Politiker idag får stå ut med tillräckligt utan att vi jämför dem med grodor, men efter de bleka skrivelserna kring bromsning av utsläppen som COP 27 landade i så är det uppenbart att klimathotet inte tas på fullt allvar. Alok Sharma, arkitekten bakom uppgörelsen vid klimatmötet i Glasgow gav den här uppgivna sammanfattningen av skrivelserna som gjordes i Egypten;
”Utsläpp som toppar före år 2025 som vetenskapen säger är nödvändigt – finns inte med i texten”
“Ett tydligt genomförande för avveckling av kol – finns inte med i texten”
“Ett tydligt åtagande för att fasa ut alla fossila bränslen – finns inte med i texten”
Vad som fanns med var en skrivelse, i stort sett identisk med den från Glasgow, där man uppmanar till en nedfasning av kolkraft, bortsett från teknik som kan reducera utsläpp så kallad CCS-teknik, och att ineffektiva subventioner till fossila bränslen fasas ut. Givet situationen så är det lite som att inte våga säga till någon att släcka brasan, utan i stället snällt fråga dem om de kanske kan tänka sig att hälla på lite mindre bensin än de tänkt.
Allt är dock inte ”doom and glooom”. Vi rika länder som har använt upp en stor del av klimatresurserna gick med på att sätta upp en fond för skador och förluster där rika länder ska kompensera fattiga länder. Detaljerna kring genomförandet är fortfarande otydligt och det är fortfarande många år kvar tills fonden kommer se dagens ljus. Men det hela får ändå ses som en framgång för de ofta fattiga samhällen som är särskilt utsatta och sårbara för klimatförändringar.
Vi kommer behöva investera mer i anpassning till klimatförändringar framför att förebygga
Vår investeringsfilosofi har alltid varit att investera primärt i bolag som hjälper till att bromsa den negativa klimatutvecklingen och sekundärt i bolag som hjälper oss att anpassa oss till de klimatförändringar som sker. Det grundade sig i en tro på den snabba teknologiska utvecklingen inom hållbarhet och även den kraftsamling som började ske kring klimatpolitiken internationellt. Men precis som för många andra som jobbar med hållbarhet så har vi fått bromsa vår optimism. Vi gör inga stora framsteg när det gäller att minska utsläppen det går helt enkelt för långsamt. Fast situationen är mer prekär nu så är uppmärksamheten kring den mindre. Våra hjärnor är helt enkelt mättade på information om klimatet. Kriget i Ukraina har också lett till en mindre globaliserad värld där man tänker på sig själv och sina intressen först. Den svagare globala ekonomin gör att vi inte har lyxen att prioritera bara på lång sikt utan måste även handskas med de ekonomiska problem som människor måste hantera i vardagen.
Det blir därför viktigare och viktigare att jobba med att anpassa oss till de klimatförändringar som kommer att ske. Den skadefond som man till slut lyckades enas om under COP 27 där utvecklade länder ska avsätta pengar till utvecklingsländer sätter ett fokus på vilka enorma summor som kan behövas om vi inte anpassar oss snabbt, översvämningarna i Pakistan är till exempel beräknade att kosta 40 miljarder dollar. Att investera i anpassning till klimatförändringarna skulle alltså gynna bolag som exempelvis tillverkar avloppssystem för större regnmängder.
Bolag inom grön energi och energieffektivisering kommer gynnas fortsatt
Även om COP 27 inte resulterade i det som många hoppats på så finns det i en annan vågskål mer att hämta. Företag, organisationer och investerare sitter nämligen inte och rullar tummarna och väntar på att politikerna ska komma överens. Det är hos dem drivkraften och initiativen finns idag. Vi kommer att se en högre andel grön energi, mer hållbara samhällen och minskade utsläpp. Kostnaden, och de affärsmässiga riskerna, för att stå stilla och inte ta hänsyn till framtida klimatförändringar är helt enkelt för hög. Det kommer investeras enormt mycket kapital för att bromsa den negativa klimatutvecklingen, även om sannolikheten för att vi kommer att lyckas hålla temperaturökningen till 1.5 grader krymper för var dag som går.
Bollen är helt enkelt redan i rullning och det kommer fortsatt gynna bolag inom grön energi och energieffektivisering. Och vi kan inte nog poängtera vikten av att vi investerar i bolagen som sitter på framtidens lösningar för ett mer klimatsmart samhälle.
Läs mer om SEB Global Climate Opportunity Fund här
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både stiga och falla och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fonden är en högriskfond, vilket innebär att fondens värde kan variera kraftigt. Mer information t.ex. faktablad, informationsbroschyr och prospekt finns i vår fondlista.