Vanliga bedrägerier

Ofta ringer eller sms:ar bedragare och utger sig för att komma från SEB, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Microsoft eller annan känd och trovärdig part. Ofta sent på kvällen eller mitt i natten. Det är nästan alltid bråttom, akut och viktigt, påstår de. Ofta vill de att du ska starta ditt BankID och godkänna en inloggning. Bedragarna stjäl sedan pengar från kontot.

Bedragarna hävdar exempelvis:

• att de ska stoppa ett påstått bedrägeri på ditt konto eller kort
• att de kan ta tillbaka pengar som du blivit lurad på
• att de kan hjälpa till med skatteåterbäringen
• att du vunnit pengar
• att en närstående råkat illa ut och behöver din hjälp
• att de kan hjälpa dig med bostadstillägg eller högre garantipension
• att din dator fått virus eller andra problem som de kan hjälpa dig med
• att du ska ladda ner en programvara

Bästa rådet är att avsluta samtalet eller sms-konversationen och att aldrig ge dem någon som helst information. Om vi på banken verkligen har upptäckt problem med ditt kort eller konto och hör av oss, kan vi se det utan att du behöver logga in.

Läs mer om bedrägerier hos Polisen 

Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida

Läs mer om bedrägerier på Säkerhetskollens hemsida 

På Internet, i sociala medier och per telefon kan du få erbjudanden om att investera i ”fantastiskt lukrativa” upplägg, av mycket påstridiga försäljare. På senare år handlar det ofta om bitcoin-investeringar som marknadsförs med hjälp av kändisar som aldrig tillfrågats och helt tar avstånd från upplägget. Ofta är det mycket bråttom innan ”erbjudandet tar slut”. Det bästa tipset är: om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det oftast precis vad det är. Seriösa företag som följer lagen får inte lov att annonsera finansiella investeringar med överord och ska alltid upplysa om riskerna med investeringar. Det gör sällan bedragarna, vilket är ytterligare en anledning att lägga på luren eller anmäla Internet-annonsen. Människor som blivit lurade av dessa bedragare får dessutom ibland samtal från någon som påstår sig samarbeta med Interpol och erbjuder sig att spåra bedragarna, men egentligen är samma bedragarliga som vill lura till sig ytterligare summor.

Uppläggen som erbjuds är helt påhittade och därför obegripliga. Ett bra råd är alltid att avstå från att investera om du inte förstår vad det handlar om. Och ett bra tips är att kontrollera att företaget har tillstånd för sin verksamhet och inte finns med på Finansinspektionens varningslista.

Läs mer om investeringsbedrägerier hos Finansinspektionen

Med en växande andrahandsmarknad blir även annonsbedrägerier vanligare. Med låga priser och bra erbjudanden kan falska annonsörer locka till sig förskottsbetalningar för produkter som inte finns eller få dig att identifiera dig med BankID för att verifiera dig som köpare. När du säljer saker på begagnatmarknaden eller liknande kan det hända att bedragare kontaktar dig och påstår att de vill sätta in betalningen på ditt kort. Personen ber om dina kortuppgifter och säger att du behöver legitimera dig med BankID. Det som händer är att dina kortuppgifter används till att göra en betalning av någonting helt annat och att du godkänner betalningen med ditt BankID.

Lämna inte ut dina kortuppgifter till någon som påstår sig vilja sätta in pengar på kortet. Var alltid vaksam när du använder ditt BankID och läs vad du signerar.

Med hjälp av virus eller trojaner tar bedragarna kontroll över din dator eller får full insyn i vad du gör där. På så sätt samlar de information som de använder i olagliga syften. De kan också styra dig till förfalskade sidor även om du har skrivit in en korrekt webbadress (så kallad pharming). Virus och trojaner kan planteras i falska länkar i mejl, sms eller sociala medier och kan se ofarliga ut vid en första anblick. Undvik därför att klicka på länkar du inte är säker på och uppdatera kontinuerligt brandväggar och virusskydd så försvårar du den formen av attacker.
Läs om internetsäkerhet

Skimning – eller kortkapning – innebär att bedragare kopierar information som finns på magnetremsan på betal-, kredit- eller bankkort. Med hjälp av den informationen skapar de ett nytt kort som de sedan använder för att betala i ditt namn. Koden fångas upp genom dolda kameror i nära anslutning till betalterminalen eller bankomaten. Skimning kan ske på alla platser där man kan använda kort och där det är möjligt att läsa av magnetremsan på kortet. Därför är det viktigt att du döljer din kod genom att hålla handen över knappsatsen. Där enbart chippet används, det vill säga där halva kortet sticks ner i en betalterminal, kan inte skimning genomföras eftersom det inte går att läsa av magnetspåret. De flesta terminaler i Europa är idag chippbaserade men även övriga världen är på väg att byta till sådana terminaler.

En bedragare kan bevaka dig när du använder en uttagsautomat för att komma åt din fyrsiffriga kod och sedan stjäla ditt kort. Dölj koden genom att alltid hålla handen över knappsatsen.

När du säljer saker via nätet och köparen inte bor i Sverige kan betalningen ske med check. Tyvärr förekommer det många bedrägeriförsök med förfalskade checkar. Undvik därför betalsättet check om du inte känner köparen.

Andelen unga som utnyttjas som penningmålvakter ökar.Kriminella utnyttjar i hög grad ungdomar som lockas eller tvingas att flytta, ta ut eller föra över pengar via sina bankkonton. Att be om en enkel tjänst som att föra över pengar går fort och de lockas med snabba, lättförtjänta pengar. Men att agera målvakt är en brottslig handling, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Prata därför med ditt barn om hur de ska skydda sig själva och sina konton.

Som vårdnadshavare bör du tänka på att:

• Du har möjlighet att ha insyn i ditt barns konto. Då kan du se vad ditt barn gör med sina pengar och upptäcka avvikande transaktioner.
• Visa intresse för vad ditt barn eller unga personer i din närhet gör på nätet. Ställ frågan ”vad har hänt på nätet idag”?
• Om du misstänker att pengar dykt upp på ditt barns konto som kan vara kopplad till penningtvätt, kontakta banken och gör därefter en polisanmälan.

Så skyddar du dig från att utnyttjas som målvakt:

• Låt ingen använda ditt bankkonto för att sätta in, föra över eller ta ut pengar. Fundera på vems pengar det är och vad de ska användas till.
• Var misstänksam mot ”jobberbjudanden” som utlovar snabba pengar och stor förtjänst utan att du behöver ha erfarenhet.
• Ta inte emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare. Om pengarna kommer från kriminell verksamhet blir du skyldig till penningtvätt.
• Lämna inte ut personnummer eller bankdetaljer.

Skydda dina enheter och din information på nätet

Så skyddar SEB din information

Bedragare kan försöka kapa din identitet genom att använda ditt personnummer, göra adressändring och beställa nya värdehandlingar till den felaktiga adressen. Här är fyra bra tjänster du kan använda för att skydda dig:

• Med Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring (av din folkbokföringsadress) kan du minska risken för bedrägerier och id-kapning på bara någon minut. Spärra obehörig adressändring
• Med Adressändrings kostnadsfria tjänst Adresslåset kan du blockera för den som vill få din post att skickas någon annanstans. Stoppa adressändringar
• Om du ansluter dig till kreditkortupplysningsföretaget UC:s bevakningstjänst får du ett sms inom 24 timmar när någon sökt kredit eller gjort en förfrågan på ditt personnummer via UC.
  Läs mer på minuc.se
• Se till att du har notiser aktiverade för din BankID-app. Då får du ett meddelande om någon hämtar ett nytt BankID i ditt namn. Leta upp BankID-appen i din telefons inställningar och aktivera notiser.