Det finns dock skäl till att börserna utvecklats svagt och att osäkerheten har stigit som är viktiga att ta i beaktande. De orosmoln som är i fokus för stunden är framförallt den snabba smittspridningen, geopolitisk osäkerhet kring Rysslands dialog med väst och den höga inflationen med dess effekter på centralbankernas agerande, framför allt Federal Reserve (Fed) i USA.
Vad gäller virusspridningen är läget i samhället bekymmersamt, ingen tvekan om det. Men världen har lärt sig att hantera effekterna och balansera åtgärderna. I den mån tillväxten påverkas kortsiktigt återtas också sannolikt förlorad mark när världen öppnar upp igen.
Det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen oroar också. Situationen är allvarlig, men historiska erfarenheter talar för att denna typ av obehagliga konflikter sällan får någon större effekt på tillväxten, annat än möjligen lokalt. Inte heller marknadshumöret brukar påverkas, annat än kortsiktigt. En militär konflikt med flera parter inblandade skulle naturligtvis dock vara mycket allvarligt.
Nyckelfrågan för börserna just nu är det som händer med inflationen och de ändringar i penningpolitiken som signaleras från den amerikanska centralbanken Fed. I konsumentledet har inflationen stigit till de högsta nivåerna på mycket länge, i USA nu runt 7 procent och i Sverige drygt 4 procent. En stor del av detta förklaras av mer eller mindre tillfälliga effekter som stigande energipriser. Men även om vi tittar på den så kallade kärninflationen är den besvärande hög. Till viss del kan det förklaras av det snabba återöppnandet av ekonomierna under fjolåret.
Vi och de flesta bedömare räknar med att inflationstakten faller tillbaka under året. Men prognoserna för den underliggande inflationen har skruvats upp, även på lite längre sikt. De flesta centralbanker har ju ett inflationsmål och med dagens prognoser kommer inflationen att ligga runt eller över dessa mål, vilket skapar ett uppåttryck på de låga styrräntorna.
Särskilt tydligt är detta i USA där inflationen är hög (och arbetsmarknaden överraskande stark vilket också ingår i Feds målbild). Reaktionen är också tydlig från Fed. De har snabbat på takten i avslutande av obligationsköp och centralbanken signalerar nu betydligt fler räntehöjningar, i klart snabbare takt än vad någon räknade med för bara några månader sedan. Om Fed dessutom inte bara avslutar sina köp, utan börjar låta sin portfölj av obligationer minska framöver skapar även det ytterligare risk för högre räntor och mer volatilitet i marknaden.
Förutom att hög inflation ger högre räntor finns en uppenbar risk att det också dämpar privatkonsumtionen och därmed håller ner efterfrågan i ekonomin. Många analytiker justerar nu ner sina tillväxtprognoser lite grann, än så länge ingen dramatik, men likväl ett bidrag till riskbilden.
Resonemanget ovan kan låta pessimistiskt för börsbilden, och det råder ingen tvekan om att motvinden och riskerna har ökat. Marknadens snittprognos pekar mot en global vinsttillväxt på 5-10 procent i år och för 2023.
Obligationsräntorna, som stigit en del i årets indelande turbulens, lär fortsätta uppåt, men inte i alltför häftig takt. Håller den bilden är grundförutsättningarna fortsatt tämligen gynnsamma för aktier.
Stockholmsbörsen tillhör de börser som inlett året svagast. Till viss del förklaras det av att den tillhörde fjolårets vinnare vilket drev upp värderingen. Även här har dock värdebolagen stått emot ganska bra, medan de högt värderade bolag som drev på uppgången i fjol har utvecklats svagare.
Vi räknar med att börserna svänger en del fram och tillbaka, i takt med nyhetsflödet men att det finns chans till en hygglig avkastning när krutröken lagt sig.
