Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Boränteråd okt 2022: Efter en historisk räntehöjning - vad händer nu?

Två personer framför ett vitt hus.

2022-10-03

Riksbankens senaste höjning av styrräntan till 1,75 procent bekräftar skiftet i det svenska räntelandskapet. Efter nästan ett decennium av extremt låga räntor väntar nu fler räntehöjningar till hösten i syfte att släcka en pågående inflationsbrasa. Bolåntagare kommer se sin boendekalkyl testas när elräkningar går mot rekordnivåer och bolåneräntor pressas upp.

Det svenska räntelandskapet ställer om till en ny verklighet som kommer testa bolåntagare, bostadsmarknad och svensk ekonomi. Efter nästan ett decennium av extremt låga räntor, som många bolåntagare utgått ifrån skulle vara för evigt, går Riksbanken nu i kraftig marsch mot nya nivåer. I september höjde Riksbanken styrräntan med en hel procentenhet, vilket motsvarar fyra gånger så mycket som vi historiskt vant oss vid att en räntehöjning motsvarar (0,25 procentenheter). Anledningen bakom den kraftiga omläggningen är inflationen. Den har ännu inte toppat och rör sig i bestämd takt upp till nivåer som vi inte sett sen början på 90-talet. Bolåneräntorna har följt med i utvecklingen. En genomsnittlig bolåneränta ligger idag runt 2,7 procent vilket kan jämföras med inledningen av året då samma ränta låg runt 1,5 procent – en ökning med närmare 80 procent. Enkelt utryckt har alltså räntekostnaden för att dra runt ett bolån nästan fördubblats på bara 9 månader. I kombination med höga elpriser och kraftigt stigande matpriser har hushållen dragit i handbromsen vilket syns tydligt i såväl konsumtion, framtidstro och boprisutveckling.

Inför hösten och vintern ligger ytterligare räntehöjningar i korten för Riksbanken. Enligt deras prognos kan styrräntan mycket väl hamna runt 2,5 procent i början på nästan år. Det är en helomvändning i jämförelse med prognosen i början på året som då förutsåg nollränta till mitten av 2024. Vad innebär det här skiftet för bolåneräntorna och i förlängningen boendeekonomin? Grovt räknat har vi alltså mellan 0,75 och 1,0 procentenhet i ytterligare höjningar från Riksbanken under de närmaste 6 månaderna. En rimlig utgångspunkt bör därför vara att den rörliga 3-månadersräntan stiger i motsvarande utsträckning. Förmodligen något mindre, men en viktig utgångspunkt för att ha lite luft i prognosen. Därtill har de bunda bolåneräntorna, som var de första att stiga för nästan ett år sedan, börjat dämpas något. Dessa styrs i större utsträckning av de långsiktiga förutsättningarna och utvecklingen av marknadsräntorna vilket innebär att den stora uppgången till största del är bakom oss. Det innebär att vi under den närmaste halvåret kan förvänta oss att den rörliga tremånadersräntan och bundna löptider rör sig allt närmare varandra. Vid en första anblick kan ränteutvecklingen uppfattas ganska dyster men det är fortfarande en bra bit kvar till bankernas kalkylränta på 6–7 procent och ännu längre till 90-talets bolåneräntor på 14–16 procent. Även om det alltid är svårt att göra prognoser om framtiden så talar ändå det mesta för att bolåneräntor runt 3–4 procent i snitt för den rörliga och 4–5 procent för bundna löptider kommer tillhöra det nya normala. I praktiken innebär det att hushållens räntekostnader kan bli upp till tre gånger högre än under inledningen på året.

Hushåll och bolåntagare står utan tvekan inför en tuff vinter när räntekostnader, matkasse och elräkning tar en allt större del av den månatliga budgeten. Då är det viktigt att stå stadigt och bygga upp såväl trygghet som förutsägbarhet i privatekonomin. Som alltid bör det först och främst vara de egna ekonomiska förutsättningarna och riskpreferenser som ska vägleda vid räntebeslutet. I dagsläget är det fördel för den rörliga tremånadersräntan. Även om Riksbankens räntepolitik i första hand kommer slå igenom på den under hösten så behöver bolåntagare betala en tydlig premie för att i dagsläget gå från rörligt till bundet. Det innebär dock inte att tåget för att binda har lämnat stationen. Skillnaden är att argumentet i första hand handlar om trygghet och förutsägbarhet som en bunden bolåneränta medför snarare än pris. I tider av hög ekonomisk osäkerhet, som vi just nu upplever, är det inte ett argument att underskatta.

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Experter från SEB och Bjurfors kommenterar bolånemarknaden

SEB:s privatekonom Américo Fernández och Bjurfors VD Fredrik Kullman frågas ut av Gustav Egerö, ansvarig för SEB:s bolåneerbjudande, om bolån och fritidshus. Filmen är 17:17 minuter lång.  

Customer service