Boränteråd februari: Stabila ränteutsikter trots kortsiktig turbulens

­‏2 feburari 2026

Lugnet på den geopolitiska dagordningen blev kortvarig. Januari präglades av militär upptrappning, hög volatilitet på stabila råvaror som guld och silver, ett höjt tonläge och hot om nya tullar från USA mot delar av Europa. Kommer även ränteutsikterna att omkullkastas eller kvarstår räntestabiliteten under våren?

Trump nyser men marknaden undviker förkylning

Efter ett exceptionellt 2025, inte minst på det geopolitiska planet, väntades en lugn och stabil inledning på 2026. I stället började USA året med en militär operation i Venezuela och avsatte president Maduro. Därefter höjdes tonläget mot Europa när USA hotade med att ta över Grönland. Ett hot som några dagar senare dämpades efter ett mycket uppmärksammat tal på Världsekonomiskt Forum i Davos där han tonande ner risken för ett militärt ingripande. Tullhoten mot delar av Europa, däribland Sverige, drogs sedermera tillbaka.

I fjol när Trump annonserade handelstullar mot omvärlden rasade börsen och tillväxtutsikterna justerades ner. Dollarn försvagades och amerikanska långräntor steg, båda som en effekt av högre osäkerhet. Den här gången var effekterna mer begränsade. Börsen föll endast ett par procent, såväl i Sverige som i USA. En förklaring är att lösningen kom kort efter de första utspelen. En annan är att marknaden i allt högre grad börjat anamma devisen ”TACO” (Trump Always Chickens Out). Det innebär att reaktionerna oftast blir måttliga då investerare förväntar sig att Trump kommer dra tillbaka många av de förslag och utspel som skapar oro. Under månadens sista dagar flyttades fokus från geopolitik till Trumps nominering av Kevin Warsh som ny ordförande för den amerikanska centralbanken. Ett besked som många ekonomer väntat på för att se om Feds nästa steg är i riktningen av ett fortsatt politiskt oberoende eller inte. Marknadseffekterna tolkar nomineringen som ett steg i trygghetens tecken med en stärkt dollar som resultat. Sammantaget har alltså Trumps oroligheter hittills fått begränsade effekter på finansmarknaderna och världsekonomin undviker därmed en förkylning.

Återhämtningen har fått fäste

Under 2025 stod svensk exportsektor emot osäkerheten väl. Under hösten steg framtidstron bland företag vilket i kombination med fler lediga jobb hos arbetsförmedlingen och växande anställningsplaner vittnar om att återhämtningen fått fäste i svensk ekonomi. Ytterligare en viktig drivkraft för ekonomin är hushållens konsumtion. Under ett par år har återhämtningen uteblivit när hushåll prioriterat sparande framför konsumtion. Men under hösten började konsumtionen ta fart och mycket talar för att den kommer fortsätta på den inslagna vägen även under våren, inte minst drivet av en privatekonomisk medvind. Stegvisa skattesänkningar ökar plånboksutrymmet hos hushållen. Därtill har inflationen dämpats rejält vilket i kombination med stigande löner förbättrar köpkraften ytterligare. Tillsammans borde det lyfta framtidstron och få fler hushåll att våga konsumera. Arbetsmarknaden är dock en del av de privatekonomiska utsikterna som fortfarande agerar orosmoln. Arbetslösheten ser ut att ha fastnat på höga nivåer och även om en del ljusglimtar börjar synas så är det en utveckling som kan bromsa återhämtningen.

Riksbanken lyhörd men lagt kort gäller

Riksbankens beslutade, som väntat, att lämna styrräntan oförändrad i samband med det senaste räntebeskedet. Den starka kronan lyfts dock som något som kan pressa ner inflationen ytterligare vilket kan öppna dörren för ytterligare en sänkning. Men samtidigt väljer Riksbanken att belysa den expansiva finanspolitiken som kan verka i motsatt riktning. SEB:s prognos är att styrräntan hålls oförändrad till slutet av 2027. Alltså kan hushållen förvänta sig en längre period av räntestabilitet. Mycket kan såklart hända på vägen men utsikterna för stabila korträntor är goda. Vad väntas hända med långa räntor då? I närtid kan även dessa pressas ner något när USA går fram med räntesänkningar. Allt eftersom fler sänkningar blir verklighet så kommer drivkrafterna att skifta tillbaka till de långsiktiga förutsättningarna. Då blir det återigen aktuellt att hålla kolla på framtida tillväxt, inflation och större lånebehov. Alla dessa väntas driva upp långa räntor och därmed göra att bundna bolåneräntor stiger från dagens nivåer. Sammantaget kan vi konstatera att det nog inte blir sista gången geopolitisk osäkerhet kommer upp på agendan. Men samtidigt ser ränteläget ut att visa på god motståndskraft och verkar hittills se förbi den kortsiktiga turbulensen.