas också för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder. Utgivare är ofta staten och kommuner. Fonderna ger vanligtvis en relativt låg men stabil avkastning och passar den som vill spara på kort sikt, som alternativ till ett sparkonto.

Utvecklingen för korta räntefonder styrs av den korta marknadsräntan, som i sin tur styrs av Riksbankens styrränta.

Långa räntefonder 

Räntefonder som placerar i räntepapper med en löptid på mer än ett år kallas för långa räntefonder eller obligationsfonder. Även dessa räntepapper ges ofta ut av stat och kommuner. Den längre löptiden gör att långa räntefonder är mer känsliga för ränteförändringar och passar den som vill spara på lite längre sikt, oftast några år. Jämfört med korta räntefonder har långa räntefonder en högre risknivå, men också en högre förväntad avkastning.

Avkastningen för långa räntefonder styrs av den långa marknadsräntan.  

Företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder placerar i obligationer utgivna av företag. Eftersom företag är mer osäkra utgivare än staten, har företagsobligationer en högre risk än statsobligationer. Förutom en ränterisk tillkommer här även en kreditrisk, det vill säga risken att företaget inte kan betala tillbaka pengarna, till exempel vid en konkurs. I gengäld ger företagsobligationer oftast möjlighet till högre avkastning än statsobligationer.

Företagsobligationsfonder kan vara ett alternativ mellan obligationsfonder och aktiefonder, både när det gäller risknivå och möjlighet till avkastning.

Investment grade och high yield

Företagsobligationer delas in i två kategorier baserat på hur kreditvärdiga företagen är, investment grade och high yield. Obligationer med beteckningen investment grade ges ut av stabila företag med låg kreditrisk, där sannolikheten är hög att företaget kan betala tillbaka lånet. Obligationer med beteckningen high yield ges ut av företag med högre kreditrisk. En företagsobligationsfond som placerar i high yield-obligationer är därför förknippad med en högre risk, men förväntas också ge en högre avkastning över tid.

Det är viktigt att titta på vilken typ av obligationer fonden investerar i innan du placerar i en företagsobligationsfond. Skillnaden i risknivå kan vara stor mellan olika fonder och för de med högre risk bör du ha en lång spartid.

Räntefonder med flexibel inriktning

Vissa räntefonder har en mer flexibel eller dynamisk inriktning och kan placera i räntepapper med olika löptider och utgivare. Förvaltaren anpassar då innehavet i fonden till förändringar i räntemarknaden, och därför ses den här typen av fonder ofta som en bekväm ränteplacering som passar i olika marknadslägen.

Exempel på räntefonder med flexibel inriktning i SEB:s utbud är SEB Dynamisk Räntefond SEK – Lux och SEB Obligationsfond Flexibel SEK – Lux. Mer information t.ex. faktablad, informationsbroschyr och prospekt finns i vår fondlista.

Realräntefonder

Till skillnad från vanliga obligationsfonder ger så kallade realräntefonder ett skydd mot inflationen. Fonderna placerar i obligationer som ger en fast ränta utöver inflationen, vilket innebär att inflationen inte kommer att påverka obligationens avkastning. Denna typ av räntefonder ger ofta en stabil avkastning över tid. Realräntefonder ses ofta som mer komplexa än andra typer av räntefonder och det är viktigt att du sätter dig in i hur de fungerar, innan du investerar i en sådan fond.

Räntefonder i utländsk valuta

Vissa räntefonder investerar i obligationer utgivna i andra länder. Utländska räntefonder påverkas inte bara av räntan i det aktuella landet, utan också av valutakursrörelser. En fond som till exempel placerar i europeiska obligationer kommer att minska i värde om euron sjunker mot vår krona. Omvänt kommer fonden att öka i värde om euron stärks mot kronan. Den extra valutakursrisken gör att den här typen av fonder har en betydligt högre risk än svenska räntefonder.

Räntefonder med hållbar inriktning

Det finns också räntefonder som har en uttalad hållbar inriktning. Dessa fonder placerar till exempel i gröna obligationer som har getts ut för att finansiera projekt eller verksamheter med en positiv påverkan på miljö och klimat, till exempel vindkraftverk, vattenreningsverk eller hållbart jordbruk. Det kan också handla om sociala projekt som har som mål att till exempel minska fattigdomen i ett land.

Du hittar den här typen av fonder genom att filtrera på Räntefonder + Fonder med hållbarhet som mål i vår fondlista. 

Räntefonder i vårt utbud

I vår fondlista hittar du ett stort utbud av räntefonder med olika inriktningar. 

Frågor och svar om räntefonder

Precis som med alla placeringar bör du börja med att utgå från dig själv. Hur länge ska du placera dina pengar och vilken risk är du beredd att ta? Om du behöver pengarna inom ett år och vill ha en relativt stabil placering är korta räntefonder det bästa alternativet. Har du däremot en längre spartid och är villig att ta en högre risk kan långa räntefonder, en räntefond med flexibel inriktning eller en företagsobligationsfond ge dig möjlighet till bättre avkastning. 

Generellt sett har räntefonder en lägre risk än blandfonder och aktiefonder, men det betyder inte att räntefonder är riskfria. Alla räntefonder har en ränterisk, vilket betyder att de påverkas i mindre eller större utsträckning av stigande och sjunkande marknadsräntor. Långa räntefonder påverkas mer än korta räntefonder, vilket gör att risken i en lång räntefond är högre än i en kort.

Företagsobligationsfonder påverkas också av kreditrisken hos de företag som gett ut obligationerna, det vill säga risken att de utgivande företagen inte ska kunna betala tillbaka lånet eller gå i konkurs. I vissa företagsobligationer är risken så pass hög att de påminner om aktiefonder.

Löptiden är ett mått på hur lång tid som lånet på det räntebärande värdepappret löper, det vill säga när utgivaren ska betala tillbaka lånet till utlånaren. Ju längre löptid ett räntebärande värdepapper har, desto högre är risken för värdesvängningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Därför har också långa räntefonder en högre risk än korta räntefonder.

Ränterisken i ett räntebärande värdepapper eller en räntefond är detsamma som känsligheten för ränteförändringar och hänger ofta ihop med löptiden. Ju längre löptid ett räntepapper eller en räntefond har, desto högre risk att värdet sjunker om marknadsräntan skulle gå upp.

Risken att utgivare av företagsobligationer inte kan återbetala lånet, till exempel på grund av en konkurs. Företagsobligationer delas in i olika kategorier baserat på graden av kreditrisk, där Investment grade står för lägre kreditrisk och High yield för högre kreditrisk.

Om marknadsräntan sjunker innebär det att värdet på de obligationer som fonden redan har investerat i blir relativt sett mer värda. Nya obligationer som ges ut på marknaden ger ju en sämre avkastning. Ju längre löptid en räntefond har, desto mer stiger värdet på fonden när marknadsräntan sjunker.

Om marknadsräntan stiger innebär det att värdet på de obligationer som fonden redan har investerat i blir relativt sett mindre värda. Det går ju att investera i nya obligationer på marknaden till en bättre ränta. Ju längre löptid en räntefond har, desto mer sjunker värdet på fonden när marknadsräntan stiger.

Investeringssparkonto, ISK, är en av de mest populära sparformerna när det kommer till handel med fonder och aktier. Men just när det gäller räntefonder är det inte alltid säkert att det är det bästa alternativet. Det beror på den årliga schablonskatten som du betalar oavsett hur ditt sparande har utvecklats. För att inte skatten ska äta upp avkastningen på ditt sparande behöver din placering ge en avkastning som överstiger en viss nivå.

En tumregel för 2024 är att ditt sparande helst bör ge mer än 3,62 procent i årlig avkastning för att ISK ska löna sig. En depå eller ett fondkonto, där du istället betalar en skatt på vinsten när du säljer dina fonder, kan vara ett bättre alternativ när du vill spara i räntefonder med låg risk.