Har du blivit utsatt?
- Ring till oss direkt på 0771-365 365.
- Spärra ditt BankID.
- Polisanmäl händelsen.
Vanliga bedrägerier – och hur du kan skydda dig
- Lämna aldrig ut lösenord eller koder från digipass eller BankID.
- Utger sig någon för att ringa från banken? Lägg på och ring själv upp kundservice.
- Ladda aldrig ned mjukvara på uppdrag av någon annan.
- Öka ditt skydd med våra säkerhetstillägg.
Bedrägeribrott blir vanligare i takt med att metoderna blir mer varierade. För att skydda dig så bra som möjligt mot bedragare gäller det att vara väl förberedd – att vara svårlurad. Vi vill hjälpa dig att känna igen och hantera misstänkt bedrägeri, så att du inte själv blir bedragen på pengar. Här kan du läsa mer om vanliga typer av bedrägerier och vad du kan göra om du blir utsatt.
3 verklighetstrogna exempel på bedrägerier
Annonsbedrägeri
”Etta på 25 kvm uthyres i andra hand. 5 000 kr/mån. Nära universitetet och t-bana.” Så fort Sam såg annonsen i sitt Facebookflöde tog han kontakt via Messenger. Lägenheten på bilderna såg helt perfekt ut – och han hade ju redan tackat ja till sin studieplats i Stockholm.
Uthyraren, Johanna M, svarade snabbt. Flera hade redan hört av sig, men ingen hade ännu gett besked. Om Sam kunde bestämma sig snabbt fanns fortfarande chansen. Först ville Johanna bara ta en kreditupplysning, en UC, på honom. För bådas säkerhet, förklarade hon.
Johanna bad Sam att identifiera sig via mobilt Bank-ID. Sam öppnade appen, slog in sin kod och godkände. Den falska uthyraren kunde då legitimera sig som Sam i hans bank, komma åt hans konton och föra över pengar till sig själv ...
Vad kunde Sam ha gjort annorlunda?
- Var alltid extra försiktig på saker som låter för bra för att vara sant
- Använd aldrig ditt BankID eller digipass på uppmaning av någon annan
- Är det bråttom ska du alltid vara extra uppmärksam
- Betala aldrig i förskott för en vara eller tjänst om du inte känner mottagaren
Telefonbedrägeri – vishing
Vad var det som lät så förskräckligt? Jaså, telefonen. Beatrice svarade. Det visade sig vara en trevlig, ung man från Skatteverket som ringde. Tydligen skulle Beatrice få återbäring – pengar tillbaka på skatten.
För att inbetalningen till Beatrices konto skulle kunna genomföras behövde hon identifiera sig med sin digipass. Hon hajade till, mindes något om att aldrig lämna ut sin PIN-kod. Men det var ju PIN-koden det – inte alla de där andra siffrorna som visades efter att man slagit in den. Och trevligt folk brukade man som regel kunna lita på. Beatrice gjorde som den unge mannen sa.
Med hjälp av svarskoden från Beatrices digipass kunde bedragarna komma åt hennes konto och tömma det på pengar...
Vad kunde Beatrice ha gjort annorlunda?
- Starta och använd aldrig BankID på uppmaning av någon som kontaktat dig
- Lämna aldrig ut dina pinkoder, och inte heller de koder du får i din digipass eller per sms
- Avsluta alltid samtal och ring själv upp banken eller företaget om du känner dig osäker
Sms-bedrägeri – smishing
Eva satt på bussen och slösurfade när ett sms trillade in. ”Hej mamma. Min telefon har gått sönder, här är mitt nya nummer. Skulle behöva hjälp med att betala hyran också, då jag inte har BankID just nu.”
Eva skakade på huvudet. Typiskt Frida. Hon var vuxen och pluggade i Uppsala, men fortfarande i behov av mammas hjälp. Eva ringde upp det nya numret. Inget svar. Efter en stund kom ändå ett nytt sms: ”Jag kan inte prata just nu …”, följt av en beskrivning av hur hon skulle betala hyran. 5 500 kronor, via Swish. Okej, det fick väl gå. För den här gången.
Eva swishade 5 500 kronor, rätt in på bedragarens konto.
Vad borde Eva ha tänkt på?
- Använd aldrig BankID eller digipass på uppmaning av någon annan
- Var alltid skeptisk när någon från okänt nummer utger sig för att vara en person eller ett företag du litar på
Så kan du bli lurad
Bedrägeribrott som bygger på social manipulation blir allt mer frekventa, och bedragarnas metoder blir alltmer avancerade. Ett exempel på detta är fjärrstyrning, där bedragaren övertygar offret att installera ett program på sin dator eller telefon. Genom detta får bedragaren kontroll över enheten. Två vanliga program för fjärrstyrning är AnyDesk och TeamViewer.
När bedragaren får tillgång kan de visa en skärm för offret samtidigt som de arbetar på en annan skärm som offret inte kan se. Detta gör att de kan vilseleda offret genom att presentera falska uppgifter. Dessutom kan bedragaren få offret att skriva under ett annat avtal än det som visas på skärmen.
Så skyddar du dig mot att bli bedragen via fjärrstyrning
- Installera aldrig ett program på begäran av någon annan. Vi, liksom andra seriösa företag, skulle aldrig be om att få kontroll över din dator eller mobiltelefon för att utföra något.
- Om någon ber dig att installera ett program, lägg på luren. Bedragare är ofta duktiga på att skapa förtroende och kan övertyga dig med sina ord. De framställer installationen som en hjälp, men låt dig inte luras av detta.
Ofta ringer eller sms:ar bedragare och utger sig för att komma från SEB, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Microsoft eller annan känd och trovärdig part. Ofta sent på kvällen eller mitt i natten. Det är nästan alltid bråttom, akut och viktigt, påstår de. Ofta vill de att du ska starta ditt BankID och godkänna en inloggning. Bedragarna stjäl sedan pengar från kontot. Det kallas vishing, en hopskrivning av engelskans voice phishing. Om bedragarna använder sms kallas metoden för smishing.
Bedragarna hävdar exempelvis:
- att de ska stoppa ett påstått bedrägeri på ditt konto eller kort
- att de kan ta tillbaka pengar som du blivit lurad på
- att de kan hjälpa till med skatteåterbäringen
- att du vunnit pengar
- att en närstående råkat illa ut och behöver din hjälp
- att de kan hjälpa dig med bostadstillägg eller högre garantipension
- att din dator fått virus eller andra problem som de kan hjälpa dig med
- att du ska ladda ner en programvara
Bästa rådet är att avsluta samtalet eller sms-konversationen och att aldrig ge dem någon som helst information. Om vi på banken verkligen har upptäckt problem med ditt kort eller konto och hör av oss, kan vi se det utan att du behöver logga in.
Läs mer om bedrägerier hos Polisen
Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida
Läs mer om bedrägerier på Säkerhetskollens hemsida
På Internet, i sociala medier och per telefon kan du få erbjudanden om att investera i ”fantastiskt lukrativa” upplägg, av mycket påstridiga försäljare. På senare år handlar det ofta om bitcoin-investeringar som marknadsförs med hjälp av kändisar som aldrig tillfrågats och helt tar avstånd från upplägget. Ofta är det mycket bråttom innan ”erbjudandet tar slut”. Det bästa tipset är: om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det oftast precis vad det är. Seriösa företag som följer lagen får inte lov att annonsera finansiella investeringar med överord och ska alltid upplysa om riskerna med investeringar. Det gör sällan bedragarna, vilket är ytterligare en anledning att lägga på luren eller anmäla Internet-annonsen. Människor som blivit lurade av dessa bedragare får dessutom ibland samtal från någon som påstår sig samarbeta med Interpol och erbjuder sig att spåra bedragarna, men egentligen är samma bedragarliga som vill lura till sig ytterligare summor.
Uppläggen som erbjuds är helt påhittade och därför obegripliga. Ett bra råd är alltid att avstå från att investera om du inte förstår vad det handlar om. Och ett bra tips är att kontrollera att företaget har tillstånd för sin verksamhet och inte finns med på Finansinspektionens varningslista.
Romansbedrägerier är en typ av bedrägeri där bedragare skapar förtroendefulla relationer med sina offer. Deras mål är att med charm och löften om kärlek förföra offret för att sedan manipulera dem ekonomiskt eller dra nytta av dem på annat sätt. Ett romansbedrägeri börjar med att bedragaren söker kontakt. Ofta verkar det slumpartat, via en dejtingsida, Facebook eller någon annan social media. Ibland kan även kontakten ske genom ett möte i verkliga livet. Till en början får bedragaren dig att känna dig uppskattad, omtyckt och förälskad. Kontakten kan vara intensiv, ofta som sms, i chattfunktioner och telefonsamtal. Bedragaren lovar guld och gröna skogar för att så småningom be om tjänster och pengar. Ofta handlar det om väldigt mycket pengar. I många fall använder bedragaren sig av en falsk identitet, stulna foton och påhittade historier för att luras.
Så kan du skydda dig:
- Var alltid försiktig med hur mycket personlig information du delar på sociala medier och andra internetsajter.
- Skicka aldrig pengar till någon du inte känner ordentligt eller som du inte har träffat. Om någon ber dig om pengar – fundera ett varv till och prata med någon du litar på.
- Se upp för varningssignalerna – en snabb kärleksförklaring, begäran om pengar och undvikande av personliga mötet. Romansbedragare påstår sig ofta ha imponerande yrken.
- Om det känns för bra för att vara sant – lyssna på din magkänsla, det är kanske just precis så det är.
Med en växande andrahandsmarknad blir även annonsbedrägerier vanligare. Med låga priser och bra erbjudanden kan falska annonsörer locka till sig förskottsbetalningar för produkter som inte finns eller få dig att identifiera dig med BankID för att verifiera dig som köpare. När du säljer saker på begagnatmarknaden eller liknande kan det hända att bedragare kontaktar dig och påstår att de vill sätta in betalningen på ditt kort. Personen ber om dina kortuppgifter och säger att du behöver legitimera dig med BankID. Det som händer är att dina kortuppgifter används till att göra en betalning av någonting helt annat och att du godkänner betalningen med ditt BankID.
Lämna inte ut dina kortuppgifter till någon som påstår sig vilja sätta in pengar på kortet. Var alltid vaksam när du använder ditt BankID och läs vad du signerar.
Med hjälp av virus eller trojaner tar bedragarna kontroll över din dator eller får full insyn i vad du gör där. På så sätt samlar de information som de använder i olagliga syften. De kan också styra dig till förfalskade sidor även om du har skrivit in en korrekt webbadress (så kallad pharming). Virus och trojaner kan planteras i falska länkar i mejl, sms eller sociala medier och kan se ofarliga ut vid en första anblick. Undvik därför att klicka på länkar du inte är säker på och uppdatera kontinuerligt brandväggar och virusskydd så försvårar du den formen av attacker.
Skimning – eller kortkapning – innebär att bedragare kopierar information som finns på magnetremsan på betal-, kredit- eller bankkort. Med hjälp av den informationen skapar de ett nytt kort som de sedan använder för att betala i ditt namn. Koden fångas upp genom dolda kameror i nära anslutning till betalterminalen eller bankomaten. Skimning kan ske på alla platser där man kan använda kort och där det är möjligt att läsa av magnetremsan på kortet. Därför är det viktigt att du döljer din kod genom att hålla handen över knappsatsen. Där enbart chippet används, det vill säga där halva kortet sticks ner i en betalterminal, kan inte skimning genomföras eftersom det inte går att läsa av magnetspåret. De flesta terminaler i Europa är idag chippbaserade men även övriga världen är på väg att byta till sådana terminaler.
En bedragare kan bevaka dig när du använder en uttagsautomat för att komma åt din fyrsiffriga kod och sedan stjäla ditt kort. Dölj koden genom att alltid hålla handen över knappsatsen.
När du säljer saker via nätet och köparen inte bor i Sverige kan betalningen ske med check. Tyvärr förekommer det många bedrägeriförsök med förfalskade checkar. Undvik därför betalsättet check om du inte känner köparen.
Andelen unga som utnyttjas som penningmålvakter ökar.Kriminella utnyttjar i hög grad ungdomar som lockas eller tvingas att flytta, ta ut eller föra över pengar via sina bankkonton. Att be om en enkel tjänst som att föra över pengar går fort och de lockas med snabba, lättförtjänta pengar. Men att agera målvakt är en brottslig handling, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Prata därför med ditt barn om hur de ska skydda sig själva och sina konton.
Som vårdnadshavare bör du tänka på att:
- Du har möjlighet att ha insyn i ditt barns konto. Då kan du se vad ditt barn gör med sina pengar och upptäcka avvikande transaktioner.
- Visa intresse för vad ditt barn eller unga personer i din närhet gör på nätet. Ställ frågan ”vad har hänt på nätet idag”?
- Om du misstänker att pengar dykt upp på ditt barns konto som kan vara kopplad till penningtvätt, kontakta banken och gör därefter en polisanmälan.
Så skyddar du dig från att utnyttjas som målvakt:
- Låt ingen använda ditt bankkonto för att sätta in, föra över eller ta ut pengar. Fundera på vems pengar det är och vad de ska användas till.
- Var misstänksam mot ”jobberbjudanden” som utlovar snabba pengar och stor förtjänst utan att du behöver ha erfarenhet.
- Ta inte emot pengar på Swish om syftet är att föra dem vidare. Om pengarna kommer från kriminell verksamhet blir du skyldig till penningtvätt.
- Lämna inte ut personnummer eller bankdetaljer.
Skydda dina enheter och din information på nätet
Så skyddar SEB din information
Bedragare kan försöka kapa din identitet genom att använda ditt personnummer, göra adressändring och beställa nya värdehandlingar till den felaktiga adressen. Här är fyra bra tjänster du kan använda för att skydda dig:
- Med Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring (av din folkbokföringsadress) kan du minska risken för bedrägerier och id-kapning på bara någon minut. Spärra obehörig adressändring
- Med Adressändrings kostnadsfria tjänst Adresslåset kan du blockera för den som vill få din post att skickas någon annanstans. Stoppa adressändringar
- Om du ansluter dig till kreditkortupplysningsföretaget UC:s bevakningstjänst får du ett sms inom 24 timmar när någon sökt kredit eller gjort en förfrågan på ditt personnummer via UC.
Läs mer på minuc.se - Se till att du har notiser aktiverade för din BankID-app. Då får du ett meddelande om någon hämtar ett nytt BankID i ditt namn. Leta upp BankID-appen i din telefons inställningar och aktivera notiser.
Tänk på att ditt BankID är en värdehandling
Om ditt BankID hamnar i fel händer kan det få stora konsekvenser. Läs alltid noga de texter som visas i BankID-appen:
- Var loggar jag in?
- Vad skriver jag under?
Du är ansvarig för hur ditt BankID används, så hantera det säkert. (video utan ljud, 1 minut 13 sekunder)
Bedrägerioffer har nya möjligheter till ersättning
Efter en dom från Högsta domstolen har bedrägerioffer nu fått nya möjligheter till ersättning. Domen gällde ett fall där en person lämnat ut sina legitimeringsuppgifter till en bedragare som därefter gjorde en överföring från personens bankkonto utan samtycke. Den drabbade personen fick rätt till ersättning från banken eftersom agerandet inte ansågs vara klandervärt. Domstolens beslut har ändrat förutsättningarna för andra som utsatts för bedrägeri, som nu kan begära omprövning av sina fall.
De kunder som vill få en omprövning av ett tidigare ärende har möjlighet att höra av sig till oss och begära en omprövning. Gällande domen i Högsta domstolen samt Allmänna reklamationsnämndens (ARN) vägledande beslut, så tycker vi att det är bra att rättsläget tydliggjorts och att det nu utvecklas en praxis så att vi och andra banker får vägledning i hur vi ska bedöma de här bedrägerifallen. Vi följer som alltid de domar och regler vi har att förhålla oss till, samt den praxis som finns via ARN:s beslut. Vi kommer att tillämpa ARN:s vägledande beslut även vid omprövningar av tidigare nekade ärenden. Samtidigt är omständigheterna i varje enskilt fall olika, och vi kommer att fortsätta att granska, utreda och bedöma varje fall för sig.
För att begära omprövning är du välkommen att ringa till oss på telefon 0771-365 365.
Du kan läsa mer om domen på bankföreningens webbplats: HD-domen om bedrägerier bör leda till att fler får ersättning
Vi har samlat våra viktigaste säkerhetstips på en sida, ladda hem eller skriv ut och sätt upp på kylen eller vid datorn. Tipsa gärna andra.
Så höjer du din säkerhetsnivå
Vi analyserar alltid misstänkta köpmönster och ovanliga transaktioner för att snabbt kunna agera och skydda dig mot bedrägerier. Nu kan du även höja din egen säkerhetsnivå genom att aktivera våra säkerhetstillägg.
Bli svårlurad
Antalet telefonbedrägerier ökar och metoderna ändras hela tiden. Genom att känna igen några av de vanligaste varningstecknen kan du skydda dig och dina nära. Därför har Sveriges banker tagit initiativ till en gemensam informationskampanj för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man själv kan skydda sig och sina närstående mot bedrägerier. Initiativet Svårlurad! syftar till att alla ska bli just det – svårlurade.
