Många småsparare avsåg vid årets inledning att hålla fast vid sin långsiktiga investeringsstrategi trots förväntningar om sämre avkastning det kommande året. Men när börsen väl rasade gjorde psykologiska faktorer att många ändå valde att avvika från sin ursprungliga plan. Samtidigt är det den som gör minst som vinner mest.
Enligt den senaste Sparkollen, som gjordes innan de senaste veckornas börsras, trodde fyra av tio svenskar att avkastningen på deras sparande skulle bli dålig det kommande året. Trots det planerade endast fem procent att minska sina investeringar på börsen. Det pekar mot att många avser att stå fast vid sin långsiktiga strategi oavsett förväntningar om avkastningen på kort sikt. De senaste veckorna har dock visat att när börsen väl rasar har många svårt att hålla fast vid ett långsiktigt perspektiv.
Forskning har visat att vi människor ofta har en övertro på den egna förmågan att påverka investeringarnas utveckling och att tajma marknaden. Några försöker ”parera” börsraset med ett överdrivet handlade och risktagande, vilket kan leda till större förluster och högre kostnader för handelsavgifter. Andra säljer sina investeringar och lämnar börsen helt. Den som säljer när börsen faller riskerar att göra det när den står som lägst och gå miste om de bästa dagarna när den återhämtar sig. I slutändan får den som inte gör något bäst avkastning över tid.
De bästa börsdagarna kommer ofta efter stora ras, som under pandemin och finanskrisen. Det hade räckt med att missa de fem bästa handelsdagarna under de senaste dryga 30 åren för att få tydligt lägre avkastning. Den som höll fast vid en engångsinvestering på 10 000 kronor mellan 1995 och 2024 skulle ha omkring 85 000 kronor med en genomsnittlig avkastning på 10,5 procent per år. Den som missade de fem bästa handelsdagarna hade i stället 55 000 kronor. Skulle man missa den bästa handelsdagen per år blir skillnaden ännu större.
Det hade räckt med att missa de fem bästa handelsdagarna under de senaste dryga 30 åren för att få tydligt lägre avkastning. Den som höll fast vid en engångsinvestering på 10 000 kronor mellan 1995 och 2024 skulle ha omkring 85 000 kronor med en genomsnittlig avkastning på 10,5 procent per år. Den som missade de fem bästa handelsdagarna hade i stället 55 000 kronor. Skulle man missa den bästa handelsdagen per år blir skillnaden ännu större.
Grafen är en förenkling av börsvärdet under perioden 1995–2024. Källa: Macrobond, SEB
För dig som redan sålt men som har ett långsiktigt sparmål bör du överväga att återvända till börsen. Det är normalt att bli skärrad när pengar går förlorade. Starka psykologiska fenomen gör det svårt för oss att se bortom nuet, men historien visar att marknaden återhämtat sig även efter stora kriser och börsras. Att investera på börsen innebär en risk att i perioder förlora pengar, men det kan också vara en risk att ta för lite risk.
Den som började investera 1 000 kronor i månaden 1995 hade i korta perioder efter börsrasen vid it-bubblan och finanskrisen, något mindre sparkapital än den som samtidigt påbörjade ett motsvarande kontosparande. Idag skulle dock den som investerade ha runt en miljon kronor, cirka 600 000 kronor mer än den som i stället valde att spara på konto.
