Boränteråd oktober: En höst full av räntesänkningar

1 oktober 2024

September blev en privatekonomiskt händelserik månad med både en expansiv plånboksbudget från regeringen och ytterligare en räntesänkning från Riksbanken. I samband med räntebeskedet kom dock ett tydligt budskap från Brunkebergstorg som fångade det mesta av strålkastarljuset – fler sänkningar står för dörren.

Privatekonomiskt förknippas september med regeringens höstbudget och ytterst få andra ekonomiska händelser tenderar att konkurrera om strålkastarljuset. Regeringen presenterade en budget med reformer för drygt 60 miljarder kronor och drygt 40 procent kan härledas till hushållens plånböcker. Främst handlade det om skattesänkningar i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag, utfasning av avtrappningen i jobbskatte­avdraget, sänkt skatt på investerings­sparkonto och kapitalförsäkring samt sänkt skatt för pensionärer för att nämnda några reformer. Den sammantagna plånbokseffekten av inkomstskattesänkningarna blev som störst för de med högst inkomster medan medianinkomsttagare fick nöja sig med ett par hundralappar i månaden. Det hann knappt gå en vecka innan nästa privatekonomiska ”snackis” tog fart, nämligen Riksbankens räntebesked. 

Riksbankens räntebesked

Styrräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Riksbankens har nu sänkt styrräntan tre gånger på fem månader och kommunicerade dessutom att fler sänkningar väntar under hösten och att man inte kan utesluta en dubbelsänkning. Vår uppdaterade ränteprognos är att Riksbanken kommer gå fram ganska snabbt med sina sänkningar och avsluta 2024 på 2,5 procent. Det följs av ytterligare två sänkningar under första kvartalet 2025 och stannar på 2 procent vilket anses vara en neutral räntenivå. Neutral i den form att det är en nivå som varken gasar på eller bromsar in ekonomin.

Binda eller rörligt?

Frågan många ställer sig efter Riksbankens nya räntebana är vad en rimlig bolåneränta är i detta nya normalläge? Och lönar det sig att binda eller bör man återgå till den gamla privatekonomiska tumregeln att rörligt historiskt sätt varit billigast? För att besvara dessa frågor behöver man gör ett antal antaganden om framtiden. Därefter kan varje bolåntagare räkna på skillnaden och erhålla ett ungefärligt svar i kronor och ören. Om vi börjar med antagande

1. Styrräntan sänks enligt vår prognos och hamnar på 2 procent i slutet av mars 2025. 
2. Den rörliga 3-månadersräntan rör sig med ett 1:1 förhållande till styrräntan. 

Enkelt uttryckt; om styrräntan sjunker med 1 procentenhet så gör även den genomsnittliga 3-månadersräntan det, om än med en viss fördröjning eftersom den rörliga bolåneräntan trots allt är bunden i tre månader. Nästa steg är att välja utgångspunkt och jämförelseräntor. Utgångspunkten är en genomsnittlig 3-månadersränta hos de fyra storbankerna som i augusti motsvarade 4,38 procent. Därefter sänks styrräntan (inklusive septemberbeskedet) med 1,5 procentenhet vilket i det här räkneexemplet skulle ge en genomsnittlig 3-månadersränta på 2,88 procent någon gång under andra kvartalet 2025. Jämför med en bunden bolåneränta på ett år (snitt hos de fyra storbankerna) som i augusti motsvarade 3,77 procent. Över en 12-månaders period kommer den som binder bolåneräntan på 1 år ha betalat drygt 300 kronor mer i räntekostnad per månad. Det talar alltså till fördel för rörlig bolåneränta. 

Men som i alla beräkningar finns det saker man kan ifrågasätta – är det rimligt att anta att det finns ett 1:1 förhållande mellan styrränta och 3-månaders boränta? Dessutom visar Finansinspektionens senaste bolånerapport att bolånemarginalerna är på väg upp från låga nivåer vilket sammantaget talar för att skillnaden mellan styrränta och rörlig bolåneränta bör vara drygt en procentenhet. En normal rörlig bolåneränta bör därför rimligtvis stanna strax över 3 procent vid en styrränta på 2 procent. 

Innebär det då att binda-tåget redan lämnat stationen? 

Nej, för den som vill binda av försäkringsskäl så är den premien förhållandevis billig fortfarande. Den som vill binda av strikta prisskäl kan nog med fördel vänta en bit in på senhösten då dessa räntor kan pressas ner ytterligare. Dels för att USA (som styr riktningen på de långa räntorna) fortfarande är tidigt i sin räntesänkningscykel, dels för att Riksbankens förväntade räntesänkningar inte helt hunnit prisas in i de längre löptiderna. För den som inte fått nog av räntehändelser, håll i dig för det kommer blir en händelserik höst.