Den senaste Sparkollen från SEB visar att skillnaden är stor mellan den pensionsnivå som människor anser sig behöva och vad de räknar med att faktiskt få utbetalt på kontot. Nära 7 av 10 oroar sig också för att pengarna inte ska räcka – kvinnor i större utsträckning än män.
Sparkollen är en undersökning som genomförs av Demoskop, på uppdrag av SEB. Över 2 000 respondenter deltog i den senaste omgångens webbintervjuer. Resultatet visar att svenskarna i snitt anser sig behöva 75 procent av sin nuvarande lön i pension, för att uppnå önskvärd ekonomisk standard. Samtidigt förväntar man sig inte att få ut mer än 57 procent av lönen.
– Det handlar alltså om ett glapp på nästan 20 procentenheter mellan önskad och förväntad andel av lön. Sådant skapar givetvis oro, även om vi Sverige i allmänhet är duktiga på att spara, säger Amie Berglund, privatekonomisk analytiker på SEB.
Pensionsoro, ja. Nästan 7 av 10 känner sådan, i någon grad. Bland kvinnorna är siffran cirka 8 av 10 och bland männen 6 av 10.
– Det är inte förvånande att kvinnors oro för att pensionen inte ska räcka är större, då deras genomsnittslön är lägre – cirka 90 procent av männens. Om man dessutom ser till kapitalinkomst ökar skillnaden mellan könen ytterligare, säger Amie Berglund.
Precis som tidigare undersökningar har visat finns också ett gap mellan den pensionsålder som människor önskar respektive förväntar sig. Störst är gapet i den yngsta gruppen – dem mellan 18 och 29 år. I snitt skulle dessa vilja gå i pension vid 62, men förväntar sig inte kunna göra det förrän vid 70.
– Mycket talar för att de ungas förväntningar är rimliga. Från 2026 kan du tidigast börja ta ut allmän pension vid 67, som då införs som riktålder i systemet. Riktåldern är kopplad till medellivslängden och kommer därför att höjas i takt med att vi blir allt äldre. För den som har 30–40 år kvar till pensionen är det inte otänkbart att riktåldern faktiskt hinner höjas till 70, säger Amie Berglund.
Hon fortsätter:
– Det kan säkert skapa en del frustration och misstro mot pensionssystemet. Unga har ändå tiden på sin sida och kan med små månadsbelopp bygga ett sparande som hinner växa sig stort. De har bra möjligheter att komplettera den slutliga pensionen, helt enkelt.
Amie Berglund återkommer till att sparandet bland svenskar i allmänhet är högt – den nu aktuella Sparkollen visar också att 80 procent har ett månadssparande i någon form.
– Att en stor andel trots det känner sig oroliga kan vara ett tecken på att svenskarna ändå inte sparar tillräckligt till sin pension. Med en långsiktig strategi bör de kunna känna sig trygga med att de kommer att nå sina pensionsmål.
Det enklaste sättet brukar vara att höra av sig till sin bank och boka ett rådgivningsmöte. Där får man hjälp att hitta rätt lösningar, utifrån sina egna behov och förutsättningar.
