Boränteråd: Tuffa boendetider trots stundande räntetopp
1 september 2023
Den mest väntade lågkonjunkturen ser ut att till slut stå för dörren. Svensk ekonomi går in ett lugnare tempo och väntas krympa under 2023. Det mesta talar för att nedgången trots allt bli relativt mild när inflationen faller och räntetoppen blir ett faktum under hösten. Men vad innebär de nya konjunkturutsikterna för boendeekonomin?
De senaste 18 månaderna har svensk ekonomin genomgått en kraftig omställning. Inflationen har gröpt ur hushållens plånböcker och Riksbanken har höjt styrräntan från 0 procent till 3,75 procent i syfte att släcka brasan, vilket lett till alltmer deppiga framtidsutsikter hos både hushåll och företag. Under samma period har finanspolitiken behövt stå tillbaka för att inte driva på inflationen ytterligare. Sammantaget har det fått svensk ekonomi att börja krympa och i vår senaste konjunkturrapport (SEB Nordic Outlook) bedöms tillväxten minska med 1,2 procent under 2023. Det innebär att arbetslöshet väntas stiga något och att ekonomins kugghjul snurrar lite långsammare än vanligt. Men samtidigt finns mycket av den ekonomiska omställningen i backspegeln och inflationen fortsätter att falla vilket talar för att den efterlängtade räntetoppen nu står för dörren. Riksbanken väntas höja en sista gång i september till 4 procent för att sedan hålla räntan oförändrad fram till runt halvårsskiftet 2024.
Den historiska räntehöjningscykel som nu ser ut att gå mot sitt slut har stressat mångas plånböcker. För bolåntagare innebär det att räntekostnaderna blivit tre gånger högre på bara 18 månader. Det har gjort hushållen mycket mer försiktiga när det kommer till att ta på sig mer skuld vilket då pressar ner den allmänna efterfrågan på bostadsmarknaden. En marknad som efter en rejäl nedgång under 2022 visat på en oväntad motståndskraft under vårkanten. Den stora visningshelgen har precis passerats och ska ses som ett första riktigt eldprov för bostadsmarknaden. Vår bedömning är att det fortfarande finns utrymme för ytterligare nedgångar fram mot årsskiftet. Därefter väntar en försiktig återhämtningsresa i takt med att konjunkturen tar fart igen och hushållen återfår sin köpkraft.
Vad innebär då den här nya ekonomiska spelplanen för hushållen och deras boendeekonomi? Om vi börjar med hushållens beredskap för att hantera en lågkonjunktur. Varje år genomför vi på SEB ett ekonomiskt stresstest för den genomsnittliga barnfamiljen och i den senaste rapporten kan vi konstatera att det för en barnfamilj boende i villa väntas den extra utgiftssmällen under 2022 och 2023 uppgå till nästan 100 000 kronor. För 2023 väntas utgiftssmällen för bolåneräntor, matkasse, drivmedel och elräkning bli drygt 20 000 kronor mer än rekordåret 2022. Det innebär att hushållen behöver hantera knappt 2 000 kronor i extra utgifter varje månad under hela 2023. Förändringen är inte lika stor men utmaningen ligger i att många behövt dränera sina sparbuffertar under senaste året. I kombination med svajiga elpriser som skapar en del osäkerhet för många bör man ställa in sig på en fortsatt tuff period för boendeekonomin.
Genomsnittliga bolåneräntor väntas toppa strax under 5 procent för att sedan börja röra sig ner i takt med att Riksbanken sänker styrräntan i mitten på nästa år.
Däremot finns några ljusglimtar att se fram emot. Genomsnittliga bolåneräntor väntas toppa strax under 5 procent för att sedan börja röra sig ner i takt med att Riksbanken sänker styrräntan i mitten på nästa år. Bundna bolåneräntor kommer sannolikt att pressas ner redan under vårkanten när långa räntor väntas sjunka i takt med att USA inleder räntesänkningar. Sammantaget kan alltså bolåntagare inte ropa faran över ännu. Det privatekonomiska stålbadet kommer hålla i sig under vintern. I turbulenta tider handlar det om att verkligen klamra sig fast vid de privatekonomiska grunderna. Boendebuffert bör vara högst upp på prioriteringslistan. Utrymmet finns, men det måste ske på bekostnad av andra utgifter. Med tuffa men sunda prioriteringar bör bolåntagare försöka sätta av skillnaden mellan bankernas KALP-ränta (ca 7 procent) och den faktiska bolåneräntan (ca 5 procent). För ett bolån på 2 miljoner kronor skulle det motsvara runt 3 000 kronor/månaden. I bästa fall kommer pengarna inte behövas till det men hellre ta höjd för tuffa tider och minska risken för tråkiga överraskningar i vinter.
