Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Boränteråd maj: USA:s tullkrig har förändrat ränteutsikterna

­‏2 maj 2025

En exceptionellt händelserik och finansiellt osäker månad kan nu läggas till i historieböckerna. USA:s ”Liberation day” och efterföljande tullkrig mot omvärlden fick börserna att skaka till rejält, dollarn att rasa och de globala tillväxtutsikterna att justeras ner. Nu är frågan om Riksbanken kommer behöva signalera räntesänkningar vid nästa möte för att visa att de står redo att stötta den ekonomiska utvecklingen.

Den andra april blev startskottet på en av de mest dramatiska månaderna på länge, i synnerhet utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Donald Trumps ”Liberation day”, där han presenterade nya tullar mot omvärlden, orsakade ett börsfall som storleksmässigt påminde om den vid inledningen av pandemin. Sedan dess har de så kallade reciproka tullarna mot omvärlden pausats i 90 dagar (med start den 10:e april) undantaget för Kina som i skrivande stund har 145 procent tull från USA. Försämrade handelsutsikter och risk för inflationsimpulser för USA fick den Internationella valutafonden (IMF) att kraftigt revidera ner tillväxtutsikterna för världens mäktigaste ekonomi och nu bedöms risken för en amerikansk recession vara hög.

I tider av hög ekonomisk osäkerhet tenderar dollarn att stärkas och räntan på amerikanska statsobligationer att sjunka eftersom investerare söker sig till trygga hamnar, vilket länge ansetts vara just amerikanska tillgångar. Effekten har nu varit den motsatta, vilket beror på att det är USA själva som står för osäkerheten. Istället har valutor till ekonomier som bedöms vara mer stabila, såsom den svenska, stärkts. Parallellt med detta har Europas aviserade försvarsupprustning stärkt trenden med en starkt svensk krona ytterligare, eftersom Sveriges försvarssektor har ett gott rykte och antas gynnas av upprustningen.

För svensk ekonomi innebär denna turbulens både direkta och indirekta effekter. Den främsta direkta effekten från tullar är en lägre efterfrågan på svensk varuexport. De indirekta effekterna kommer bland annat från en hög osäkerhet om framtiden. Det har bidragit till en lägre riskaptit hos hushållen. Det innebär dämpade utsikter för bostadsmarknaden och ett fortsatt stabilt sparbeteende med endast svagt stigande konsumtion som följdeffekt. Även om företagens förtroende ännu inte har påverkats i samma utsträckning som hushållens talar det mesta ändå för att den ekonomiska återhämtningen kan bli utdragen. Det har bidragit till lägre långa räntor, vilket även pressat ner långa bundna bolåneräntor något. Det efter en tid då det mesta talade för stigande bolåneräntor. Då kommer återigen Riksbanken in i spel.  

Bör Riksbanken stötta ekonomin genom att sänka styrräntan eller bör de avvakta och kanske till och med signalera en höjning för att verkligen få ner inflationen?

Marknaden gör bedömningen att Riksbanken kommer lägga större tonvikt vid konjunkturutsikterna och prisar in mellan 1-2 räntesänkningar under 2025. Hittills har dock Riksbanken valt en mer försiktig strategi och refererar ofta till att det behövs mer inkommande data för att tydligare välja riktning. Därför talar ändå det mesta för att Riksbanken väljer att hålla styrräntan oförändrad vid nästa penningpolitiska möte den 8:e maj men samtidigt hålla dörren öppen för eventuella sänkningar/höjningar framöver. Om något så skulle det osäkra konjunkturläget göra att risken främst ligger på nedsidan under andra halvåret 2025. Vad innebär det då för bolåneräntorna och för bolåntagarnas räntestrategi?

I skrivande stund ligger en genomsnittlig rörlig tremånadersränta på 3,02 procent medan en genomsnittlig 2 årig bunden ränta ligger på 3,09 procent. Kostnaden att binda är alltså mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Betyder det att man bör binda bolånen? Svaret är sällan entydigt. Den med små ekonomiska marginaler och som vill ha en sak mindre att oroa sig över när det gäller privatekonomin kan med fördel ta tillfället och binda delar eller hela bolånet. Den med större marginaler i sin ekonomi kan däremot ha lite is i magen och avvakta. Eventuellt kan den rörliga tremånadersräntan pressas ned ytterligare om Riksbanken väljer att gå fram med en sänkning under hösten. Men, släpp inte blicken på de bundna bolåneräntorna. Det har svängt kraftigt i april och det kan mycket väl hända igen. För den ränteintresserade innebär det att frågan om rörligt eller bundet lever vidare och kommer diskuteras flitigt under de närmaste månaderna.

Américo Fernández
Privatekonom, SEB

Américo Fernández

Privatekonom, SEB

Américo Fernández


Bolån – allt om bostadslån och boräntor

Här hittar du allt du behöver veta när du vill ansöka om bolån, ändra ditt bolån eller flytta ditt bolån till oss. Du hittar också information om våra boräntor, hur bolån fungerar och vårt gröna bolån.

Aktuella bolåneräntor

Här kan du se och jämföra våra aktuella bolåneräntor. Kom ihåg att hos oss är din bolåneränta individuell och kan därför bli lägre än vår ordinarie ränta.

Vanliga frågor om bolån

Vi får många frågor om bolån från kunder som funderar på att köpa bostad eller som vill ändra ett befintligt lån. Här har vi samlat svar på några av de vanligaste frågorna vi får.

Kvinna står vid ett skrivbord framför ett fönster
Upp Upp