Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

 

Boränteråd mars: Frågan är inte om, utan när räntorna sänks

1 mars 2024

Frågan är inte om, utan när räntorna sänks. Med våren runt knuten och en Riksbank som allt tydligare börjar öppna dörren för räntesänkningar har återigen frågan om bundet eller rörligt väckts till liv. Ett räntebeslut som påverkar plånboken men som också kan ge en viss sinnesro under ett fortfarande ganska ovisst ekonomiskt läge.

Det ekonomiska året har inletts med en del blandande konjunktursignaler. Det mesta talar dock fortfarande för fler ljusglimtar än orosmoln. Inflationen fortsätter på sin nedåtgående trend, Riksbanken har ändrat tonläge och öppnar allt tydligare upp för att en första räntesänkning kan bli aktuellt till sommaren och hushållens framtidsoptimism går i uppåtgående riktning. Risken för bakslag kan dock ännu inte avfärdas. I USA och Europa har arbetsmarknad och inflation visat på viss motståndskraft vilket bland annat fått centralbankerna att avvakta med räntesänkningar. Det startar en kedja av reaktioner. Förväntningar om räntesänkningar skjuts på framtiden vilket pressar upp långa marknadsräntor som leder till högre upplåningskostnader för bundna bolåneräntor. Dessutom har marknaden skiftat och räknar nu med tre sänkningar från Riksbanken under 2024 i stället för fem sänkningar som var förväntasbilden runt årsskiftet. 

Om vi blickar fram mot sommaren så handlar inte frågan OM Riksbanken kommer sänka utan NÄR. SEB:s prognos är att Riksbanken går från ord till handling och sänker till sommaren, närmare bestämt i maj. Därefter kommer räntesänkningarna tillta och i slutet av 2025 väntas styrräntan ligga på 2,25 procent jämfört med dagens 4 procent. Om startskottet för räntesänkningar till slut blir maj eller juni beror dels på inflationen i Sverige, dels vad ECB väljer att göra under våren. Om Riksbanken går före ECB finns risken att kronan återigen försvagas vilket talar för att man förmodligen inväntar en första sänkning från den Europeiska centralbanken. Dessutom kan det uppstå bakslag i svensk inflation men då handlar det mer om att räntesänkningen skjuts på framtiden snarare än att man ändrar färdriktning.

Den evigt diskuterade frågan om rörligt eller bundet ställs på sin spets när ränteläget ser ut att börja skifta. För en gångs skull tänkte undertecknad vara så konkret som möjligt, givet vår nuvarande räntesyn. Om vi utgår ifrån att Riksbanken sänker successivt från i maj till slutet av 2025 – från 4 procent till 2,25 procent – och att den rörliga tremånadersräntan förändras i motsvarande utsträckning fast med en tremånadersfördröjning från varje sänkning. 

Vad lönar sig mest för plånboken, att ligga kvar på rörligt eller binda?

Jag utgår för enkelhetens skull från en genomsnittlig 3-månadersränta på 4,83 procent (januari) och en genomsnittlig 3-år bunden bolåneränta på 3,63 procent (januari). För den med ett bolån på 3 000 000 kronor väntas räntekostnaden i genomsnitt bli nästan 400 kronor lägre per månad under hela 3-årsperioden jämfört med att ligga kvar på rörligt. Ur ett rent kalkylmässigt perspektiv är det därmed fördel bundet. Om man samtidigt beaktar riskerna, som mestadels handlar om en senareläggning av räntesänkningarna så stärker det argumentet för att binda ytterligare. Plånbokseffekten för den som har rörligt skjuts på framtiden medan den lägre räntekostnaden som bundet medför kommer omedelbart. Dessutom finns ett säkerhetsargument att förhålla sig till. Många hushåll kämpar fortfarande med höga levnadskostnader och letar därmed med ljus och lykta efter lättnader i plånboken. Det gör att binda-argumentet stärks för de hushåll som behöver lägre räntekostnader här och nu. 

Med det sagt, ett räntebeslut är sällan så enkelt som en kalkyl. Den baseras på en prognos, alltså en bästa gissning om ett framtida ränteläge utifrån den data och information vi har idag. Räntesättningen är också individuell vilket gör att de räntenivåer som läggs in i just din kalkyl kan variera från fall till fall. Dessutom har historien lärt oss att förändringar kan komma både snabbt och oväntat. Därför bör man fatta räntebeslutet med en viss ödmjukhet och luta sig mot sina egna ekonomiska förutsättningar och riskpreferenser. För de flesta handlar det om att diversifiera ränteportföljen och välja en 50/50 mix som till viss del sänker räntekostnaden här och nu genom bundet men till viss del också följer med den rörliga räntan när den väl viker ner. 

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández