Boränteråd: Riksbanken sätter punkt för sitt ränteexperiment

1 december 2023

Efter 8 räntehöjningar i följd meddelade Riksbanken till slut att man lämnar styrräntan oförändrad. Ett besked som får hushållen att dra en lättnadens suck efter att ha sett bolåneräntor mer än trefaldigas under de senaste två åren. Hushållen kan nu äntligen andas ut och ställa in sig på räntesänkningar, eller kan de det?

Det har gått 19 månader sedan Riksbanken startade det som har kommit att bli den mest aggressiva räntehöjningscykeln i modern tid. I april 2022 inleddes höjningarna i syfte att stävja en inflation på uppgång. Därefter blev det enkelhöjningar, dubbelhöjningar och till och med ”jumbohöjningar” (en hel procentenhet) vilket fått styrräntan att till slut toppa på 4 procent. Det är en utveckling som fått bolåneräntorna att gå från i snitt 1,5 procent till nästan 5 procent.

Eftersom drygt 60 procent av svenska bolåntagare har helt rörlig ränta på sina bolån så innebär det att höjningarna fått både en kraftig och ganska omgående effekt på boendeekonomin. De hushåll som gått mot strömmen och valt bundet, väljer i regel relativt korta löptider på mellan 1-2 år vilket innebär att även de har eller kommer känna av Riksbankens räntehöjningar närmaste halvåret. Det så kallade ränteexperimentet har kostat hushållen runt 3 000 kronor per månad i extra ränteutgifter för varje miljon i bolån.

När kostnaden för att dra runt ett bolån stiger är det också naturligt att hushållens vilja att ta på sig mer lån sjunker vilket gjort att hushållens skuldökningstakt kommit ner till rekordlåga nivåer. I kombination med en fortsatt urgröpt köpkraft och en dyster syn på bostadsmarknaden väntas det pressa ner bostadspriserna ytterligare närmaste halvåret.

Vad innebär då Riksbankens senaste räntebesked?

Från Brunkebergstorg gav man beskedet att räntehöjningarna tar en paus men kan i dagsläget inte utesluta ytterligare en höjning ifall det skulle behövas under 2024. På ren svenska innebär det att Riksbanken vill fortsätta se inflationen falla tillbaka innan de kan känna sig säkra på att räntetoppen är nådd. Därefter kommer sänkningarna dröja till slutet av 2025 enligt centralbanken. En retorik som är ganska väntad och som syftar till att få hushållen att fortsätta hålla tillbaka sin konsumtion vilket väntas pressa ner inflationen ytterligare. 

SEB:s bedömning är något mer optimistisk och vi väntar oss en första sänkning i september nästa år följt av ytterligare en sänkning i slutet av året för att stänga 2024 på 3,5 procent. Därefter fortsätter en successiv nedgång till 2,5 procent i slutet av 2025 vilket återspeglar en så kallad neutral ränta som varken gasar eller bromsar ekonomin. 

Som bolåntagare finns det flera slutsatser att dra. Det första är att nollräntepolitiken och de extremt låga bolåneräntorna tillhör det förflutna. Nu inleds i stället en resa mot mer normala räntenivåer vilket enligt vår prognos skulle innebära bolåneräntor runt 3 - 4 procent när Riksbanken sänkt färdigt. Men resan går först genom en period av fortsatt höga räntekostnader för hushållen. Tydliga plånbokslättnader i form av lägre räntekostnader väntas inte synas förrän slutet av 2024. Dels för att det är först då en första sänkning förväntas. Dels för att de flesta hushållen har rörliga bolåneräntor och kommer alltså inte uppleva lägre räntekostnader förrän Riksbanken går från ord till handling och sänker styrräntan.

För de hushåll som överväger att binda bolånen kan de positiva räntevindarna komma tidigare, förmodligen redan till vårkanten. Då väntas amerikanska centralbanken (Federal Reserve) inleda sänkningar vilket kommer pressa ner långa marknadsräntor. När dessa faller så tenderar bundna bolåneräntor följa med den utvecklingen vilket innebär att bindatåget kommer återvända till stationen under våren. 

Sammantaget kan vi konstatera att 2023 avslutas med en efterlängtad räntetopp. Nästa år väntar i stället en försiktig återhämtning som kommer kräva att hushållen håller i och håller ut och i den mån det finns möjlighet fortsätter bygga på boendebufferten som kommer utgöra grunden i en sund privatekonomi även under 2024. Och varför inte passa på att dra nytta av sparräntorna som på riktigt gjort comeback efter nästan 10 år i dvala.