Utvecklingen av AI har gått snabbt de senaste åren. Ett viktigt steg var rapporten "Attention Is All You Need" som publicerades av Google-forskare 2017. Den rapporten hjälpte till att förfina och vidareutveckla de tekniker som Hinton och Hopfield lade grunden för, och är en viktig del i dagens avancerade AI-system. Det är inte svårt att föreställa sig att även dessa forskare kan bli framtida Nobelprisvinnare. Den teknologiska utvecklingen, tillsammans med framsteg inom halvledarteknik och AI-verktygens tillgänglighet, har gjort AI till en del av vardagen för oss alla.
AI – en teknik för alla branscher
När vi pratar om AI nämns ofta tech-jättar som Microsoft, Google och Nvidia, eftersom dessa företag är centrala i att träna och använda AI-modeller. AI:s betydelse sträcker sig dock långt bortom tech-sektorn. Inom hälso- och sjukvård har AI till exempel potential att snabba upp processen för att hitta nya läkemedel och öka sannolikheten för att dessa ska fungera. AbCellerra, ett företag som SEB:s AI-fond, SEB Artificial Intelligence Fund, investerar i gör just detta. Ett annat exempel är Doximity, som med AI hjälper läkare att spara tid genom att automatisera journalföring, recept och remisser. Här i Sverige har Karolinska Institutet exempelvis använt AI för att förbättra upptäckten av bröstcancer genom mammografiscreening.
AI är alltså inte begränsat till tech-bolagen – tvärtom. AI kommer sannolikt bli lika allmängiltigt som PC eller internet, och användas i alla typer av företag, oavsett bransch. Juridik är ett annat område där AI redan gör stora framsteg. RELX är ett företag som vår fond investerar i och som erbjuder en AI-tjänst som sammanfattar legala dokument, skriver kontraktsutkast och till och med förutspår domstolsutfall. Det kan spara jurister upp till sex timmar i veckan. Ett annat exempel på ett bolag som vi investerat i är Bentley Systems, verksamma inom infrastruktur. De använder drönare utrustade med AI för att förutse och upptäcka renoveringsbehov inom stora konstruktioner för infrastruktur, exempelvis broar.
Riskerna och frågorna vi ännu inte har svar på
Med alla dessa möjligheter kommer dock risker. Nobelpristagarna Hinton och Hopfield har själva uttryckt en oro kring AI:s framtida utveckling. Kan AI bli smartare än människor? Kan manipulerade bilder påverka vår demokrati? Vad händer om hela yrkesgrupper blir överflödiga? Hur kommer AI att användas i vapensystem? Dessa är frågor som ännu inte har entydiga svar. Vad vi vet är att de företag som ligger i framkant med AI-utveckling, såsom de stora tech-bolagen, tar säkerhetsfrågorna på stort allvar. De har implementerat regler och har ett nära samarbete med myndigheter för att säkerställa att tekniken används ansvarsfullt.
Ett annat orosmoment är AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Kommer AI ersätta jobb? Historiskt sett har teknologiska förändringar ofta lett till att nya typer av jobb skapats, snarare än att gamla försvunnit helt. David Autor från MIT fann att 60 procent av de jobb som fanns 2018 inte existerade 1940. Även om automatisering har tagit bort vissa yrken, har det samtidigt lett till efterfrågan på nya, människocentrerade roller. Vi står inför en ny tid där utvecklingen av nya färdigheter blir viktigare än någonsin.
Det är uppenbart att AI kommer att förändra många sektorer och skapa nya möjligheter. Att försöka bromsa den tekniska utvecklingen vore både olämpligt och omöjligt. Istället är det viktigaste att vi omfamnar tekniken och riktar den mot positiva ändamål, samtidigt som vi arbetar för att minimera riskerna.
