För första gången på länge fanns det en tydlig förhoppning om att den svenska ekonomin äntligen skulle ta fart på allvar.
– Sammantaget pekade det mesta åt samma håll: hushållen skulle bli mer optimistiska, börja konsumera mer och bostadsmarknaden vakna till liv, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Men optimismen blev kortvarig. När kriget i Mellanöstern bröt ut i slutet av februari svängde stämningsläget snabbt. Börsen, som hade inlett året starkt, föll kraftigt och oron spred sig.
– Svenskar följer både börsen och nyhetsflödet noga. När omvärlden blir stökig märks det direkt. Börsen svänger, rubrikerna blir mörkare och framtidstron tar stryk, säger Américo Fernández.
Plötsligt växte oron för stigande energipriser, dyrare drivmedel och att matpriserna återigen skulle ta fart. Trots att hushållens ekonomi i grunden blev starkare valde många att hålla hårdare i plånboken. Det satte också avtryck i ekonomin. Tillväxten under årets första kvartal blev svagare än väntat och återhämtningen tappade tempo.
Pengarna finns – men framtidstron saknas
Samtidigt finns det en ljusare sida av bilden.
– Det är lätt att fastna i de negativa rubrikerna, men hushållens köpkraft är faktiskt starkare än någonsin. Inkomsterna efter skatt och inflation ligger på den högsta nivån som uppmätts sedan början av 1980-talet.
Américo framhåller att de ekonomiska förbättringarna för hushållen inte har kommit som en enskild stor åtgärd, utan genom att hushållen successivt får lite mer kvar varje månad. Effekten byggs upp över tid.
I januari höjdes jobbskatteavdraget för många löntagare. I april sänktes momsen på livsmedel och nya bolåneregler infördes, med lägre amorteringskrav och högre bolånetak. Under våren presenterades även elstöd och sänkta drivmedelsskatter, samtidigt som arbetsgivaravgifterna för unga sänktes. Vid halvårsskiftet får barnfamiljer ytterligare lättnader genom lägre avgifter i barnomsorgen och drivmedelsskatterna sänks ytterligare.
För en barnfamilj i södra Sverige som omfattas av flera av åtgärderna kan det enligt Américo innebära drygt 20 000 kronor mer i plånboken under 2026 jämfört med året innan.
Trots vårens oro ser Américo flera skäl till försiktig optimism.
– Förutsättningarna för ökad konsumtion finns redan. Det som saknas är framtidstro. Men om läget i Mellanöstern stabiliseras kan fokus åter hamna på det som faktiskt talar för svensk ekonomi: låg inflation, stigande löner och starkare hushållsekonomi.
