Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Koppla greppet om plånboken när arbetsmarknaden försämras

Dekorativ bild

Arbetsmarknaden svänger både upp och ner. I goda tider finns det gott om jobb och en ökad känsla av trygghet. Det motsatta sker i tider då arbetsmarknaden försvagas, ofta i samband med att ekonomin i övrigt visar tecken på svaghet. Då ökar risken för att förlora jobbet och försörjningen vilket för de flesta kan få negativa och drastiska effekter på privatekonomin. Oavsett läget på arbetsmarknaden är det en god idé att med jämna mellan rum se över hur ens ekonomi påverkas om man förlorar jobbet. Första steget mot en ökad trygghet går via att se över sitt skydd vid inkomstbortfall, därefter finns en hel verktygslåda av åtgärder för att koppla greppet om plånboken så att privatekonomin står stadigt när väl arbetsmarknaden försämras.

Varsel och uppsägningsregler

Varsel och uppsägningsregler ger normalt en omställningstid för den som drabbas. När ett företag vill minska personal­styrkan finns det särskilda regler om varsel och uppsägning. Tiden från det att varsel läggs till dess en anställd blir uppsagd varierar i regel mellan två och sex månader beroende på hur många som ska varslas. Uppsägnings­tiden för den anställde kan variera beroende på hur länge man varit anställd och vad som gäller enligt det eventuella kollektiv­avtalet. Däremot kan uppsägnings­tiden inte vara kortare än en månad. Anställnings­formen har också betydelse. Bästa skyddet har den som är tillsvidare­anställd.

Inkomsten vid arbetslöshet kan komma från olika håll

För de flesta kommer ersättningen vid arbetslöshet från flera håll; (1) a-kassa, (2) trygghetsavtal, (3) kollektiv eller individuell inkomst­försäkring. För den som inte är med i eller uppfyller villkoren för a-kassa blir inkomst­tappet väldigt stort.

(1) Ersättning från Arbetslöshetskassan 

A-kassan består av dels en grund­försäkring, dels en inkomst­relaterad försäkring.

Grundförsäkringen

Grundförsäkringen kan den som inte är medlem i a-kassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge få. För att få rätt till a-kassa i form av grundbelopp måste du ha fyllt 20 år, vara anmäld hos Arbets­förmedlingen och söka jobb aktivt samt uppfylla det så kallade arbetsvillkoret. Grundbeloppet är som högst 510 kronor per ersättningsdag. Är du inte medlem i någon a-kassa ska du vända dig till Alfa-kassan med din ansökan.

Inkomstbaserad ersättning

Inkomstbaserad ersättning utbetalas till den som är medlem i a-kassa och uppfyller villkoren för den. Bland annat behöver du ha varit medlem i a-kassan under minst 12 månader, vara anmäld hos arbets­förmedlingen och aktivt söka jobb samt uppfylla arbetsvillkoret. Du kan få ersättning upp till 80 procent av din tidigare lön, men som mest 26 400 kronor i månaden före skatt, motsvarande en tidigare månadslön på 33 000 kronor. Ersättnings­perioden är 300 dagar där du kan få ersättning fem dagar per vecka. Får du a-kassa på heltid är det 22 dagar i månaden. Har du barn under 18 förlängs perioden automatiskt till 450 dagar. Ersättningen ges i olika nivåer:

  • Dag 1–100: 80% av din dagsinkomst, men som högst 1 200 kronor.
  • Dag 101–200: 80% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.
  • Dag 201–300: 70% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.

För den med barn under 18 år

  • Dag 301–450: 70% av din dagsinkomst, men som högst 1 000 kronor.

Läs mer om hur mycket du kan få i ersättning.

Vilken ersättning kan jag få från a-kassa? (a-kassa.se)

Högre skatt under arbetslösheten

Observera att den som är arbetslös inte får s.k. jobbskatte­avdrag på ersättningen från a-kassan och därför betalar mer skatt än den som har en arbetsinkomst. Om du är utförsäkrad från a-kassan eller inte uppfyller arbets­villkoren kan du delta i ett arbetsmarknads­politiskt program (jobb- och utvecklings­garantin) och få aktivitetsstöd från Försäkrings­kassan. Ersättningen är högst 65 procent av din tidigare lön så länge du är medlem i a-kassan. Kontakta alltid din a-kassa för att fråga vilka regler som gäller för dig, reglerna är inte alltid lätta att förstå och är individuella.

(2) Ersättning från trygghetsavtal 

På många avtalsområden finns så kallade trygghetsavtal eller omställnings­avtal som innebär extra ersättning vid arbetslöshet, utöver arbetslöshets­ersättningen, under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Kontrollera vad som gäller just dig! Fråga din arbetsgivare. Skillnaderna är stora mellan de olika avtalsområdena. Som ett exempel ger avgångs­ersättningen (AGE), ett av omställnings­avtalen mellan Svenskt Näringsliv och PTK, tillsammans med a-kassan maximalt 70 procent av tidigare lön. Utbetalnings­tiden varierar beroende på uppnådd ålder.

(3) Ersättning från inkomstförsäkringar via medlemskap eller individuellt

De flesta fackliga förbund har via medlemskapet kollektiva inkomst­försäkringar som ger kompensation för inkomster över taket för a-kassa på 26 400 kronor i månaden.

För vissa fackförbund ingår inkomst­försäkringen i medlemsavgiften. I andra ingår den inte. En del förbund inkluderar en inkomst­försäkring upp till en viss nivå eller antal dagar med möjlighet att teckna en individuell tilläggs­försäkring. I de fackförbund som har inkomst­försäkring varierar också antalet dagar ersättningen utbetalas. Försäkringarna ser olika ut i de olika fackförbunden så kontrollera vad som gäller för dig. De flesta avtal ger en 80-procentig ersättning upp till ett visst inkomsttak som varierar mellan de olika avtalen.

Den som inte är med i ett fackförbund men är med i en a-kassa har möjlighet att teckna en individuell inkomst­försäkring. Försäkrings­ersättningen ser till att inkomsten blir 80 procent av lönen, efter skatt.

Tänk på att a-kassan är skattepliktig medan utbetalt belopp från inkomst­försäkringen inte är det. Det innebär att din pensions­grundande inkomst påverkas så att avsättningarna till både statlig pension och tjänstepension blir lägre.

Inkomstförsäkringar (konsumenternas.se) 

10 tips till den som oroar sig över att bli av med jobbet

  1. Ta reda på vilka ersättningar du får om du blir arbetslös av din arbetsgivare och fackförening.
  2. Gå igenom dina utgifter för att se om du kan förändra något för att få pengar över att spara. Är allt verkligen fasta kostnader? Du kanske betalar till bokklubbar, prenumera­tioner, medlemskap som du kan stryka.
  3. Vill du få en bild av hur mycket det är rimligt att levnads­kostnaderna för din familj är kan Konsument­verket ge vägledning. 
    Koll på pengarna 2024 (pdf, Konsumentverket) 
    Budgetkalkylen (Konsumentverket)
  4. Se över dina småutgifter; en latte om dagen kan kosta 35 kronor, och lunch ute kan kanske bytas ut mot lunchlåda några gånger i veckan?
  5. Gå igenom vinden och källaren och se om du har något begagnat att sälja. Second­handvaror av olika slag får ett uppsving i dåliga tider.
  6. Försök lägga undan så mycket du kan i ett buffert­sparande så att du kan dryga ut ekonomin om du behöver leva på a-kassa under en period. Dessutom brukar det dröja innan a-kassan och inkomst­försäkringen utbetalas. Man bör räkna med att det kan ta flera månader innan utbetalningen sker.  
  7. Spara först, konsumera sen. Fixa en automatisk överföring till ett sparkonto varje månad samma dag som du får din lön för att säkerställa att sparandet blir av.
  8. Se över dina lån. Kontakta din bank och diskutera dina amorteringar. Det finns en så kallad ”ventil” som ger dig möjlighet att under en viss period få undantag från amorteringskravet. Till exempel vid arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom, föräldra­ledighet eller annat du inte kunnat styra över.
  9. Om du inte blivit varslad men ändå känner oro för att kunna bli arbetslös framöver kan du teckna en separat försäkring (låneskydd) som täcker dina lånekostnader om du förlorar jobbet. Fråga din bank. Kom ihåg att fråga om hur lång kvalificerings- eller karenstid det är på försäkringen.
  10. Om du blir arbetslös, glöm inte att anmäla dig till arbets­förmedlingen den första arbetslösa dagen.
Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Susanne Eliasson
Senior analytiker

Susanne Eliasson

Senior analytiker

Susanne Eliasson


Amie Berglund
Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund


Niklas Magnusson
Chef för Medierelationer & Extern kommunikation

Niklas Magnusson

Chef för Medierelationer & Extern kommunikation

Niklas Magnusson