Boränteråd april: Dimman tätnar framför ränteutsikterna

Samtidigt finns tydliga motkrafter. Även om den svenska ekonomin började återhämta sig i fjol är trycket fortfarande dämpat, vilket innebär att vi inte står inför en utbuds- och efterfrågedriven inflation såsom under 2022. Inflationen har varit låg och stabil, och inflationsförväntningarna är fortsatt väl förankrade. Företagens prissättningsplaner pekar inte heller på några större prishöjningar i närtid och med försiktiga hushåll minskar också möjligheterna. Dessutom bidrar den sänkta matmomsen till att hålla tillbaka prisökningstakten på livsmedel, en viktig komponent i hushållens konsumtionskorg.

Riksbanken öppnar för alla utfall

Mitt i denna turbulens var det dags för Riksbanken att lämna sitt räntebesked. Styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent, men signalbilden var ovanligt bred. Dörren öppnades både för sänkningar och höjningar framöver, utöver ett huvudscenario med oförändrad styrränta. Det markerar en tydlig förändring jämfört med hur Riksbanken brukar kommunicera. Osäkerheten har ökat för alla.

Marknaden ser inflationsrisk, då stiger räntorna

Trots motverkande inflationskrafter har finansmarknaden under den senaste månaden valt att fokusera på risksidan. Det har lett till stigande marknadsräntor. De långa marknadsräntorna styr i stor utsträckning prissättningen på bundna bolåneräntor, i synnerhet de med längre löptider. Eftersom dessa stigit har de flesta banker successivt höjt sina bundna bolåneräntor. En genomsnittlig treårig bunden ränta, som låg kring 2,88 procent i februari, väntas nu snarare röra sig runt 3 procent under våren. Men inflationsrisken prisas främst in för närtiden, vilket har satt stor press på korta marknadsräntor. Utvecklingen på dessa räntor kan närmast beskrivas som dramatisk. Stibor, bankernas referensränta, speglar de kortsiktiga upplåningskostnaderna. Den har stigit från 1,96 till 2,19 procent sedan årets början. Det motsvarar i praktiken nästan en hel räntehöjning, trots att styrräntan formellt varit oförändrad. Som en följd har vissa banker justerat upp sina rörliga bolåneräntor, ofta med omkring 0,15 procentenheter. Det är i linje med hur bolåneräntor historiskt tenderar att röra sig i takt med eller i förväntan om förändringar i styrräntan.

Vad betyder det för bolåntagare?

Frågan många nu ställer sig är vad dessa snabba och svårtolkade rörelser innebär för räntebeslutet framåt. Kommer styrräntan att sänkas i ett läge där hushållen håller igen och kriget avslutas utan varaktigt avtryck på inflationen? Eller höjas till följd av mer långvarigt höga energipriser och en svagare krona? Det enkla och ärliga svaret är att det är omöjligt att veta. Mycket avgörs av hur långvarig den geopolitiska oron blir och där finns lika många scenarier som bedömare. Men bolåntagare ska inte behöva vara geopolitiska experter för att fatta beslut om sina räntekostnader. I stället finns det skäl att luta sig mot klassiska privatekonomiska principer:

1. Den som planerar att flytta inom kort har sällan mycket att vinna på att binda – rörlig ränta är oftast det mest flexibla valet.
2. Den med små marginaler och behov av stabilitet bör överväga bundet. Att sprida bindningstider kan dessutom minska risken ytterligare.
3. Den med större marginaler har historiskt gynnats av rörligt men dagens läge förändrar kalkylen något. 

Snarare än att försöka förutspå vilken ränta som blir billigast kan det vara klokt att se bundet som en form av försäkring. I en tid där geopolitik, energipriser och finansiella marknader rör sig snabbt och ofta oväntat, har osäkerheten blivit ett normaltillstånd. Därför kan det finnas ett värde i att skapa stabilitet där det faktiskt går. Boendekostnaden är en av få delar av privatekonomin som går att ”låsa” och därmed göra mer förutsägbar. Sett ur det perspektivet finns det i dagens läge goda argument för bundna räntor, inte som en spekulation utan som ett sätt att köpa trygghet.