Hur fungerar räntefonder?
En räntefond placerar i en mängd olika räntebärande värdepapper. Gemensamt för alla räntefonder är att de påverkas av vad som händer på räntemarknaden, och inte så mycket av vad som händer på börsen. Avkastningen för en räntefond styrs av räntenivån på innehaven, men också av förväntningar om var marknadsräntan ska ta vägen. Räntefonder ökar i värde när marknadsräntan förväntas gå ner, och minskar i värde när marknadsräntan förväntas gå upp.
Olika typer av räntefonder
Räntefonder delas in i olika kategorier utifrån vilken sorts räntepapper som fonderna placerar i. De vanligaste är korta räntefonder, långa räntefonder och företagsobligationsfonder, men det finns även andra typer av räntefonder som vi beskriver här.
Korta räntefonder
Korta räntefonder placerar i räntepapper med en löptid kortare än ett år, och kallas också för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder. Utgivare är ofta staten och kommuner. Fonderna ger vanligtvis en relativt låg men stabil avkastning och passar den som vill spara på kort sikt, som alternativ till ett sparkonto.
Utvecklingen för korta räntefonder styrs av den korta marknadsräntan, som i sin tur styrs av Riksbankens styrränta.
Långa räntefonder
Räntefonder som placerar i räntepapper med en löptid på mer än ett år kallas för långa räntefonder eller obligationsfonder. Även dessa räntepapper ges ofta ut av stat och kommuner. Den längre löptiden gör att långa räntefonder är mer känsliga för ränteförändringar och passar den som vill spara på lite längre sikt, oftast några år. Jämfört med korta räntefonder har långa räntefonder en högre risknivå, men också en högre förväntad avkastning.
Avkastningen för långa räntefonder styrs av den långa marknadsräntan.
Företagsobligationsfonder
Företagsobligationsfonder placerar i obligationer utgivna av företag. Eftersom företag är mer osäkra utgivare än staten, har företagsobligationer en högre risk än statsobligationer. Förutom en ränterisk tillkommer här även en kreditrisk, det vill säga risken att företaget inte kan betala tillbaka pengarna, till exempel vid en konkurs. I gengäld ger företagsobligationer oftast möjlighet till högre avkastning än statsobligationer.
Företagsobligationsfonder kan vara ett alternativ mellan obligationsfonder och aktiefonder, både när det gäller risknivå och möjlighet till avkastning.
Investment grade och high yield
Företagsobligationer delas in i två kategorier baserat på hur kreditvärdiga företagen är, investment grade och high yield. Obligationer med beteckningen investment grade ges ut av stabila företag med låg kreditrisk, där sannolikheten är hög att företaget kan betala tillbaka lånet. Obligationer med beteckningen high yield ges ut av företag med högre kreditrisk. En företagsobligationsfond som placerar i high yield-obligationer är därför förknippad med en högre risk, men förväntas också ge en högre avkastning över tid.
Det är viktigt att titta på vilken typ av obligationer fonden investerar i innan du placerar i en företagsobligationsfond. Skillnaden i risknivå kan vara stor mellan olika fonder och för de med högre risk bör du ha en lång spartid.
Räntefonder med flexibel inriktning
Vissa räntefonder har en mer flexibel eller dynamisk inriktning och kan placera i räntepapper med olika löptider och utgivare. Förvaltaren anpassar då innehavet i fonden till förändringar i räntemarknaden, och därför ses den här typen av fonder ofta som en bekväm ränteplacering som passar i olika marknadslägen.
Exempel på räntefonder med flexibel inriktning i SEB:s utbud är SEB Dynamisk Räntefond SEK – Lux och SEB Obligationsfond Flexibel SEK – Lux. Mer information t.ex. faktablad, informationsbroschyr och prospekt finns i vår fondlista.
Realräntefonder
Till skillnad från vanliga obligationsfonder ger så kallade realräntefonder ett skydd mot inflationen. Fonderna placerar i obligationer som ger en fast ränta utöver inflationen, vilket innebär att inflationen inte kommer att påverka obligationens avkastning. Denna typ av räntefonder ger ofta en stabil avkastning över tid. Realräntefonder ses ofta som mer komplexa än andra typer av räntefonder och det är viktigt att du sätter dig in i hur de fungerar, innan du investerar i en sådan fond.
Räntefonder i utländsk valuta
Vissa räntefonder investerar i obligationer utgivna i andra länder. Utländska räntefonder påverkas inte bara av räntan i det aktuella landet, utan också av valutakursrörelser. En fond som till exempel placerar i europeiska obligationer kommer att minska i värde om euron sjunker mot vår krona. Omvänt kommer fonden att öka i värde om euron stärks mot kronan. Den extra valutakursrisken gör att den här typen av fonder har en betydligt högre risk än svenska räntefonder.
Räntefonder med hållbar inriktning
Det finns också räntefonder som har en uttalad hållbar inriktning. Dessa fonder placerar till exempel i gröna obligationer som har getts ut för att finansiera projekt eller verksamheter med en positiv påverkan på miljö och klimat, till exempel vindkraftverk, vattenreningsverk eller hållbart jordbruk. Det kan också handla om sociala projekt som har som mål att till exempel minska fattigdomen i ett land.
Du hittar den här typen av fonder genom att filtrera på Räntefonder + Fonder med hållbarhet som mål i vår fondlista.