Äga fritidshus ihop – en utmaning
Att äga fritidshus ihop med andra är vanligt i dag. För att undvika bråk är det viktigt att redan tidigt bestämma vad som gäller.
Det är inte ovanligt att personer äger en fritidsfastighet tillsammans med andra, ofta med familjemedlemmar, som syskon. Vanligen har de fått fastigheten genom gåva eller testamente. Bakgrunden är oftast ett resultat av föräldrarnas rättvisetankar eller deras lösning på att förhindra ett komplicerat arvskifte mellan syskonen. Med tanke på att priserna är höga på fritidshus kan även ett samägande mellan vänner vara en lösning.
– I båda fallen står samtliga delägare inför en utmaning. Det finns en hel del problem som kan uppstå på vägen. Till exempel hur nyttjandet av fritidshuset ska fördelas och hur uppdelningen av kostnader rörande underhållet och drift ska ske. Och det kanske svåraste: vad händer när någon av delägarna vill sälja sin andel? säger Stefan Wyser, SEB private banking jurist.
Har parterna inte avtalat annat så regleras samägande av både fast och lös egendom av lagen om samäganderätt.
– Den innebär kortfattat att alla, oavsett andel, har lika rätt att nyttja och besluta i frågor rörande fastigheten. Det måste råda fullständig enighet. Majoriteten kan alltså inte råda över minoriteten. Akuta förvaltningsåtgärder kan emellertid beslutas utan att först inhämta samtligas samtycke, säger Stefan Wyser.
Kan man inte komma överens erbjuder lagen lösningar såsom till exempel rätt för part att ansöka om en god man hos tingsrätten. Den gode mannen kan sedan förvalta fastigheten och även på delägares begäran sälja fastigheten genom en offentlig auktion. Samtliga kostnader för gode mannen fördelas mellan delägarna. Det kan tilläggas att inget hindrar att delägare får vara med och bjuda på auktionen om fastigheten.