Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

En spartanke – småsparare i lågkonjunkturen

Likt förra året har 2023 hittills kantats av hög inflation och kraftiga räntehöjningar. Många hushåll har dragit ner på konsumtionen i syfte att anpassa plånboken till ett nytt och tuffare läge. Men trots turbulensen håller svenskarna i sitt sparande, om än med ett något förändrat sparbeteende. Inte minst bland unga.

I senaste Sparkollen uppgav närmare 9 av 10 att de har ett månadssparande och att de planerar att utöka det något kommande halvår. Detta trots stora ekonomiska osäkerheter där hushållen kämpar med allt högre levnadskostnader. Det kan tyckas förvånande, men då ska man ha med sig att det är en heterogen grupp med olika förutsättningar där män och höginkomsttagare verkar vara relativt opåverkade medan kvinnor och låginkomsttagare påverkats desto mer.

Sparbeloppen har däremot minskat hos samtliga, vilket är föga förvånande när den sjunkande reallönen ska räcka till allt dyrare utgifter. Att småspararna väljer att dra ner på sparbeloppet framför att sluta spara helt är positivt och tyder på att man fått in en rutin på att sätta undan pengar varje månad. De som haft ett månadssparande under en längre tid tenderar i högre utsträckning att dra ner på sitt sparande, men bibehåller det, medan de som nyligen började spara i högre utsträckning avslutar sitt sparande helt.

Det turbulenta börsåret 2022 har däremot ändrat mångas inställning till sparande. Andelen som väljer att ta risk för att pengarna ska växa har sjunkit jämfört med för ett år sedan. Störst skillnad ser vi bland unga, en målgrupp som mer eller mindre bara varit med om positiv börsutveckling tidigare. De har under det gångna året tydligt viktat om sin portfölj från en stor andel fond- och aktiesparande till att idag övervägande spara på konto.

Också när det kommer till tron på börsen kommande året har det skett ett skifte. Medan äldre generationer är mer optimistiska inför framtida avkastning nu än vad de var för ett år sedan, är unga istället mer pessimistiska. Något som troligtvis har att göra med erfarenhet, där de äldre känner igen mönstren och vet med sig att det efter en nedgång kommer en uppgång, medan den yngre generationen får erfara det för första gången. Den risk som många tidigare bara hört om i teorin har de nu även fått erfara i praktiken.

Konsumtionen har också fått sig en törn under det gångna året där vi i flera undersökningar kunnat se att hushållen planerat att minska sin konsumtion. Nu har många däremot kommit till en punkt att det inte längre är möjligt att minska konsumtionen ytterligare, och det är i dagsläget fler som planerar att ha en oförändrad konsumtionsnivå jämfört med de som planerar att dra ner på konsumtionen. Det finns däremot variationer beroende på vad man konsumerar. Nästan varannan person planerar att minska sin konsumtion av sällanköpsvaror, medan två av tre planerar att ha en oförändrad konsumtion av livsmedel. Något som i sig är logiskt med tanke på att vi alltid kommer behöva köpa mat, medan en ny tv kan vänta. Det gör det därför något mer problematiskt att det tycks vara just livsmedelspriserna som driver upp inflationen eftersom hushållen inte kan dra ner på matinköpen hur som helst bara för att priserna stiger. I praktiken ser vi också att hushållens konsumtion har gått ner i termer av antalet varor och tjänster de köper. Däremot är dessa idag dyrare vilket gör att hushållen allt som allt ändå spenderar lika mycket pengar.

Turbulens och tuffa tider till trots håller svenskarna i sitt sparande, om än i något lägre utsträckning. Det har dock inte skett utan påverkan på deras sparbeteenden där inte minst unga valt en ny sparstrategi och blivit mer avvaktande till börsen. Förhoppningsvis har de inte blivit allt för brända av börsnedgången utan kan snarare se det som en bekräftelse på vikten av att ha rätt pengar på rätt ställe. Parallellt har de omprioriteringar som behövts göras under året i form av minskad konsumtion nått en ände där det snarare handlar om att upprätthålla den nya lägre nivån. Med fortsatt hög inflation och en bit kvar till räntetoppen kan det dock bli kämpigt för vissa hushåll att klara av budgeten. I bästa fall kan de ändock upprätthålla sparandet och snarare minska det än att avbryta det helt.

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund

Privatekonomisk analytiker

Amie Berglund