Avsnittet i korthet
Bostadsmarknaden har blivit allt mer aktiv under 2026 och sedan årsskiftet har bostadspriserna stigit med omkring fyra procent. Samtidigt är priserna inte tillbaka på de toppnivåer som rådde innan prisnedgången 2022.
– Men vi har ändå haft en uppåtgående trend i två års tid och jag upplever att vi börjar få mer momentum på bostadsmarknaden, säger Amie Berglund, privatekonomisk analytiker.
Även hushållens förväntningar ger stöd åt marknaden. Enligt SEB:s Boprisindikator tror en majoritet av hushållen att bostadspriserna kommer att vara högre om ett år än i dag – en optimism som enligt Amie Berglund kan vara självförstärkande.
– Tror vi på stigande priser så tenderar det också att bli så. Om jag tror att bostaden jag vill köpa kommer vara värd mer när jag ska sälja, då är jag också beredd att lägga ett högre bud.
De nya bolånereglerna, som började gälla den 1 april, väntas också fortsätta påverka marknaden under hösten. Reglerna innebär bland annat att köpare kan låna en större andel av bostadens värde och möter lägre amorteringskrav. Amie Berglund bedömer att prisuppgångarna fortsätter i höst, men i en lugnare takt än under våren.
Plånboksfrågorna tar plats i valrörelsen
Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández är det ovanligt att partierna presenterar så många ekonomiska förslag så långt före valdagen.
– Det är mycket fokus på plånboken i den här valrörelsen.
Bakgrunden är flera år av hög inflation, stigande räntor och ökade levnadskostnader. Även om inflationen har fallit upplever många hushåll fortfarande att ekonomin är ansträngd.
Många av partiernas förslag riktar sig till barnfamiljer. Höjt barnbidrag är ett tema som återkommer hos flera partier, samtidigt som olika block prioriterar olika lösningar. På vänstersidan återkommer förslag om höjda bidrag, slopat karensavdrag och stärkta välfärdssystem. På högersidan handlar mycket om skattesänkningar, högre skattefrihet på investeringssparkonto och stärkt arbetslinje.
Gemensamt för de flesta av plånbokslöftena är att de kostar mycket att genomföra.
– Vi har räknat på att varje hundralapp som man vill höja barnbidraget med kostar lite drygt 2,2 miljarder kronor, säger Américo Fernández.
Därför väntar tuffa förhandlingar efter valet, oavsett vilket block som får regeringsmakten.