Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Så påverkas privatekonomin av höstbudgeten

Sol som lyser genom höstlöv i skog
Américo Fernández : "De flesta reformerna omfattar satsningar för jobb, klimat, trygghet, försvar och välfärden. "

Regeringen presenterar mandat­periodens första budget­proposition som innehåller reformer för 40 miljarder kronor. Budgeten är neutral trots budskapet om att svensk ekonomi går mot en lågkonjunktur under 2023. Utgångspunkten är att finans­politiken i det rådande ekonomiska läget med kraftigt stigande priser inte ska motverka Riksbankens ränte­höjningar. Ett antal av förändringarna påverkar direkt eller indirekt hushållens ekonomi – SEB:s privatekonom Américo Fernández kommenterar. 

Hur påverkas privatpersoner av förslagen i höstbudgeten?

–Regeringen riktar politiken mot att stötta hushållen för en del av de kostnader som uppstått som konsekvens av de höga priserna på bland annat el och drivmedel. Den totala skattesänkningen på drivmedel motsvarar 1 krona men vid pump kommer hushållen se mellan 10–40 öre eftersom skatten årligen räknas upp med inflationen. Därtill har regeringen sedan tidigare presenterat en elpriskompensation för elområde 3 och 4 samt att den tillfälliga höjningen i arbetslöshets­försäkringen permanentas. Regeringen avser också att införa ett förstärkt jobbskatte­avdrag för äldre som kan ge som mest 500 kronor mer i plånboken, samt en förlängning av det tillfälliga tilläggs­bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag.

Räcker budgeten för att kompensera för hushållens utgiftssmäll?

–Nej, i spåren av rekordhöga priser på el, drivmedel och livsmedel samt stigande räntor står många hushåll inför en utgiftssmäll över 80 000 kronor för hela 2022. Åtgärderna som aviseras i höstbudgeten kommer endast kompensera för en mindre del och hushållen behöver därför förbereda sig på att både omprioritera sin egen konsumtion och jämna ut de ekonomiska svängarna med eget sparande. Det är den viktigaste signalen som hushållen bör ta till sig av budgetpropositionen.

Vilka andra satsningar, förutom de privatekonomiska, presenteras i budgeten?

–Det är en mängd områden som får större resurser. Regeringen lägger mest krut på välfärdssektorn genom tillskott till kommuner och regioner. Även försvaret, klimat och energiområdet, samt rättsväsendet och polisen får utökade resurser. Därutöver föreslås kraftiga neddragningar av biståndet.

Är det något som du tycker saknas i budgeten?

–Jämfört med tongångarna under valrörelsen och Tidöavtalet tycker jag att det saknas ett antal skattesänkningar. Varken sänkt skatt på ISK eller breda jobbskatteavdrag återfinns i budgeten. Finansministern hänvisar istället till att budgetpolitiken behöver ta till prioriteringar och att fler åtgärder kommer senare under mandatperioden.

Läs mer om innehållet i höstbudgeten som påverkar plånboken och företaget (pdf)