Boränteråd: Ett tuffare bolåneränteläge väntar i vår

1 mars 2023

Inflationen är för tillfället den enskilt största utmaningen för både svensk ekonomi och för hushållens privat­ekonomi. Den gröper ur hushållens köpkraft och riktar samtidigt strålkastar­ljuset mot Riksbanken i väntan på fler ränte­höjningar för att kyla ner prisuppgångarna. Dags att se över räntekorgen, sparandet och ekonomin inför en tuff ekonomisk vår.

Inledningen på 2023 har hittills bekräftat det kraftiga skiftet som skedde i ekonomin under förra året. Även om inflationen, mätt som KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), minskade efterlängtat i januari överraskade den så kallade kärninflationen negativt genom att återspegla en viss seghet i prisupp­gångarna på bland annat livsmedel. Det höga inflationsläget har fått Riksbanken att på mindre än ett år höja styrräntan från 0 procent till 3 procent. Kombinationen av en inflation som inte faller tillbaka tillräckligt snabbt och ny Riksbankschef, som under sin första presskonferens var tydlig i att toleransen för hög inflation är mycket låg, talar för att fler räntehöjningar ligger i korten. Riksbanken väntas höja med 50 punkter i april och det går i nuläget inte att helt utesluta ytterligare en höjning i juni, vilket skulle innebära en räntetopp mellan 3,5 och 3,75 procent.  

Effekterna på bolåneräntorna har varit lika tydlig som kraftfull. Genomsnittliga bolåneräntor, som för ett år sedan låg på strax under 1,5 procent, ligger idag runt 3,5–4 procent. Och med utgångspunkt i Riksbankens kommande höjningar talar det för att bolåne­räntorna toppar mellan 4,5–5 procent beroende på bindningstid. Det skulle motsvara de högsta nivåerna på nästan 15 år och sipprar ut till hushållen gradvis under året. Bland nya bolåntagare sker genomslaget ganska omgående då närmare 9 av 10 väljer rörligt på sina bolåneräntor medan det för de med bundna löptider kan komma som en något större chock när löptiden går ut. Som bolåntagare bör inställningen vara att ränteläget kommer bli fortsatt ansträngt innan det stabiliseras på en betydligt högre nivå än vi vant oss vid under senaste decenniet. Nedgångarna dröjer sannolikt till slutet av 2024 och då handlar det snarare om boräntenivåer mellan 3–3,5 procent som blir det nya normala medan de extremt låga räntenivåerna tillhör det förflutna.

I rollen som privatekonom är det min uppgift att försöka tyda det ekonomiska läget utifrån hushållens perspektiv. Ibland innebär det att budskapen blir positiva och ibland något tuffare. I dagsläget är budskapet att tuffa tider står för dörren med både urgröpta plånböcker och högre boendeutgifter i centrum. Men det betyder inte att det inte finns gott om verktyg att tillgå för att lätta på situationen, för det finns det.

1. Se över räntekorgen och ta höjd för högre ränteutgifter. Det gäller oavsett om du har rörligt eller bundet då många står inför beslutet att binda om sina bolån under året. Räntesättningen är individuell och bör se till hela din ekonomiska situation. För vissa som har små marginaler kan det finnas skäl att binda bolånet för att skapa en del stabilitet i utgifterna. I det fallet bör man snarare se bundet på 3–5 år som en försäkring. Men för de flesta handlar det om att rida ut räntevågen och anpassa plånboken till ett tuffare ränteklimat som kommer stabiliseras under andra halvåret.  
2. Ta vara på elstöd, skatteåterbäring och sparande. För de flesta finns goda anledningar att se över sin buffert och anpassa sin ekonomi till en ny verklighet.
3. Ansök om en tillfällig amorterings­lättnad ifall dina ekonomiska förutsättningar förändrats drastiskt till följd av höga elräkningar.
4. Prioritera hårt bland de rörliga utgifterna. Många bäckar små bör vara den privatekonomiska ledstjärnan för att hitta utrymmet.
5. Ta kontakt med banken för att se över hela din ekonomi och stå väl rustad för resten av 2023. 

Med dessa verktyg kan man förhoppningsvis hitta en del plånboks­lättnader, men också minska på den ekonomiska stressen och ångesten som många upplever i dagsläget.