Uttag av föräldrapenning är inte jämställt, vilket får stora ekonomiska konsekvenser för främst kvinnor. Jens Magnusson, privatekonom på SEB, menar att myter är en del av problemet.
– Det behöver inte vara så att familjen tjänar på att den med lägst inkomst stannar hemma. Ofta är det tvärtom och det är viktigt att informera om det, säger han.
Kvinnor tar i allmänhet ut en betydligt större andel av föräldrapenningen än vad män gör. Enligt siffror från Försäkringskassan för barn födda 2009 var det bara tio procent av papporna som tagit ut mer än 180 dagar när barnet hade fyllt fyra år. För mammorna var det annorlunda, 86 procent hade tagit ut mer än 180 dagar.
– Det riskerar att få stora privatekonomiska konsekvenser och det värsta är att man inte upptäcker det omedelbart. Själva föräldraledigheten har man oftast räknat på och den kompenseras också i pensionssystemet. Problemet är att det ojämna uttaget av föräldradagar tenderar att cementera en ojämlik arbetsfördelning i hemmet med ojämnt uttag av VAB-dagar, fler kvinnor som jobbar deltid också vidare. Dessa mönster påverkar karriärmöjligheter, löneutveckling och på sikt både tjänstepension och allmän pension, säger Jens Magnusson.
Myter påverkar uttaget
Han pekar också på att det delvis är myter som påverkar hur föräldrar lägger upp uttaget.
– Det är en myt att hushållet alltid förlorar mer på att den som tjänar mest är hemma, det behöver inte vara så. Vissa arbetsgivare har system för att toppa upp föräldrapenningen, till exempel genom att kompensera för den del av lönen som ligger ovanför Försäkringskassans tak. Då förändras situationen och det kan bli bättre ekonomiskt att den med lägre inkomst arbetar, säger han. Även jämställdhetsbonusen gör det mer lönsamt att dela lika på föräldraförsäkringen. Politikerna har visserligen sagt att den eventuellt ska försvinna men så länge den finns kvar gör den skillnad. Slutligen kan det, på grund av jobbskatteavdragets utformning, finnas skattemässiga fördelar med ett mer jämlikt uttag av föräldrapenningen.