Kan ett hållbart pensionssparande verkligen göra skillnad?

Exkludering

Är troligtvis det äldsta sättet att se på hållbarhetsfrågor, som har sin grund i tankar kring etik, moral och vad som kan anses acceptabelt att tjäna pengar på.

Det handlar normalt om att investerare har ett antal hållbarhets- eller etiskt relaterade restriktioner som begränsar urvalet, som att man inte investerar i fossilindustrin, bolag som bryter mot internationella normer eller tobak och spel.

En annan strategi är att man har en mjukare ansats och väljer bort enbart de som presterar sämre inom ett antal hållbarhetsområden.

Väljer många investerare den här typen av strategier och så kan det få effekter på aktiekursen för noterade bolag, vilket i sin tur kan påverka finansieringsmöjligheterna för bolagen. Många ledningsgrupper i börsnoterade bolag har ersättning kopplad till aktiekursen. Det skulle kunna ge effekter på hur bolagen agerar, om många investerare anammar strategier där man aktivt väljer bort bolag som presterar dåligt inom hållbarhet. Då kan ett förbättrat hållbarhetsarbete även bidra till en bättre aktiekurs och förutsättningar för tillgång till kapital.

Påverkar det avkastningen då? Det enkla svaret är att det kan göra det. Begränsas manöverutrymmet för investerare begränsas också antalet investeringar som kan skapa goda förutsättningar till avkastning.

Själv tror jag att den här strategin till stor del är anledningen till debatten om att hänsyn till hållbarhet skulle leda till sämre avkastning. I realiteten har många fonder som exkluderat gynnats under perioder då exkluderade branscher gått dåligt. Och samtidigt har andra perioder uppvisat det motsatta, så några garantier finns inte. I första hand handlar strategin om vad man som privatpersoner känner sig okej med att tjäna pengar på.

Inkludering

Lite förenklat skulle man kunna säga att den här strategin ger samma resultat som exkludering. Skillnaden ligger i att fokus handlar om att hitta bolag som presterar bra inom hållbarhet, vilket gör att de som inte presterar bra blir bortvalda.

Men vad investerare ser som hållbara bolag kan skilja sig ganska mycket. En del har som mål att själva investeringarna ska göra positiv skillnad ur ett hållbarhets­perspektiv. Andra inkluderar hållbarhets­faktorer i investerings­processen som en komponent för att hitta dagens och framtidens vinnare ur ett rent avkastnings­perspektiv.

Det är inte otänkbart att investerare som tar hänsyn till många olika faktorer som kan ha påverkan på riskbilden på investeringen kommer ta bättre beslut. Det finns alltså inget motsats­förhållande i att beakta hållbarhets­frågor vid valet av investeringar och att skapa en god avkastning.

Påverkan

Det samlade kapitalet i Sverige bland privat­personer uppgår idag till 26 891 miljarder kronor¹. En mycket stor del av kapitalet är pensionspengar. Stora pensions- och kapital­förvaltare äger därför ofta stora andelar (och med det röster) i stora bolag och sitter i valberedningar för deras styrelser. Det skapar möjligheter att påverka. Det är heller inte ovanligt att investerare går samman kring inte minst hållbarhets­relaterade frågor för att driva på bolagen till en positiv förbättring.

Ett sådant exempel är The Institutional Investors Group on Climate Change som representerar ett kapital på 60 biljoner euro och driver på betydande och verkliga framsteg mot nollutsläpp till 2030. Många menar att här sättet att jobba är bland de mer effektiva för att åstadkomma förbättringar. Det finns heller ingen motsättning mellan att jobba på det här sättet och god avkastning, eftersom man som investerare bidrar till att framtids­säkra bolagen genom att trycka dem framåt på relevanta hållbarhets­områden.

Samtidigt är det storleken på ägandet som avgör vad du kan förvänta dig i effekt. Är du en liten ägare kommer det vara svårt att få igenom din vilja. Investerarens röst må vara viktig för bolagen, men det är inte det enda som styr dem.

Påverkansinvesteringar

Den tydligaste koppling mellan investerade pengar och positiva hållbarhetseffekter hittas i så kallade påverkans­investeringar. Det finns ingen vedertagen definition för vad som krävs för att klassas som det, men mätbarhet och tydliga kopplingar till hållbarhets­faktorer bör kunna visas.

Exempel på spännande produkter som man finner här är riskkapital­fonder som investerar i bolag för att få dem att ställa om, infrastruktur­fonder som enbart investerar i förnyelsebara projekt och mikro­finansfonder som ger finansiering till entreprenörer i utvecklings­länder. Den här typen av produkter finns dock många gånger inte direkt tillgängliga att investera i för privat­personer (även om det finns vissa). Man kan däremot som privat­person få ta del av det via pensions­lösningar som exempelvis traditionella försäkrings­produkter.

Det är, avslutningsvis, kanske inte så enkelt som att bara man börjar spara hållbart så blir världen bättre. Hållbara investeringar är en inte helt enkel materia. I realiteten jobbar många med en eller oftast flera av dessa strategier idag, vilket gör det enklare för den enskilda spararen.

Trots det blir den direkta effekten av den enskilda individens sparande ändå ganska lågt, precis som om bara en individ gör mer klimatsmarta inköp. Men om alla börjar spara i hållbara lösningar kommer det få stora effekter på hur kapitalet styrs och därmed få en stor skillnad.

Det behöver heller inte äventyra avkastning utan kan lika gärna vara det som gör att investeringarna blir framgångsrika långsiktigt. Du kan ju börja med ditt pensions­sparande!

¹Källa: SEB:s Sparbarometern,  2022 kvartal 2