Boränteråd december: Privatekonomiskt bokslut med ränta och amortering i fokus
2 december 2024
Ytterligare ett privatekonomiskt år går mot sitt slut och när dimman lagt sig kommer 2024 att framstå som räntesänkningarnas år. En utveckling som dessutom väntas spilla över på 2025. Men under nästa år kan även makrotillsynspolitiken bli en privatekonomisk bubblare värd att hålla koll på.
Efter ett par tuffa privatekonomiska år blev 2024 året då den ekonomiska återhämtningen skulle ta fart. Inflationen sjönk succesivt ner till och förbi inflationsmålet. De allt tydligare signalerna om att inflationsmonstret var besegrat blev startskottet för Riksbankens räntesänkningar. I maj kom första sänkningen och därefter har beslutsfattarna på Brunkebergstorg nästintill sänkt vid varje penningpolitiskt möte och i december väntas årets sista räntesänkning. Det skulle pressa ner styrräntan till 2,50 procent vid årsskiftet för att sedan sänkas ytterligare ett par gånger under våren 2025 och bottna vid 2 procent. Nedgången har gett tydligt avtryck i genomsnittliga bolåneräntor som i skrivande stund ligger strax under 4 respektive 3 procent för en rörlig 3-månadersränta och en bunden 3-årsränta. För den med rörligt på sitt bolån väntas nedgången under 2024 ha sänkt räntekostnaderna med drygt tusenlappen per miljon i bolån.
Många gånger har hushållens höga räntekänslighet målats upp som en svaghet vid stigande ränteläge. Men i omvänd ordning borde denna räntenedgång givit många hushåll en skjuts i plånboken samt fått konsumtionen och tillväxten att ta fart. Trots detta har genomslaget i svensk ekonomi varit måttlig under året och vid många tillfällen har konsumtions- och tillväxtsiffror varit en besvikelse. Återhämtningen har alltså uteblivit. Hushållen har i stället valt en mer avvaktande strategi med en mer återhållsam konsumtion, när varor och tjänster blivit permanent dyrare, och ett ökat sparande när buffertar dränerats.
Ytterligare en effekt av hushållens dämpade beteende är att bostadsmarknaden fortfarande väntar på ny energi och en tydlig riktningsförändring. Under åretsförsta halva var såväl aktivitet som omsättning svag medan den under andra halvan fått nytt bränsle och därmed gett prisutvecklingen en skjuts. Efter ett par år av höga räntekostnader, svajiga energipriser och höga levnadskostnader är det naturligt att återhämtningen tar tid. Men under 2025 väntas optimismen tillta när räntorna bottnar och tillväxten tar fart. Dessutom kan ytterligare en privatekonomisk bubblare ge nytt liv åt bostadsmarknaden – mer generösa amorteringskrav och bolånetak.
Makrotillsynsutredningens åtgärder
I början på november presenterade Makrotillsynsutredningen ett paket av åtgärder. I korthet föreslås:
Ett höjt bolånetak, från dagens 85% till 90% vilket innebär att bolåntagare endast behöver 10 procent i kontantinsats vid köp av bostad.
Sänkta amorteringskrav genom att ta bort det skärpta amorteringskravet (1% vid lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten) samt ersätta nuvarande amorteringskrav (2% vid belåning mellan 70 - 85 procent) med ett enhetligt krav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent.
Skuldkvotstak i kombination med en ”flexibilitetkvot”. Det föreslås reglera skuldnormen till 5,5 gånger årsinkomsten med viss möjlighet för flexibilitet av bankerna.
Ur ett privatekonomiskt perspektiv finns både för- och nackdelar med förslagen. Ett ökat bolånetak riskerar att normalisera en högre belåningsgrad på bostadsmarknaden vilket i kombination med högre räntor och fallande bostadspriser kan skapa en del problem för hushållsekonomin. Vinnarna på en sådan förändring är i det korta perspektivet yngre hushåll som inte hunnit spara ihop till 15 procent kontantinsats. I ett längre perspektiv är nog effekten begränsad då ett högre bolånetak väntas leda till högre bostadspriser. Reducerade amorteringskrav är mer förknippat med fördelar. Eftersom amorteringskravet inte slopas helt bibehålls en viss amorteringskultur. Men samtidigt möjliggör minskad amortering att fler hushåll kan bygga upp buffertar och andra investeringar som dessutom bidrar till högre diversifiering i hushållens sparportföljer.
Vad är nu nästa steg? Ska man räkna hem dessa lättnader?
Nej, först ska förslagen remitteras (sannolikt i vår). Därefter ska det förhandlas mellan regerings- och samarbetspartier vilket innebär att processen kan bli utdragen. Bolåntagare och eventuella nya bostadsköpare bör därför inte räkna hem dessa i nuläget och i stället basera sina bostadsbeslut på dagens ekonomiska förutsättningar. Låt Privatekonomen följa utvecklingen av dessa förslag och lägg din värdefulla tid på att hitta julstämningen med lussebullar och glögg. God jul!
Här hittar du allt du behöver veta när du vill ansöka om bolån, ändra ditt bolån eller flytta ditt bolån till oss. Du hittar också information om våra boräntor, hur bolån fungerar och vårt gröna bolån.
Här kan du se och jämföra våra aktuella bolåneräntor. Kom ihåg att hos oss är din bolåneränta individuell och kan därför bli lägre än vår ordinarie ränta.
Vi får många frågor om bolån från kunder som funderar på att köpa bostad eller som vill ändra ett befintligt lån. Här har vi samlat svar på några av de vanligaste frågorna vi får.
