Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Boränteråd juli 2022: En dubbelhöjning leder oss in ett nytt ränteklimat

Två personer framför ett vitt hus.

2022-07-01

Riksbanken höjer styrräntan till 0,75 procent och signalerar fler räntehöjningar till hösten för att i början på nästa år ligga runt 2 procent. Utan tvekan ett nytt ränteklimat som kommer testa hushållens motståndskraft och utmana konjunkturen som redan börjat visa tecken på lågkonjunktur. För dig som bolåntagare gäller det att stresstesta hela privatekonomin och fundera på vilken räntekorg som passar bäst.

Styrräntan höjs för att dämpa inflationen

De ekonomiska utsikterna ser allt dystrare ut efter att inflationen fortsatt överraska på uppsidan och ligger nu på den högsta nivån sedan 1991(KPIF 7,2 procent). De breda prisuppgångarna har sedan flera månader gröpt ur hushållens plånböcker vilket i förlängningen riskerar att hämma konsumtionen när hushållen behöver dra åt svångremmen. Trots att konjunkturen nu står och väger är det fortfarande inflationen som är centralbankens överordnade mål och därför beslutade Riksbanken att dubbelhöja styrräntan, från 0,25 procent till 0,75 procent. Det var ett väntat besked och är den största höjningen på 22 år vilket tydligt signalerar att inflationsbekämpning ligger högst upp på agendan. Därtill aviserade Riksbanken fler höjningar till hösten och styrräntan förväntas ligga runt 2 procent i början på 2023. Även om den enskilda räntehöjningen inte förväntas påverka inflationen i någon större utsträckning i det korta perspektivet så skapar det tydligare signaler om att ränteläget är på uppgång, och det ganska snabbt. En utveckling som spiller över på övriga räntor i ekonomin och där är bolåneräntorna inget undantag.

Signaler om fler höjningar till hösten

Först och främst bör du som bolåntagare vara medveten om att bolåneräntorna påverkas av fler faktorer än bara Riksbankens enskilda höjningar/sänkningar. Men en rimlig ledstjärna bör vara att de rör sig i samma riktning, och ganska ofta i ungefär samma utsträckning. Vad kan man då dra för slutsats av Riksbankens senaste höjning och tydliga signaler om en styrränta runt 2 procent i början på 2023? Den enkla slutsatsen är vi kan sätta punkt för den historiskt låga räntemiljö som färgat en hel generation på bostadsmarknaden under det senaste decenniet. Den slutsatsen kan också vara en ledstjärna när det kommer till valet mellan rörligt och bundet. I dagsläget ligger den genomsnittliga 3-månaders bolåneräntan runt 1,7 procent (enligt SCB) jämfört med en genomsnittlig bunden ränta på mellan 1–5 år strax under 3 procent. Riksbankens styrränta förväntas höjas fram till den neutrala (varken expansiv eller åtstramande) nivån runt 2 procent. Det medför en höjning med runt 1–1,25 procentenheter från dagens styrränta på 0,75 procent vilket grovt räknat skulle leda till en rörlig 3-månaders ränta på strax norr om 3 procent samtidigt som de bundna fortsätter upp i liknande takt. Det innebär att det utifrån en strikt ekonomisk synvinkel är fördel för den rörliga jämfört med bundna. Dock ska man ha med sig att den rörliga räntan förändras snabbt då den ”binds” om efter 3 månader och kan därför ibland upplevas som dyrare än de bundna. För de hushåll som ändå önskar att binda bör argumentet snarare handla om tryggheten och transparensen som en bunden bolåneränta medför. Ett argument som inte är att förminska i dessa tider.

Konkreta tips för dig som har bolån

Sammantaget ser det onekligen ganska dystert ut på den privatekonomiska fronten. Men det finns en del konkreta steg som alla bolåntagare kan ta för att minska den ekonomiska oron och stärka motståndskraften inför ett ekonomiskt osäkert klimat. Fortsatta räntehöjningar ligger i korten men det är fortfarande en bra bit upp till de bolåneräntenivåerna, runt 6–7 procent, som bankerna räknar med i bolånekalkylen. Som bolåntagare bör du identifiera din individuella (ränte) smärtgräns och anpassa kostymen redan nu. Konkret innebär det att räkna vid vilken boräntenivå det börjar bli ansträngt. När den nivån är identifierad kan du med fördel ta mellanskillnaden och börja spara ihop till en räntebuffert. Om du därtill bor i villa och har bil bör samma stresstest göras på uppvärmningskostnaden och drivmedelsutgifterna. Genom att stresstesta privatekonomin och ha en sund kombination av både räntebuffert och amortering bygger du upp en trygghet som gör att din ekonomi kan stå stadigt när ränteklimatet växlar upp.

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Experter från SEB och Bjurfors kommenterar bolånemarknaden

SEB:s privatekonom Américo Fernández och Bjurfors VD Fredrik Kullman frågas ut av Gustav Egerö, ansvarig för SEB:s bolåneerbjudande, om bolån och fritidshus. Filmen är 17:17 minuter lång.  

Customer service