Prenumerationer, avbetalningar och leasing – så hanterar du den nya avtalsekonomin

I dag är det vanligt med abonnemang på allt från musik och tv-serier till matkassar. Avbetalningarna har också ökat – vissa butiker erbjuder själva lösningar för att delbetala, och så finns det tjänster som Klarna, där ”betala sen” går att välja för det allra mesta. Men det tar inte slut där. Billeasing – avtal om att hyra en ny bil under en längre tid, i stället för att köpa den – har exploderat. 2014 fanns knappt 30 000 privatleasade bilar i Sverige, 2023 var det närmare 180 000.

Gemensamt för alla de här modellerna – abonnemang eller prenumerationer, avbetalningar och leasing – är att de innebär avtal om återkommande betalningar för konsumenterna. Med andra ord en rörelse bort från engångsköp här och nu. Ser Américo Fernández några risker med det?

– Ja, i vissa fall handlar det ju om krediter eller avtal som löper över lång tid och då finns det alltid en risk om något oförutsett händer. I andra fall är det prenumerationer eller abonnemang utan uppsägningstid, men då kan det i stället lätt bli att man drar på sig många sådana småkostnader, som blir dyra på totalen. 

Leasing ska man vara extra försiktigt med, menar Américo.

– Om man funderar på att privatleasa en bil är det väldigt viktigt att läsa villkoren noga. Räntekomponenten är en sådan sak som man absolut behöver ha koll på – om det är fast eller rörlig ränta i avtalet. För många med rörlig ränta har leasingkostnaden ökat rejält nu när räntorna stigit.

Américo understryker samtidigt att han inte är negativt inställd till utvecklingen som helhet.

– Flera av prenumerationstjänsterna är ju väldigt praktiska. Och med tanke på hur bostadspriserna har utvecklats och hur stor kontantinsats som numera krävs är det heller inte konstigt om man köper exempelvis köksbordet och sängen på avbetalning. En bil kan ju också behövas för att få ihop livspusslet, och det är det få som har möjlighet att betala cash för.

Hur ska man veta i vilka fall det är rimligt att ingå ett avtal med löpande betalningar?

– Grundprincipen är att inte låna till konsumtion – alltså till varor som inte är nödvändiga och som du förbrukar relativt snabbt. Sedan gäller det att prioritera. Till exempel kan det handla om att välja bara en strömningstjänst och endast köpa möblerna som inte går att vara utan på avbetalning – resten får du ta senare, när du har råd att betala direkt. Mycket går ju också att hitta second-hand. 

Om man ändå har ingått många avtal – påverkar det hur man ska tänka kring sitt buffertsparande?

– Ja, det kan det göra. Ett buffertsparande är ju lättillgängliga pengar som kan behövas om något oförutsett händer, om man till exempel blir sjuk eller arbetslös. Vi brukar prata om att man ska ha ungefär två månadslöner i buffert på sitt sparkonto. Men om man är bunden till flera olika avtal som innebär kostnader som inte snabbt går att bli kvitt behöver man nog tänka tre månadslöner.  

Har du någon hypotes om varför den här typen av avtalslösningar har blivit så populära – säger det något om tidsandan?

– Främst tror jag det drivs av att vi lever i en allt mer digital värld där det mesta ska vara snabbt, enkelt och tillgängligt. Dessutom ligger det i tiden att använda snarare än att äga, vilket gynnar abonnemangskulturen. 

– Ur ett privatekonomiskt perspektiv så har en period av extremt gynnsam ekonomisk utveckling i form av extremt låga räntor, stigande köpkraft och stark börs varit drivande faktorer. Det är åtminstone ett av skälen till att dagens unga inte har sett så stor nytta med att ha sina pengar på ett sparkonto. Krediter har varit billiga också. Man har helt enkelt vant sig vid att skaffa saker snabbt och inte alltid behöva göra det hårda jobbet innan.