Fortsatt varningsflagg för svensk bostadsmarknad

Höga bostadspriser och ökande skuldsättning är fortsatta problem, trots att svensk ekonomi i övrigt går bra. Bolåntagare måste ha marginaler för att klara snabba förändringar i såväl regelverk som i hushålls- och samhällsekonomi, menar vår privatekonom Jens Magnusson.

Svensk ekonomi går i huvudsak bra. Tillväxten är god, statsbudgeten visar överskott och sysselsättningen är hög. Men det finns två varningsflaggor som brukar hissas när det gäller svensk ekonomi.

Den ena gäller arbetsmarknaden som präglas av stora klyftor. Samtidigt som sysselsättningen totalt sett är hög har de med låg utbildningsnivå samt utrikesfödda svårt att få jobb. Den andra varningsflaggan gäller bostadsmarknaden där framförallt två saker oroar. Dels bostadsbristen och de höga bostadspriserna, som bland annat gör att ungdomar har svårt att flytta hemifrån, att nyanlända inte kommer in på bostadsmarknaden och att människor kan vara tvungna att tacka nej till studie- eller arbetstillfällen. Dels de höga skulderna som hushållen nu har för att kunna köpa de allt dyrare bostäderna.

Skulddiskussionen har pågått länge och beskeden är för närvarande lite blandade. En hel del är dock positivt. De flesta hushållen har goda marginaler, inkomstutvecklingen har varit bra, arbetslösheten har minskat och räntorna är låga. Detta gör att boendekostnaderna är låga, trots att många har stora lån. Vår senaste sparbarometer visar att även om skulderna ökat, så har tillgångarna totalt sett ökat ännu snabbare. Det innebär att hushållens skuldkvot, definierad som skuldernas andel av tillgångarna, faktiskt har minskat under de senaste fem åren.

Så varför är det ändå så många som oroar sig?
Det handlar om att när skulderna ökar så ökar även riskerna i ekonomin. Även om de flesta hushållen har marginaler, kan det snabbt förändras. Högre räntor och stigande arbetslöshet är exempel på händelser som hastigt kan försämra hushållens marginaler.
På individnivå kan exempelvis en skilsmässa eller långtidssjukskrivning få samma effekt.

- Om marginalerna är små och räntan stiger, ja då kommer hushållen att behöva dra åt svångremmen och spara på det mesta för att kunna betala sina boendekostnader, säger Jens.

Om många behöver spara samtidigt minskar den ekonomiska aktiviteten och risken för lågkonjunktur ökar. Det är mot den bakgrunden som både banker och Finansinspektionen lägger mycket kraft på att se till att långivningen sker på ett ansvarsfullt sätt. Såväl den enskilde bolånetagaren som samhället i stort har mycket att vinna på att de ekonomiska marginalerna är bra.

Den som har eller överväger att ta ett bolån behöver vara medveten om att förutsättningarna snabbt kan förändras. Inte minst i de regelverk som styr bolåne-marknaden. Redan nu har till exempel bolånetak och amorteringskrav införts och Finansinspektionen får snart ett utökat mandat från riksdagen att införa fler åtgärder. Det finns också mycket som hushållen kan och bör göra för att trygga sin ekonomi i väntan på höjda räntor, ändrade skatter eller nya regelverk. Att spara och att amortera borde vara självklart för de som har bolån.

- Mycket amortering vid hög belåningsgrad, mer krut på sparandet vid lägre belåningsgrader. I boränterådet har jag den senaste tiden också pekat på det ovanligt gynnsamma läge som nu finns att binda räntan på attraktiva nivåer. Nu är allt fler, till exempel Finansinspektionen och många analytiker, inne på samma linje. Det är alltför många som idag bara har rörlig ränta på sitt bolån. Det är viktigt att du tar en titt på din ekonomi och säkerställer att marginalerna finns där. Inte bara nu, utan även i en oviss framtid, avslutar Jens.