I dagsläget är kostnadsräntan på kvarskatt 3,75 procent, på årsbasis. Det motsvarar en vanlig låneränta på strax över 5 procent, eftersom räntekostnaderna för kvarskatten inte är avdragsgilla.
– Många är inte medvetna om den kostnadsökning som har skett och hur man kan agera för att undvika den extra ränteutgiften, säger Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker på SEB.
För den som har på känn att inkomståret 2022 slutar med en skatteskuld till staten kan det vara en god idé att agera redan nu – innan deklarationen dimper ner i inledningen av mars. Det gäller speciellt om man vet med sig att ens arbetsgivare eller pensionsutbetalare har dragit för lite i skatt – eller om man sålt en bostad med vinst – och man riskerar att få en kvarskatt som överstiger 30 000 kronor.
– Om kvarskatten blir högre än 30 000 kronor kommer räntan på beloppet att börja ticka på redan den 14 februari. Samtidigt skickar Skatteverket inte ut inkomstdeklarationen digitalt förrän i mars, säger Susanne Eliasson.
Hon fortsätter:
– Mitt tips i en sådan situation är att gå in på Skatteverkets hemsida och använda de praktiska hjälpmedel som finns där, för att räkna på restskatten. Därefter kan man, så snart som möjligt, göra en extra inbetalning till sitt skattekonto på belopp som överstiger 30 000 kronor. På så vis undviker man räntekostnader.
För den vars kvarskatt blir lägre är det inte lika bråttom – där börjar nämligen inte kostnadsräntan att tas ut förrän 3 maj.
– Om du får kvarskatt som är mindre än 30 000 kronor behövs ingen extra betalning på förhand. Då handlar det, för de flesta, snarare om att deklarera senast den 2 maj och därefter betala in på skattekontot senast 3 maj, för att helt slippa kostnadsräntan, avslutar Eliasson.
