1. Varför lämnar Riksbanken styrräntan oförändrad?
Främst motiverar Riksbanken sitt beslut med senaste tidens blandande inflations- och konjunkturutsikter. Den ekonomiska återhämtningen har påbörjats men konjunkturen är fortfarande svag samtidigt som inflationen uppvisat några bakslag under de senaste månaderna. Inflationen, mätt som KPIF, ligger i skrivande stund på 2,9 procent (februari), vilket är en bit högre än målet på 2 procent. En stor del förklaras av att matpriserna har stigit mer än väntat under inledningen av 2025 och eftersom livsmedel utgör en av de största konsumtionsposterna hos hushållen får det också ett tämligen direkt genomslag i den korg av varor och tjänster som mäter inflationen. Dessutom spelar den globala handelskonflikten en viktig roll för att göra framtiden oviss. Den högre inflationen och den höga osäkerheten kring tullar stärker Riksbankens beslut att låta styrräntan vara oförändrad på 2,25 procent för att sedan ligga kvar på nuvarande nivå även framöver.
2. Innebär det att de sänkt färdigt?
Styrräntan befinner sig nu på eller nära en så kallad neutral nivå som varken gasar eller bromsar ekonomin, vilket innebär att vi nu befinner oss nära den nya normala räntemiljön. Den lågräntemiljö som rådde före inflationskrisen 2022/2023 tillhör det förflutna. Med det sagt betonar Riksbanken det faktum att de följer utvecklingen noga och kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det. Alltså utesluts varken höjningar eller sänkningar framöver. Tolkningen hos hushåll och bolåntagare bör dock vara att räntebotten med största sannolikhet är nådd och att vi står inför en period av oförändrad styrränta.
3. Vad innebär det här för bolåneräntorna?
Bolåneräntorna drivs i olika utsträckning av olika faktorer. Den rörliga tremånadersräntan, som de flesta svenska hushåll har, drivs nästan till ett 1:1 förhållande av Riksbankens agerande, om än med en viss fördröjning eftersom den rörliga räntan trots allt är bunden i tre månader. Under det senaste året har Riksbanken sänkt styrräntan från 4 procent till 2,25 procent och under samma period har den genomsnittliga rörliga bolåneräntan sjunkit med 1,5 procentenheter till cirka 3 procent. Vår prognos är att Riksbanken sänkt färdigt, vilket med samma historiska resonemang skulle innebära att den rörliga tremånadersräntan också har bottnat.
De längre bolåneräntorna (i synnerhet 5-10 år) drivs mindre av Riksbankens agerande och mer av förväntningarna på det framtida ränteläget. Denna utveckling fångas av så kallade långa marknadsräntor, även kända som långa statsobligationer. Om inflationen förväntas stiga eller om osäkerheten kring framtiden är hög, såsom fallet är idag på grund av eskalerande handelskrig och stora försvarsupprustningar, leder det till att räntorna höjs. Det beror på att investerare som köper exempelvis statsobligationer idag kräver högre räntor för att kompensera för den högre inflationen i framtiden eller den risk som osäkerheten medför. När kostnaden för långsiktig finansiering ökar påverkas också räntan idag på bolån med långa bindningstider, vilket är precis den utveckling vi har sett den senaste tiden.
4. Är det för sent att binda?
Det mesta talar för att vi nu går in i en period där dagens rörliga bolåneränta återigen väntas vara billigare än bundna bolåneräntor. Med det sagt är framtiden högst osäker, inte minst i spåren av senaste tidens matprisuppgångar, handelskonflikt och försvarsupprustningar som alla är drivkrafter för en allmänt högre pris- och räntenivå. Det innebär att för de hushåll som vill försäkra sig mot framtida ränteförändringar finns det egentligen ingen anledning att vänta med att binda sina bolån. Främst bör blickarna riktas mot kortare löptider á 2-3 år, där de långa marknadsräntorna ännu inte fått fullt genomslag och därmed fortfarande kan ses som en billig försäkring. Men det behöver inte alltid handla om frågan rörligt eller bundet? Utan kan med fördel formuleras som rörligt och bundet för att sprida ränteriskerna. Ta kontakt med din rådgivare och diskutera vad som passar just dina privatekonomiska preferenser och förutsättningar.
5. Hur väntas bostadsmarknaden påverkas av räntebeslutet?
Det enskilda räntebeslutet väntas inte få någon nämnvärd effekt på boprisutvecklingen. Däremot spelar hushållens privatekonomi och psykologi en viktigare roll för bostadsåret. En starkare köpkraft, lägre räntekostnader jämfört med 2024, skattesänkningar från finanspolitiken och en allmänt positiv syn på bostadsmarknaden av hushållen väntas driva upp bostadspriserna. I andra vågskålen finns dock ett rekordstort utbud och en hög grad av osäkerhet om framtiden, vilken dämpar hushållens vilja att agera och kan hålla tillbaka utvecklingen. I skrivande stund bedöms dock fortfarande de positiva faktorer vara något starkare än de negativa effekterna, vilket väntas driva upp bostadspriserna under 2025.
