Vinstskatt på bostadsförsäljningar och uppskov
När du har sålt en bostad behöver du deklarera försäljningen följande år. Om du säljer din bostad med vinst behöver du betala vinstskatt. Denna vinstskatt kan du välja att skjuta upp under vissa förutsättningar – så kallat uppskov. Tidigare behövde du betala en ränta till staten för detta uppskov men det är borttaget sedan 2021.
Så ska du räkna ut vinstskatt på bostad
Året efter försäljningen av din bostad ska du ta upp den i deklarationen. Du behöver deklarera försäljningen för alla sorters bostäder, till exempel bostadsrätt, villa, radhus och fritidshus. Om du säljer din bostad med vinst behöver du betala vinstskatt. Vinstskatt för privatbostäder är för närvarande 22 procent. När du räknar fram vinstskatt tänk på att du får göra avdrag för dina förbättringsutgifter, det vill säga dra av kostnader om du till exempel renoverat eller byggt ut. Läs gärna mer på Skatteverkets webbplats hur du ska räkna ut vinstskatt.
Du kan skjuta upp din vinstskatt – så kallat uppskov
Om du säljer en bostad i samband med att du köper en ny kan du under vissa förutsättningar ansöka hos Skatteverket om att skjuta upp betalningen av hela eller delar av din vinstskatt. Detta kallas för uppskov. Den som har ett uppskov kan sägas ha ett lån hos staten och de senaste åren har man fått betala ränta på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet till staten, så kallad uppskovsränta. Uppskovsräntan togs bort inkomståret 2021 vilket betyder att du alltså inte behöver betala någon årlig skatt från och med deklarationen 2022 om du har ett bostadsuppskov och bostaden såldes före år 2020. Har du sålt år 2020 eller senare kommer du inte att betala någon årlig skatt alls.
Syftet med att ta bort uppskovsräntan är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tanken är att om det blir billigare för hushållen att byta bostad ska de bli mer villiga att göra det. Själva vinstskatten är lika hög som tidigare så förändringen gör det bara billigare att skjuta upp den. För ett enskilt hushåll som har ett uppskov innebär den slopade skatten sparade pengar. Den årliga skatten uppgick till ungefär 5 000 kronor per miljon man hade i uppskov och det är pengar man nu slipper betala.
Du kan begära uppskov i efterhand
Förändringen innebär också att vissa hushåll kan fundera på att begära uppskov i efterhand – upp till 5 år tillbaka i tiden.
Eftersom staten hade satt en relativt hög ränta på uppskoven valde många att i stället betala sin vinstskatt direkt. Det var i de flesta fall lönsamt även om man behövde ta ett banklån för att göra det. Men eftersom det går att ompröva deklarationer upp till 5 år tillbaka i tiden finns nu möjlighet för den som sålt en bostad och betalat sin vinstskatt, att gå tillbaka och i stället begära uppskov i efterhand. Då kan man få tillbaka inbetald vinstskatt och i stället (om förutsättningarna är uppfyllda) få ett uppskov. Det är i första hand lönsamt för den som kan använda de återbetalda pengarna till att lösa ett annat lån. Då kan man i bästa fall byta ett dyrt lån (kanske ett banklån med hög ränta) mot ett räntefritt lån hos staten.
Men detta är inte något för alla. En omprövning kan medföra andra skatteeffekter det året omprövningen sker och dessutom behöver man betala uppskovsränta för de år som gått från omprövningsåret till 2020. Läs mer om uppskov med beskattningen när du har sålt din bostad (Skatteverket)
