En globalfond låter som ett enkelt sätt att sprida riskerna över hela världen. Men bakom den globala etiketten döljer sig en betydligt större USA-exponering än de flesta kanske tänker på. SEB:s investeringsspecialist Ida Nordenadler belyser en fråga som berör många sparares portföljer.
Jag läste en artikel härom veckan om att hela årets uppgång på amerikanska S&P 500 bygger på 32 aktier. Det kommer inte direkt som någon överraskning att många av bolagen hör hemma i AI-boomen och är investerade i varandra. Slutsatsen i artikeln var: om en aktie rasar kan allt rasa. I septemberstatistiken från Fondbolagens förening ser vi samtidigt nettouttag på drygt 18 miljoner kronor i nordamerikafonder hittills i år, medan globalfonder haft nettoinsättningar på drygt 21,5 miljoner bland svenska fondsparare. Det tyder på en vilja att röra sig ifrån Nordamerika och diversifiera portföljen. Men hur diversifierade blir vi egentligen med globala fonder?
Globala fonder brukar lyftas fram som ett bra sätt att sprida riskerna eftersom investeringarna görs över ett flertal marknader världen över. Indexfonder lockar dessutom med generellt lägre avgifter. Billigt och diversifierat – här kan det väl inte gå fel?
Faktum är att exponeringen mot ett enskilt teknikbolag i vissa fall kan bli större i en global indexfond än i en renodlad teknikfond.
Beroende på vilken global indexfond du väljer är det olika jämförelseindex, alltså index som fonden försöker efterlikna. Indexen kan också skilja sig åt beroende på om de tillämpar ESG-screening eller inte. Ett globalt marknadsviktat index, som många globala indexfonder följer, speglar storleken på bolagen på världens aktiemarknader. När amerikanska teknik- och tillväxtbolag blir mycket stora får de därför automatiskt större vikt i index. En global indexfond kan därmed ge stor exponering mot USA, teknikrelaterade bolag och enskilda megabolag, trots att fonden innehåller aktier från många länder och sektorer.
Faktum är att exponeringen mot ett enskilt teknikbolag i vissa fall kan bli större i en global indexfond än i en renodlad teknikfond. Medan vanliga UCITS-fonder har begränsningar för hur stor del som får placeras i ett enskilt bolag, kan indexfonder ha mer generösa gränser för att kunna följa sitt jämförelseindex.
Olika index har olika stor vikt mot USA. I MSCI World, som omfattar utvecklade marknader men inte tillväxtmarknader, utgör USA cirka 73 procent. 2012 var andelen ungefär 50 procent. De så kallade Magnificent 7, till exempel Amazon och Meta, står i sin tur för ungefär 25 procent av index. Det innebär att nästan en fjärdedel av detta globala index består av bara sju bolag.
Svenska sparare äger alltså miljarder i globalfonder som i praktiken är ordentligt exponerade mot ett fåtal amerikanska techbolag. Har du exempelvis 100 000 kronor i en global indexfond som följer MSCI World, motsvarar det runt 73 000 kronor i USA, varav cirka 25 000 kronor i Mag 7.
Hur du väljer att investera är upp till dig, men om du tar ut pengar från nordamerikafonder för att minska USA-exponeringen kan det vara värt att tänka en extra gång innan du placerar dem i en globalfond. Börja med att titta på vilket index fonden följer snarare än fondnamnet. Följer fonden exempelvis MSCI World med utvecklade marknader eller inkluderas även tillväxtmarknader som i MSCI ACWI? Här minskar nämligen andelen USA och landar på 64 procent.
Sedan är det förstås svårt att undgå att USA är en stor del av den globala aktiemarknaden, och den amerikanska börsen har trots allt utvecklats starkt. Men vill du minska USA-exponeringen kan andra regionala indexfonder vara mer värda att titta på.
Globala indexfonder i vår fondlista
Läs mer om indexfonder
Under sommaren börsnoterades SpaceX, något du kan läsa mer om här. Även bolagen Antropic och OpenAI förbereder börsnoteringar för 2026, respektive 2027. Det har gjort att begreppet FAB10 har föreslagits som potentiell ersättare till Magnificent 7, där även dessa tre bolag ingår. Alla väl värda att hålla ögonen på framöver.
I Magnificent 7 ingår följande bolag: Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla.
