Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
Läs mer om rekommenderade webbläsare
Fallande börser och bostadspriser, dyrare bolån, hög inflation – 2022 har för de allra flesta varit ett tufft privatekonomiskt år. Förra veckan kom så Riksbanken med en ny trippelhöjning av styrräntan – till 2,5 procent. Vilka effekter kommer det att få? Och hur ska man som sparare agera i tider av ekonomisk turbulens? Vi ringde upp SEB:s placeringsstrateg Johan Hagbarth.
Börsen först. Johan Hagbarth konstaterar att Riksbankens senaste räntebesked i stort inte påverkade aktiekurserna.
– Att höjningen inte fick någon effekt beror på att den var väntad, och redan inprisad. Marknaden har faktiskt räknat med kraftigare räntehöjningar än i Riksbankens prognoser. Över tid gynnas så klart inte aktiemarknaden av att centralbankerna höjer sina styrräntor, det påverkar ju också tillväxten negativt. Men med tanke på årets nedgång tror jag vi är ganska nära en börsbotten – om tillväxtprognoserna håller.
Kan det rent av vara köpläge nu?
– Förutom en buffert för oförutsedda händelser är det sällan en bra idé att ha pengar liggande på ett sparkonto. Dessutom är det ju ofta en klok strategi att investera på börsen efter en nedgång – så ja, det kan absolut vara läge att köpa aktier eller aktiefonder. Men jag skulle i så fall rekommendera att köpa i omgångar under en period, inte att investera allt på ett bräde.
Räntan som man får på olika typer av sparkonton är visserligen lägre än det som inflationen äter upp. Men om man ändå inte är bekväm med att satsa på aktier – vilka andra alternativ finns?
– De stigande räntorna har gjort många räntefonder attraktiva. Till exempel finns så kallade korträntefonder – eller likviditetsfonder – som kan ge någon procent mer än kontot, till låg risk, säger Johan Hagbarth.
Han fortsätter:
– Sedan har vi obligationsfonder och företagsobligationsfonder. Bland dem kan de med högst risk, så kallade High Yield-fonder, ge en avkastning på 6–8 procent. De mest attraktiva obligationsfonderna, i förhållande till risk, skulle jag ändå säga är de med lite lägre risk, alltså Investment grade.
Räntor på bostadslån stiger – men undvik att lägga allt krut på amortering
Sedan har vi förstås kostnadssidan, där stigande bolåneräntor nu oroar många. – Höjningen av styrräntan påverkar framför allt de rörliga, tremånadersräntorna. Där kan man nog räkna med att de kommer att gå upp. Lån med längre bindningstid styrs mer av räntorna på längre obligationer – de är mer trögrörliga, helt enkelt, säger Johan Hagbarth.
Så, börsen har gått ner, bolåneräntorna upp – låter inte det som en signal om att amortera mera?
– Att öka amorteringstakten kan absolut vara en bra idé, särskilt om man är högt belånad. Däremot skulle jag inte rekommendera att skippa investeringarna helt, av två skäl. För det första eftersom det skulle innebära att all risk i sparandet kopplas till bostaden. För det andra eftersom börsen över tid brukar stiga mer än vad räntorna kostar.
Med andra ord är det stor chans att vinsten man gör på att placera en viss summa i slutändan blir större än kostnaderna man sparar genom att amortera den.
Finns något annat som är viktigt att tänka på?
– Att försöka hålla huvudet kallt och tänka långsiktigt. Att inte agera snabbt och i ett svep, utan ta allting stegvis, avslutar Johan Hagbarth.