Till skillnad från normala människor som fokuserar på pepparkakor, lussebullar, glögg och julen i december, tenderar ekonomer tillhöra samhällets ”grinchar”. Alltså de som lägger stort värde i att förstöra julstämningen med att summera året som gått, oftast med ett större fokus på ekonomiska utmaningar än möjligheter. Följande text är inget undantag från den traditionen även om en del ljusglimtar lyckats ta sig igenom molnen och gör 2024 till det stora omställningsåret.
Supervalår och geopolitisk oro
På den globala arenan har det varit stort fokus på supervalåret. Halva världen har haft val under 2024 och åtta av tio av världens mest befolkade länder – Bangladesh, Brasilien, Indien, Indonesien, Mexiko, Pakistan, Ryssland och USA – har gått till valurnorna. Vid sidan av valen har vi regeringskriser i bland annat Tyskland och Frankrike vilket kan få större effekter på Sverige och Europa än vad många tror. Båda länderna är viktiga tillväxtmotorer för EU och Tyskland är dessutom en av Sveriges viktigaste handelspartners. Därtill pågår en kapplöpning på flera områden (AI, grön omställning, ekonomi och försvar) där EU, utan tydlig styrning, riskerar att bli förbisprunget av både USA och Kina.
Förutom flertalet val har de geopolitiska osäkerheterna duggat tätt under 2024, med pågående krig i vårt närområde (Ukraina och Ryssland) och en eskalerande konflikt i Mellanöstern för att nämna de mest omtalade. Den ekonomiska effekten på svenska hushåll har varit begränsad under året, men det går aldrig att utesluta risker, som exempelvis framtida priset på energi.
Svensk ekonomi präglad av lågkonjunktur och räntesänkningar
Svensk ekonomi har trots supervalår och geopolitisk osäkerhet tuffat på bra. Även om lågkonjunkturen överraskat i sin styrka så har inflationen fallit tillbaka och räntesänkningarna accelererat. I maj kom första sänkningen och därefter har beslutsfattarna på Brunkebergstorg nästintill sänkt vid varje penningpolitiskt möte och väntas fortsätta göra så kommande månader. Det skulle pressa ner styrräntan till 2,50 procent vid årsskiftet för att sedan sänkas ytterligare ett par gånger under våren 2025 och bottna vid 2 procent. Nedgången har satt tydligt avtryck i genomsnittliga bolåneräntor som i skrivande stund ligger strax under 4 respektive 3 procent för en rörlig 3-månadersränta och en bunden 3-årsränta. För den med rörligt på sitt bolån väntas nedgången under 2024 ha sänkt räntekostnaderna med drygt tusenlappen per miljon i bolån.
Många gånger har hushållens höga räntekänslighet målats upp som en svaghet vid stigande ränteläge. Men i omvänd ordning borde denna räntenedgång gett många hushåll en skjuts i plånboken samt fått konsumtionen och tillväxten att ta fart. Genomslaget i svensk ekonomi har dock varit måttligt under året och återhämtningen har uteblivit. Hushållen har i stället valt en mer avvaktande strategi med en återhållsam konsumtion, när varor och tjänster blivit permanent dyrare, och har ökat sparandet för att återuppbygga dränerade buffertar. Om man till lägre räntor adderar den låga inflationen, som gör att köpkraften förbättras, är det väntat att hushållen (enligt Konjunkturinstitutet) lämnat de rekorddeppiga tiderna och nu ser mer optimistiskt på framtiden.
Trots lågkonjunktur har bostadsmarknaden visat på livstecken. Med lägre räntor som det stora dragloket har hushållen ökat sin aktivitet i år, med nästan +20 procent fler sålda bostäder de senaste tre månaderna jämfört med samma period förra året. Under sommaren och hösten har priserna också stigit och väntas stänga året runt +6 procent. En utveckling som sannolikt kommer hålla i sig även under 2025 och 2026. Dels drivet av positiva konjunkturvindar, dels av fortsatta räntesänkningar från Riksbanken. Dessutom finns en potentiell bubblare som skulle kunna ge extra fart på bostadsmarknaden.
Lättare amorteringskrav och bolånetak
I början på november presenterade Makrotillsynsutredningen ett paket av åtgärder. I korthet föreslås:
- Ett höjt bolånetak; från dagens 85 procent till 90 procent vilket innebär att bolånetagare endast behöver 10 procent i kontantinsats vid köp av bostad.
- Sänkta amorteringskrav genom att ta bort det skärpta amorteringskravet (1 procent vid lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten) samt ersätta nuvarande amorteringskrav (2 procent vid belåning mellan 70–85 procent) med ett enhetligt krav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent.
- Skuldkvotstak i kombination med en ”flexibilitetkvot”. Det föreslås reglera skuldnormen till 5,5 gånger årsinkomsten med viss möjlighet till flexibilitet för bankerna.
För- och nackdelar med förslagen
Ur ett privatekonomiskt perspektiv finns både för- och nackdelar med förslagen. Ett ökat bolånetak riskerar att normalisera en högre belåningsgrad på bostadsmarknaden vilket i kombination med högre räntor och fallande bostadspriser kan skapa en del problem för hushållsekonomin. Vinnarna på en sådan förändring är i det korta perspektivet yngre hushåll som inte hunnit spara ihop till 15 procent kontantinsats. Men med möjlighet till högre belåning väntas bostadspriserna stiga, vilket motverkar unga att komma in på bostadsmarknaden. Reducerade amorteringskrav är mer förknippat med fördelar. Eftersom amorteringskravet inte slopas helt bibehålls en viss amorteringskultur. Men samtidigt innebär minskad amortering större möjligheter för hushåll att bygga upp buffertar och andra investeringar som dessutom bidrar till högre diversifiering i hushållens sparportföljer.
Ska man räkna hem dessa lättnader?
Nej, först ska förslagen remitteras (sannolikt i vår). Därefter ska det förhandlas mellan regerings- och samarbetspartier vilket innebär att processen kan bli utdragen. Bolånetagare och eventuella nya bostadsköpare bör därför inte räkna hem dessa i nuläget och i stället basera sina bostadsbeslut på dagens ekonomiska förutsättningar.
Vi tackar omställningsåret 2024 och välkomnar tillväxtåret 2025
Hushållen har hittills använt det utökade privatekonomiska utrymmet från ränte- och skattesänkningar till att fylla på sparbuffertar efter ett par tuffa år. Ett relativt starkt börsklimat, drivet bland annat av räntesänkningar, har dessutom fått hushållens förmögenhet att nå nya rekordnivåer och återigen väckt liv i deras riskvilja.
Nästa år väntas svensk ekonomi och bostadsmarknad gå i en tydligare tillväxtorienterad riktning. Räntesänkningarna kommer vara genomförda i början av året och till sommaren bör de flesta hushåll märka av det i sina boendekostnader. Det väntas bidra till en ökad aktivitet på bostadsmarknaden och i en förlängning stigande bostadspriser. Dessutom väntas en ökad köpkraft och ytterligare inkomstskattelättnader från regeringen få fart på hushållens konsumtion, vilket kommer vara avgörande för svensk tillväxt under 2025. Även om det i dagsläget inte går att avfärda varken fortsatt geopolitisk osäkerhet eller ett upptrappat handelskrig mellan USA och omvärlden så finns goda förutsättningar för att 2025 blir ett bra tillväxtår för både svenska hushåll och företag.
God jul och gott nytt år!
