Arbetsmarknaden svänger både upp och ner. I goda tider finns det gott om jobb och en ökad känsla av trygghet. Det motsatta sker i tider då arbetsmarknaden försvagas, ofta i samband med att ekonomin i övrigt visar tecken på svaghet. Då ökar risken för att förlora jobbet och försörjningen vilket för de flesta kan få negativa och drastiska effekter på privatekonomin. Oavsett läget på arbetsmarknaden är det en god idé att med jämna mellan rum se över hur ens ekonomi påverkas om man förlorar jobbet. Första steget mot en ökad trygghet går via att se över sitt skydd vid inkomstbortfall, därefter finns en hel verktygslåda av åtgärder för att koppla greppet om plånboken så att privatekonomin står stadigt när väl arbetsmarknaden försämras.
Varsel och uppsägningsregler
Varsel och uppsägningsregler ger normalt en omställningstid för den som drabbas. När ett företag vill minska personalstyrkan finns det särskilda regler om varsel och uppsägning. Tiden från det att varsel läggs till dess en anställd blir uppsagd varierar i regel mellan två och sex månader beroende på hur många som ska varslas. Uppsägningstiden för den anställde kan variera beroende på hur länge man varit anställd och vad som gäller enligt det eventuella kollektivavtalet. Däremot kan uppsägningstiden inte vara kortare än en månad. Anställningsformen har också betydelse. Bästa skyddet har den som är tillsvidareanställd.
Inkomsten vid arbetslöshet kan komma från olika håll
För de flesta kommer ersättningen vid arbetslöshet från flera håll; (1) a-kassa, (2) trygghetsavtal, (3) kollektiv eller individuell inkomstförsäkring. För den som inte är med i eller uppfyller villkoren för a-kassa blir inkomsttappet väldigt stort.
(1) Ersättning från Arbetslöshetskassan
A-kassan består av dels en grundförsäkring, dels en inkomstrelaterad försäkring.
Grundförsäkringen
Grundförsäkringen kan den som inte är medlem i a-kassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge få. För att få rätt till a-kassa i form av grundbelopp måste du ha fyllt 20 år, vara anmäld hos Arbetsförmedlingen och söka jobb aktivt samt uppfylla det så kallade arbetsvillkoret. Grundbeloppet är som högst 510 kronor per ersättningsdag. Är du inte medlem i någon a-kassa ska du vända dig till Alfa-kassan med din ansökan.
Inkomstbaserad ersättning
Inkomstbaserad ersättning utbetalas till den som är medlem i a-kassa och uppfyller villkoren för den. Bland annat behöver du ha varit medlem i a-kassan under minst 12 månader, vara anmäld hos arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb samt uppfylla arbetsvillkoret. Du kan få ersättning upp till 80 procent av din tidigare lön, men som mest 26 400 kronor i månaden före skatt, motsvarande en tidigare månadslön på 33 000 kronor. Ersättningsperioden är 300 dagar där du kan få ersättning fem dagar per vecka. Får du a-kassa på heltid är det 22 dagar i månaden. Har du barn under 18 förlängs perioden automatiskt till 450 dagar. Ersättningen ges i olika nivåer:
- Dag 1–100: 80% av din dagsinkomst, men som högst 1 200 kronor.
- Dag 101–200: 80% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.
- Dag 201–300: 70% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.
För den med barn under 18 år
- Dag 301–450: 70% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.
Läs mer om hur mycket du kan få i ersättning.
Vilken ersättning kan jag få från a-kassa? (a-kassa.se)
Högre skatt under arbetslösheten
Observera att den som är arbetslös inte får s.k. jobbskatteavdrag på ersättningen från a-kassan och därför betalar mer skatt än den som har en arbetsinkomst. Om du är utförsäkrad från a-kassan eller inte uppfyller arbetsvillkoren kan du delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program (jobb- och utvecklingsgarantin) och få aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Ersättningen är högst 65 procent av din tidigare lön så länge du är medlem i a-kassan. Kontakta alltid din a-kassa för att fråga vilka regler som gäller för dig, reglerna är inte alltid lätta att förstå och är individuella.
(2) Ersättning från trygghetsavtal
På många avtalsområden finns så kallade trygghetsavtal eller omställningsavtal som innebär extra ersättning vid arbetslöshet, utöver arbetslöshetsersättningen, under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Kontrollera vad som gäller just dig! Fråga din arbetsgivare. Skillnaderna är stora mellan de olika avtalsområdena. Som ett exempel ger avgångsersättningen (AGE), ett av omställningsavtalen mellan Svenskt Näringsliv och PTK, tillsammans med a-kassan maximalt 70 procent av tidigare lön. Utbetalningstiden varierar beroende på uppnådd ålder.
(3) Ersättning från inkomstförsäkringar via medlemskap eller individuellt
De flesta fackliga förbund har via medlemskapet kollektiva inkomstförsäkringar som ger kompensation för inkomster över taket för a-kassa på 26 400 kronor i månaden.
För vissa fackförbund ingår inkomstförsäkringen i medlemsavgiften. I andra ingår den inte. En del förbund inkluderar en inkomstförsäkring upp till en viss nivå eller antal dagar med möjlighet att teckna en individuell tilläggsförsäkring. I de fackförbund som har inkomstförsäkring varierar också antalet dagar ersättningen utbetalas. Försäkringarna ser olika ut i de olika fackförbunden så kontrollera vad som gäller för dig. De flesta avtal ger en 80-procentig ersättning upp till ett visst inkomsttak som varierar mellan de olika avtalen.
Den som inte är med i ett fackförbund men är med i en a-kassa har möjlighet att teckna en individuell inkomstförsäkring. Försäkringsersättningen ser till att inkomsten blir 80 procent av lönen, efter skatt.
Tänk på att a-kassan är skattepliktig medan utbetalt belopp från inkomstförsäkringen inte är det. Det innebär att din pensionsgrundande inkomst påverkas så att avsättningarna till både statlig pension och tjänstepension blir lägre.
Inkomstförsäkringar (konsumenternas.se)
