Amorteringskravet har återigen blivit en het potatis – men vad är grejen!?

Först måste vi backa bandet något. Den 14 oktober presenterade Finans­­inspektionen (FI) en analys om förändrade amorterings­krav. Enkelt uttryck var myndighetens slutsats att ett ändrat eller pausat amorterings­krav inte är en träffsäker åtgärd för att hjälpa hushåll som är i behov av stöd på grund av ökade kostnader för mat, el och bensin. I stället hänvisade FI till den ”ventil” som finns i systemet. På vanlig svenska innebär det alltså att det redan finns möjlighet att ansöka om amorterings­frihet i tre månader. Det gäller om du blir arbetslös, sjuk eller har fått drastiskt högre utgifter, exempelvis till följd av höga elpriser. Höga ränte­kostnader räknas inte in i undantaget.

Det går alltid att reflektera kring om myndigheten har rätt eller inte. Men för att inte göra den här texten evighets­lång så kan jag samman­fatta det med att ekonom­kåren är ganska splittrad i frågan  och i stället blicka framåt och fundera över vad som kommer att hända. Du som läser kanske tänker ”men vad finns det att diskutera? Expert­myndigheten har ju redan sagt sitt?”. Fast det riktigt så enkelt är det inte.  

I stället har spänningen börjat tillta (i alla fall om du frågar ekonomen). Regeringen tillsammans med Sverige­demokraterna var under valrörelsen eniga om att hushållen behövde stöd i dessa tuffare tider och att amorterings­kraven skulle pausas. Därtill skulle permanenta förändringar utredas. I regerings­förklaringen var budskapet dock något vagare. Regeringen vill nu följa upp dialogen med FI, men inga konkreta förslag ligger på bordet. Däremot var statsminister tydlig gällande inriktningen och det är att finans­politiken inte får motarbeta Riksbankens ränte­höjningar. Det innebär alltså att det är av extra stor vikt att finans­politiken är träffsäker i sina åtgärder och inte driver upp inflationen ytterligare. Vad ska du som bolån­tagare då dra för slutsats av allt det?

För det första att det i närtid, med största sannolikhet, inte kommer att presenteras någon amorterings­frihet från regeringen. Om något så behöver de ekonomiska förut­sättningarna först bli värre än vad vi hittills sett. Det innebär att inflationen måste bita sig fast på en hög nivå, elräkningar fortsätta gräva ett hål i plånböckerna, samtidigt som arbets­marknaden börjar skaka – då kan vi möjligen förvänta oss en förändrad inställning från både regering och myndighet.

För det andra kan man alltså redan idag ansöka om det tillfälliga amorterings­anståndet ifall den ekonomiska situationen förändrats drastiskt. Dessutom bör man som bolån­tagare vara medveten om att vi står inför en tid då många kommer att behöva övervintra. För de flesta handlar det om att skapa lite extra utrymme i privat­ekonomin genom en kombination av åtgärder – neddragning av så kallad nice-to-have-konsumtion, att använda en del av det sparande som byggts upp under goda tider och att se över sina bolåne­räntor för att hitta den fördelning som ger mest trygghet.

När det gäller politiken och vilka åtgärder som kan tänkas stötta plånboken, luta dig tillbaka och håll utkik efter fler bloggtexter, där jag med stort intresse bevakar frågorna!