Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Boränteråd dec 2022: Ett tufft bostadsekonomiskt år går mot sitt slut

Vy över Stockholm täckt av snö.

2022-12-01

Bostadsåret 2022 går till historien som ett av de tuffaste privat­ekonomiska åren i modern tid. Året då en perfekt storm svepte in över hushållen i form av höga el- och matpriser samt kraftiga ränte­höjningar. En utveckling som fått konjunkturen och bostads­marknaden i gungning. Men trots dystert bokslut för 2022 finns gott om privat­ekonomiska verktyg att tillgå för hushållen.    

Svensk ekonomi har under det senaste året genomgått en tuff prövning. De höga elpriserna har fortplantat sig i ekonomin och fått priserna att stiga på bred front. Inflationen har sen dess seglat upp till nivåer runt 10 procent. Ett minst sagt bryskt uppvaknande för många hushåll som nu fått se sin köpkraft kraftigt reducerad efter ett decennium av stigande reallöner. Den höga inflationen har fått Riksbanken, vars mål är att hålla inflationen runt 2 procent, att snabbt ändra riktning i ränte­politiken. Från nollränta, så sent som i april, till en styrränta på 2,5 procent i slutet av november vilket har mer än dubblerat bolåne­räntorna jämfört med inledningen på året.

Enligt vår senaste konjunktur­rapport Nordic Outlook bedömer vi att inflationen toppar i början på nästan år vilket med största sannolikhet kommer leda till att Riksbanken höjer styrräntan ytterligare en gång i februari för att sen lätta på räntebromsen vid 2,75 procent. När hushållen pressas från flera håll drar många åt svångremmen och både skuldaptit och konsumtion bromsar in. Den sammantagna effekten av mer återhållsamma hushåll blir att tempot och aktiviteten i ekonomin skruvas ner vilket innebär att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur under 2023 för att sen återhämta sig under 2024.

Parallellt med att ekonomin visat på tydliga tendenser att bromsa in har också bostads­marknaden blivit lidande. Sen toppen i mars har bostads­priserna fallit med 14 procent och det mesta talar för att fallet kan bli så stort som 20 procent innan priserna stabiliseras, då på en nivå som påminner om den före pandemin.

Trots ett tufft privat­ekonomiskt år har många bolåntagare hanterat utvecklingen väl och det finns gott om verktyg att tillgå för den som vill rusta boende­ekonomin i tider av hög osäkerhet.

  1. Det första steget går via ett sunt agerande på bostads­marknaden som innebär att den klassiska privat­ekonomiska grundregeln – sälj först och köp sen – aldrig varit viktigare. Genom att sälja först skapar man en ekonomisk trygghet och minskar risken att förköpa sig i nästa skede.
  2. En av de viktigaste plånboks­frågorna för många bolåntagare är räntekorgen och många ställer sig nog frågan om man har missat tåget att binda. Om vi enbart ser på frågan ur ett pris­perspektiv så är svaret ja. I dagsläget är det fördel rörligt eftersom det för de flesta skulle kosta runt en procent­enhet att gå från rörligt till bundet. Men, räntebesluten är sällan svartvita. Det är svårt att sätta pris på trygghet, förutsäg­barhet och lugnet som en fast räntekostnad kan ge ett hushåll. Ett pris som tenderar att stiga i tider av hög ekonomisk oro. Det innebär att det fortfarande finns goda argument att binda delar av bolånen, dock bör beslutet i första hand styras av ekonomiska preferenser.
  3. För hushåll som sett eller riskerar att se sin ekonomiska situation drastiskt försämras till följd av kraftiga elpriser, arbetslöshet eller sjukdom finns möjligheten att ansöka om tillfällig amorterings­lättnad i upp till tre månader. En ventil som kan komma till användning under tuffa ekonomiska perioder.
  4. Sist men inte minst går vägen mot en sund boende­ekonomi genom att orka hålla i sparandet även i tuffa tider. Den motstånds­kraft som hushållen uppvisar för tillfället kommer till stor del från en sund sparkultur. Utrymmet finns hos de flesta och även om ränteläget är betydligt högre än många vant sig vid de senaste åren är det en bra bit upp till bankernas KALP-ränta (kvar-att-leva-på). Alltså den ränta som bankerna räknar med att du som bolåntagare bör klara av (6–7 procent). Genom att i så stor utsträckning som möjligt försöka spara skillnaden mellan stressränta och faktisk bolåneränta kan många successivt bygga upp en extra trygghet.

Med dessa verktyg kan du känna dig lugn och bygga upp en sund boende­ekonomin som håller likväl under dystra som ljusa bostads­ekonomiska tider.

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Experter från SEB och Bjurfors kommenterar bolånemarknaden

SEB:s privatekonom Américo Fernández och Bjurfors VD Fredrik Kullman frågas ut av Gustav Egerö, ansvarig för SEB:s bolåneerbjudande, om bolån och fritidshus. Filmen är 17:17 minuter lång.  

Customer service